Sär skrivningar

tangensbord

Erkänn att det gjorde lite ont att läsa ovanstående rubrik? Eller är du så van att du inte längre reagerar?

Svenska språket är unikt på det sätt att vi kan skapa nya ord av två befintliga. Något som (miss)brukas av löpsedelsmakare som brukar excellera i nakenchocker, rysskyla och snösmocka för att nämna några. Om man då istället skriver isär ord som ska vara sammanbundna kan innebörden drastiskt förändras och komik uppstå. Klassiker är brun hårig sjuk sköterska, eller skum banan. Eller mina ”favorit” kul glass! Skillnaden mellan rökfritt respektive rök fritt är ju rätt väsentlig för att ta en annan klassiker.

kul_glass

Min bestämda känsla är att särskrivningarna ökat under senaste åren. Detta motsägs av språkforskare som menar att det alltid funnits men att vi nu kommunicerar med med text och på så vi exponeras mer för språkfelen.

bokenStellan Löfving och David Stark har samlat roliga exempel på särskrivingar i böckerna Kassa personalen rekommenderar (2016), Skum kanin med ananansmak (2013) och Ärtor suger snaps (2015).

 

 

Läs, skratta och rys i förfäran!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Berusande läsning

vinglas

Den franske poeten Charles Baudelaire (1821 – 1867) skrev så här:

Man måste alltid vara berusad. Det är allt: det är det enda det är frågan om. För att inte känna Tidens förfärliga börda som knäcker era skuldror och böjer er mot marken, måste ni berusa er utan uppehåll.
Men med vad? Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag. Men berusa er!

Baudelaire levde som han lärde, berusade sig på vin och allehanda droger och dog 46 år ung. Ingen bra förebild alltså. Under senare har jag läst två fackböcker som handlar om författare och alkoholmissbruk, båda med avstamp i författarnas egna missbruk och vägen mot ett nyktert liv.

jag-som-var-sa-rolig-att-dricka-vin-med-rapport-fran-ett-ar-som-nykter-alkoholistRebecka Åhlund är barn- och ungdomsförfattare och frilansjournalist, bosatt i London. I Jag som var så rolig att dricka vin med  berättar hon om ett liv där spriten spelar huvudrollen och om hur ansträngande det är att dölja missbruket för familj och vänner. Det är också en kritisk betraktelse över ett samhälle där alkohol har en så självklar roll att det är närmast suspekt att inte dricka i sociala sammanhang.

 

 

Leslie Jamison tar i boken Tillnyktring: om att skriva sig fri från spriten avstamp i sin tillnyktring-att-skriva-sig-fri-fran-spritenegen alkoholism och vägen till nykterhet med hjälp av AA, Anonyma Alkoholister. Hon  sätter missbruket i en vidare kontext med porträtt av kända, skapande personer med alkohol- och drogmissbruk, såsom Raymond Carver, Amy Winehouse, Billie Holiday. En recensent kallade Tillnyktring ett ”litterärt fylleslag” och spådde att boken är en framtida klassiker i ämnet.

 

 

Jeanette Malm, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Malström

malström

Malström är en kraftig virvelrörelse i vattnet i trånga sund som framkallas av ebb och flod. Föremål som kommit in i en malström dras mot vattenvirvelns mitt och sugs där ner under vattenytan. 

Sigrid Rausing är dotter till Hans Rausing, VD för  Tetrapak. Hon är också syster till Hans Kristian, och författare till boken Malström – en memoar som handlar om broderns missbruk och om hur det påverkat de anhöriga.

Familjen Rausing har, förutom sin banbrytande uppfinning, gjort sig kända för att hålla en låg offentlig profil. När Hans Kristians fru Eva hittades död i deras gemensamma hem och det visade sig att hon dött flera månader tidigare, skapade det stora rubriker i Sverige och Storbritannien.

Sigrid_Rausing_01

Sigrid Rausing

Hans Kristian Rausings drogmissbruk började i tonåren på en semesterresa. När han träffade Eva på ett behandlingshem började de båda ett nyktert och drogfritt liv; de gifte sig och fick fyra barn. Millennieskiftet firades med vänner och ett glas champagne, vilket inledde ett återfall i droger som varade fram till Evas död 2012.

Ingredienserna i händelserna runt Rausingfamiljen är hårresande, tragiska och inte så lite snaskiga. Dock är berättelsen återhållsam och och varsamt resonerande utan att väja för det faktiska händelseförloppet.

Vad jag lärt mig av boken? Att missbruk slår lika hårt oavsett i vilken miljö det utspelas. Och att anhöriga är lika drabbade som den som missbrukar.

Jeanette, Stadsbiblioteket

Vad Cilla Banck visste

cb

Först blev jag nyfiken på den här boken eftersom Arild är en av mina favoritplatser på jorden och jag där sett en väg namnad efter Cilla Banck. Annars hade nog den lilla tunna, rätt oansenliga boken, inte blivit läst. Nu är jag så uppfylld av läsningen att jag måste dela med mig!

Cilla Banck levde hela sitt liv i fiskebyn Arild på Bjärehalvön. Arild ligger undanskymt och så nära havet det år möjligt utan att vara en ö.

Historikern Peter K. Andersson råkade få kännedom om att Cilla Banck hela sitt liv fört en slags dagbok. Eftersom historien oftast handlar om de rika och välutbildade väcktes genast hans intresse. En fattig kvinnas tankar på 1800-talet från en gudsförgäten plats – sådan källor är unika. Vad Andersson intresserar sig för är hur Cilla Bancks världsbild formades i en tid utan annat än sporadisk och fragmentarisk kontakt med yttervärlden.

CillaBanck_ill

Egentligen är Cilla Bancks anteckningar inte en regelrätt dagbok med tankar och reflektioner över det egna livet. hon berättar i stället om sin gudsbild, funderar över antalet döda (som är häpnadsväckande många) Citat ur dagboken:

”Döda här i byn i min tid, som jag kan minnas 353  Inberäknade i nämda antal 41 som äro drunknade, 2 som själva afhänt sig lifvet. En hängt sig. Och en sängt sig.”

Boken om Cilla Banck är tunn, knappt 100 sidor men den tar tid att läsa. Främst för att jag hela tiden måste stanna upp och tänka och det är väl det bästa med böcker? Att den här boken får mig att vara en del av hennes vardag Arild, i en tid utan tv, internet, dagstidningar, radio. Och ändå med en lust att förstå världen.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Giftigheter

arsenik,

Allt är gift, det är bara en fråga om dos”. Citatet har gett namn åt Olle Matssons bok och härstammar från 1500-talskemisten Paracelsus. Matsson är professor i kemi och har gedigna kunskaper i ämnet giftigheter. I senaste boken skriver Matsson om hur gifterna använts i människans tjänst under hela mänsklighetens historia, i en del fall i avskyvärda syften, i andra för att läka och lindra.

allt-ar-gift-om-dodliga-amnen-och-deras-roll-i-historien

En del ämnen har vi använt i tron att de varit harmlösa, som t.ex. användandet av bly och arsenik i smink under 1700-talet. Även när kunskapen om de förödande effekterna – tandlossning, andningssvårigheter och till sist förgiftning och död – kom fortsatte man att använda gifterna eftersom de gav sminket oöverträffad vithet och konsistens.

Matssons tidigare bok, och min favorit, är En dos stryknin med titel lånad från Agatha Christies klassiska deckare. Här undersöker författaren gifter och giftmord i litteraturen, från Bibeln, via Kalle Blomkvist och lord Peter Wimsey till Rosens namn.

Med sin kännedom om gifters beskaffenhet tillrättavisar Matson ibland författaren, som med konstnärlig frihet gett giftet egenskaper som inte stämmer med verkligheten. Ibland går han till botten med översättarmissar, som skillnaden mellan bolmört och odört (den ena ger feber, den andra frossa).

De vanligaste gifterna i litteraturhistorien är arsenik, cyankalium och stryknin; speciellt arsenik används ideligen i både äldre och nyare deckare. Såklart finns i boken ett helt avsnitt om svampförgiftningar – var varsam om du blir bjuden på svamprätt av någon du inte riktigt litar på! Romerske kejsaren Claudius dog f.ö av förgiftad murkla, troligen serverad av frun Agrippina.

stryknin

Hela boken En dos stryknin innehåller mängder av fakta om litterära giftmord. Kemisten Matsson förklarar pedagogiskt hur gifterna verkar, varför vissa svampar är giftiga (aminosyror i olycklig förening är en förklaring) och ägnar ett kapitel åt det giftigaste av alla giftiga gifter – botulinumtoxin med en dödlig dos på 0,00000005 gram. En av effekterna är muskelförlamning och vi känner ju till skönhetsinjektioner med ämnet botox där den aktiva beståndsdelen är just botulingiftet. Läskigt, eller hur?

Jeanette, Stadsbiblioteket

Leave it to Dag

1000lapp

Om man googlar efter ”mest kända svenskar” dyker snart Dag Hammarskjölds namn upp. Numer pryds dessutom de nya 1000-lapparna av hans porträtt, en ära som tillfallit synnerligen få svenskar.

Hammarskjöld föds 1905, som den yngste sonen till ämbetsmannen Hjalmar och dennes fru Agnes. Förhållandet till fadern blir komplicerat livet igenom; dennes ämbetsmannaideal ärver Dag, samtidigt försöker han stillsamt frigöra sig. Fadern ledde för övrigt en ämbetsmannaministär under de besvärliga krigsåren och fick det mindre tilltalande öknamnet ”Hungerskjöld”.

Dag studerar i Uppsala, blir småningom statssekreterare i finansdepartementet och en av Ernst Wigforss närmaste medarbetare. Karriären pekar spikrakt uppåt, kabinettsekreterare på UD och konsultativt statsråd under utrikesminister Östen Undén.

Ändå är den trogne och lojale tjänstemannen inte nöjd, livet måste vara något större. Tidigt kulturintresserad, språkligt begåvad (han talade flytande engelska, franska och tyska) och inte minst en hängiven poesiläsare vacklade han mellan olika livshållningar. Hans arbetsförmåga var enastående, arbetsdagarna var sällan under femton timmar. Fick han någon dag över togs nattåget till fjällen där han vandrade och fotograferade i ödemarken.

Den 31 mars 1953 händer något oväntat. Den svenske FN-ambassadören telegraferar att Dags namn dykt upp i spekulationerna om vem som ska ersätta norrmannen Tryggve Lie som FN:s generalsekreterare. Resten är historia.

Dag Hammarskjölds integritet är välbekant, bara de närmaste vännerna, om ens de, visste vad som dolde sig bakom den högeffektiva, briljanta men också blyga fasaden. När hans efterlämnade aforismer och korta texter publicerades postumt i Vägmärken (1963) var förvåningen stor. Generalsekreteraren som andlig sökare och religiös grubblare?

bära

Sekundärlitteraturen om Dag Hammarskjöld är omfattande, jag ska bara nämna ett fåtal. Alldeles nyligen läste jag Henrik Berggrens Dag Hammarskjöld : att bära världen (2016). Boken fungerar alldeles utmärkt som en introduktion, Berggren följer Dag genom livet och lyckas teckna ett porträtt av både gärning och människa. Boken är dessutom förnämligt illustrerad.

Två mer utförliga biografier är Roger Lipseys Hammarskjöld : a life (2013) och Brian Urquharts Dag Hammarskjöld (1974). Engelsmannen Urquhart jobbade under Hammarskjöld och beskriver hans politiska gärning medan Lipsey tolkar den intellektuellt och existentiellt.

Två svenskar som skrivit om Dag Hammarsskjöld är Mats Svegfors (Dag Hammarskjöld : den förste moderne svensken, 2005) och vännen Bo Beskow (Dag Hammarskjöld : ett porträtt, 1968).

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad

Last night in Sweden

  • last-night-in-sweden

Ni minns väl talet den 18 februari 2017 där den nytillträdde amerikanske presidenten helt plötsligt utbrast: Se vad som hände igår kväll i Sverige! Sverige! Vem skulle ha trott det?

Förbryllat tittade vi på varann och undrade ”vad har jag missat som är så stort att Donald Trump nämner det i ett tal?” Ingenting, visade det sig. Åtminstone inte något som president Trump kunde ha intresse av.  Han syftade på en (tveksam) undersökning som visade på ett samband mellan flyktingmottagande och ökad brottslighet. Uttalandet ledde till boken Last night in Sweden, en fotobok om ett vardagsliv i landet Sverige.

I boken medverkar 100 svenska fotografer med bilder som är odramatiska i den bemärkelsen att de inte hamnar på någon löpsedel. De skildrar vårt samhälle i all sin komplexitet och mångfald på ett stillsamt vis: här finns bilden av långtradarchaffisar på fiket, av barnen på ”nattis” i Angered, från anstalten Hall med intagna som viker tvätt. Vi ser kvinnan som får artificiell solbränna i en dusch, killen som sitter på sin scoter och pilkar på havsisen utanför Naimakka. Och så vidare.

Last night in Sweden kom till genom s.k. crowdfunding, ett sätt att i förväg samla in pengar till projekt genom internet. Boken ska ges till Donald Trump och samtliga kongressledamöter samt medlemmarna i Europaparlamentet.

På Stadsbiblioteket finns en stor avdelning med fotoböcker. Välkommen att låna eller att slå dig ner en stund och bläddra.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad