Den banala ondskan

hannaa

Hannah Arendt levde 1906-1975 men är fortfarande högst aktuell nu, mer än 40 år efter sin död. Hon var politisk filosof och författare, judinna född i Tyskland men flydde i samband med Hitlers maktövertagande till först Frankrike och senare USA.

Mest uppmärksammad är hennes biografi över Adolf Eichmann, arkitekten bakom Förintelsen. Det finns en föreställning om att ondska eller psykisk sjukdom låg bakom det systematiska utrotandet av judar, romer, homosexuella och andra för nazismens ideologi misshagliga grupper. Hannah Arendts artiklar från rättegången mot Eichmann är samlade i boken Den banala ondskan – Eichmann i Jerusalem. Här visar hon en man som är ganska ointresserad av politik, alls ingen ideologisk fanatiker. Eichmann såg sitt arbete som en plikt, han var enligt Arendts uppfattning en fantasilös byråkrat, en kugge i maskineriet snarare än en samvetslös mördare.

den-banala-ondskan-eichmann-i-jerusalem

Givetvis har inte bilden av Eichmann stått oemotsagd. Senare fynd av bandinspelningar med Eichmann, inspelade under hans exilår i Argentina, ger en bild av en övertygad nazist som tillsammans med en grupp av andra SS-män verkar för ett återupprättande av nationalsocialismen. Oavsett vilken bild som är den rätta är Arendts bok väl värd att läsas och tesen om den banala ondskan kan ge förståelse åt ”obegripliga” grymheter utförda av lydiga underordnade.

Ett annat mastodontverk av Hannah Arendt är Totalitarismens ursprung där hon väver samman antisemitismens historia med imperialismens och framför en mörk vision om framtida totalitarism. På biblioteken finns även Om våld, en skrift om förhållandet mellan våld och politik.

haÄr du nyfiken och vill veta mer om personen och filosofen Hannah Arendt finns filmen om henne att hyra på Stadsbiblioteket.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Jämlikhetsanden

Först ett klargörande av begrepp som ofta rörs ihop, nämligen jämlikhet och jämställdhet. Skillnaden är att jämställdhet syftar på könen, medan jämlikhet rör alla människors lika värde.
Jämlikt/ojämlikt – det hörs ju på orden att det ena är bättre än det andra. Men varför är jämlikhet bra? Utifrån det lite luddiga antagandet har två forskare bevisat att alla, rik som fattig, man eller kvinna, ung eller gammal, oavsett var du bor i världen vinner på ett ekonomiskt jämlikt samhälle. Richard Wilkinson och Kate Pickett sammanfattar i Jämlikhetsanden sin forskning som bygger på statistik från 21 länder inklusive Sverige och USA.


Låter en bok baserad på torra siffror insamlade under 50 år tråkig? Det är den inte. Tvärtom ger tabellerna klarhet i den där vaga känslan av att klassamhället inte är bra för någon, oavsett var på skalan man befinner sig.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Deep web och Darknet

darknet

De allra flesta som använder internet vet att allt man gör, alla sökningar och besök på webbplatser, lämnar spår. Det går att spåra IP-adresser och inloggningar, ingen är egentligen anonym på riktig även om de gömmer sig bakom alias eller användarnamn. Ibland känner jag mig nästan förföljd av reklam som poppar upp i Facebookflödet direkt efter att jag letat efter en vara eller tjänst. Anledningen är de cookies som sparas av sidan och som direkt leder till mig för att utnyttjas i riktad reklam.

Det finns dels det helt öppna internet där allt man gör är synligt, dels det lite mindre öppna samt det mörka, helt stängda. Man kan enkelt säga att deep web är allt som inte är synligt för internets sökmotorer. Som till exempel när du går in på din privata Facebooksida eller loggar in på din internetbank. Dit når inte Google eftersom de sidorna kräver att du loggar in. Och det är alltså det som kallas för deep web.

På deep web finns darknet. Det mörka nätet är sajter där din identitet inte går att spåra; krypterade nätverk där en enorm mängd gömda sajter finns. Dessa sajter kan bara nås med hjälp av speciella programvaror.En sådan programvara är Tor, en webbläsare som gör din identitet omöjlig att spåra. I det mörka nätet finns droghandel, porr, vapenförsäljning, och annat kriminellt. Men Tor används också för att värna identiteten hos exempelvis människorättsaktivister som verkar i diktaturer eller för att skydda visselblåsare.

mörkaI boken Det mörka nätet av Jamie Bartlett spår författaren att darknet inom kort kommer att användas av helt vanliga nätanvändare som framför allt är ute efter den anonymitet som Tor erbjuder. Skälet tror författaren är att människor och företag blivit allt mer medvetna om myndigheters övervakning, men också att fler upplever en ökande rädsla över att bli hackad och bestulen på känslig information.

Boken är både spännande och skrämmande. Bartlett gläntar på dörren till det mytomspunna mörka nätet och låter oss träffa nättroll och bitcoinhandlare, drogförsäljare och hackare, alla med sina egna skäl att vilja vara anonyma.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Paulus förvanskaren

paulus

Det är egentligen ganska märkligt hur personer som levde i Mellanöstern för 2000 år sedan har haft och har ett sådant inflytande i vår värld. En av de mest betydelsefulla är onekligen Paulus.

Enligt Mats G. Larsson består Nya testamentet av mer än 60% Paulusanknytna texter. Detta är mycket intressant.

Vems testamente är det egentligen?

Arkeologen Mats G. Larsson undersöker i sin senaste bok vem bibelns Paulus egentligen var. Han jämför vad Paulus säger i sina egna texter med de samtida källor som finns bevarade. Frågeställningar som tas upp är hur Paulus kunde företa sina omfattande missionsresor. Vilken drivkraft låg bakom? Hur var förhållande mellan honom och Jesus lärjungar? Hur kunde Paulus gör sig till talesman för Jesus tankar och budskap utan att ha träffat honom? Är det verkligen Jesus budskap Paulus far land och rike runt och predikar eller är det hans eget?

paulus-250x360

Larsson visar att Paulus inte är den man tror och att det budskap han så energisk för fram långtifrån är det budskap som Jesus själv predikade för sina lärjungar.

Är man intresserad av den tidiga kristendomens formativa årtionden är detta läsvärd bok.

Jörgen, Söndrums bibliotek

Stig Wennerström – landsförrädaren

190px-stig_wennerstrom_1963

Stig Wennerström i Stockholms tingsrätt 1963

Det är dagen före midsommarafton, 20 juni 1963. En elegant, reslig man går med snabba steg över Riksbron. Mitt på bron hinns mannen upp av två bakomvarande, civila polismän. En av dem fattar mannen lätt i armen och säger: – Det är från polisen, översten är anhållen.

Flygöversten Stig Wennerström förs omedelbart till polishuset på Bergsgatan i Stockholm. Här förhörs han intensivt av förhörsledaren, förste kriminalassistent Bror Lindén. Redan på midsommardagens morgon erkänner Wennerström att han spionerat för den sovjetiska säkerhetstjänsten, GRU. Så småningom framgår att Wennerström i praktiken sålt ut hela det svenska luftförsvaret till Sovjetunionen.

Säkerhetspolisen har länge haft ögonen på Wennerström, redan på 40-talet fanns misstankar men bevis saknades. Översten var flygattaché vid de svenska beskickningarna i Moskva (1949-52) och Washington (1952-57), där han knöt många kontakter. Vid arresteringen jobbade han vid UD. Säpo hade t o m värvat Wennerströms städhjälp, Carin Rosén, och hennes fynd av mikrofilmsrullar på vinden bidrog till att man slog till i juni 1963. Efter några dagar offentliggjordes gripandet och tidningarnas rubriker var ovanligt svarta.

Naturligtvis har det skrivits om Wennerströmfallet. Här redovisas ett par titlar. Dokumentärfilmaren Birgitta Bergmark publicerade 1993 Stig Wennerström : spionen som teg. Bergmark har gått igenom de då nyöppnade Wennerströmarkiven, beskriver händelseförloppet och spekulerar kring varför översten lät sig enrolleras av GRU. Anders Sundelins Fallet Wennerström (1999) är utförligare och dessutom bättre skriven. Dessutom har storspionen skrivit om fallet i Från början till slutet : en spions memoarer (1972).

fallet-sw

Wennerström själv påstod i förhör att hans syfte var att utjämna skillnaderna mellan USA och Sovjet och därmed främja fredens sak. Kanske handlade det mest om pengar, Wennerström uppskattade att leva flott. Han dömdes till livstid, senare omvandlat till 20 års fängelse. Wennerström frigavs villkorligt 1974 och levde sedan ett tillbakadraget liv. Många sökte att intervjua honom, ingen lyckades.

Stig Wennerström avled 2006, 99 år gammal.

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad

Isbiten

isberg

En av de böcker som gjort störst intryck på mig under senare år är Bea Uusmas Expeditionen – min kärlekshistoria. Hennes berättelse om Andréexpeditionen, som med luftballong försökte nå Nordpolen och vars öde var okänt i många år ända tills man fann deras döda kroppar, var så obegripligt lockande att läsa om. Sedan dess har det kommit fler böcker om polarfarare som skidat till Sydpolen och Nordpolen eller följt Fritjof Nansens väg till Grönland.Jag har svårt att fatta drivkraften bakom dessa expeditioner eftersom jag ogillar mörker, kyla och brist på bredbandsuppkoppling, men det är väldigt spännande att läsa deras berättelser.

nansen-fram

Nansens fartyg Fram

2014 kom Ola Skinnarmos bok Isbiten – mina expeditioner i polarvärlden. I den har Ola samlat sina resor till de både polerna, Grönland, Antarktis och Nordvästpassagen. Boken är full av magiska bilder på polarlandskap och berättelser om de egna expeditionerna vävs ihop med de pionjärers som var först på platsen, såsom André, Nansen, Shackleton. Lite förvånad blir jag när Skinnarmo tar upp trikiner som möjlig lösning till Andréexpeditonens gåta, den teorin har ju Bea Uusma smulat sönder i sin bok.

skinnarmo-isbiten-mina-expeditioner-i-polarvarlden

 

Till Nordpolen skidar Skinnarmo tillsammans med Göran Kropp. Den expeditionen är i efterhand mest känd för Kropps förfrusna tumme som tvingade honom att avbryta. De mest intressanta är dock inte duon Kropp och Skinnarmo (vilka perfekta namn för äventyrare, förresten) utan föregångarna Fritjof Nansen, Edward Shackleton eller Adolf Fredrik Nordenskiöld som gjorde samma resor men utan all modern utrustning. Nordenskiöld verkar för övrigt var en man med behärskat sinnelag. Hans dagboksanteckning ”Förargligt” syftar på att hans skepp Vega frusit fast i isen på väg mot Nordpolen vilket sinkade resan med tre månader.

adolf_erik_nordenskiold_detail_of_the_painting_by_georg_von_rosen_1886

Målning av Nordenskiöld framför Vega (Georg von Rosen)

Gör som jag: häll upp en kopp te, sätt dig i fåtöljen med en varm pläd och läs mer om polarfarare i nutid och dåtid.

Här hittar du alla böcker om polarexpeditioner: >>>>

Här finns Bibliotekspoddens samtal med en Svalbardfarare med kronisk polarfeber >>>>

Jeanette, Stadsbiblioteket

Karin Johannisson 1944-2016

kjo

Vid niotiden en onsdag i november blinkade det till i mobilen. Det var en nyhetsflash från Dagens Nyheter som berättade att professorn och idéhistorikern Karin Johannisson gått bort. Ännu en idol som lämnat mig (oss) detta dystra år 2016.

När jag tänker på henne framstår hon som helt unik. Oförtröttligt och lågmält men ändå knivskarpt har hon tecknat framförallt kvinnlighetens och kroppens idéhistoria. Någon beskrev henne som  ”besatt av hur synen på kroppar och känslor förändras genom tiderna.”

Johannisson hade förmågan att se tecken i nutiden som avslöjade något mer djupgående. Hon skrev om Hillary Clinton och om de spekulationer som vällde fram när hon tagit ett snedsteg på väg in i bilen efter ett framträdande: ”Svajig gång, instabilitet, mer lättkrackelerad yta mellan kropp och psyke, potentiellt galen. Det är en bild som hållit kvinnan tillbaka sedan generationer. Som inneburit det alltid varit aktuellt att koppla sig själv till anpassning till underordningens och undfallenhetens politik. En man skulle aldrig komma på tanken att leva genom en kvinnas blick.”

Tack för din feministiska gärning, Karin. Tack för att du gett kvinnan plats i idéhistorien, denna tidigare så manligt dominerade domän.

Har du inte läst Karin Johannisson? Ingen fara, vi har böckerna för dig:

densaradedivan

Den sårade divan som handlar om Agnes von Krusenstierna, Nelly Sachs och Sigrid Hjertén, tre kvinnliga konstnärer som alla tillbringade längre perioder på den tidens mentalsjukhus.

Nostalgia – en känslas historia Under 1800-talet var melankoli och nostalgi en medicinsk diagnos. I den här boken undersöker författaren hur begreppet nostalgi tolkats över tiden.

morka

Den mörka kontinenten om ”kvinnosjukdomar” under 1800-talet, med belägg ur läkardiagnoser. Vetenskapen skulle bevisa kvinnans underlägsenhet eftersom mannen kände sig hotad av hennes krav på större frihet och jämställdhet.

En fullständig lista över Karin Johannissons böcker hittar du HÄR >>>

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad