Titanic – när det otänkbara händer

titanic_0

Vissa historiska händelser slutar aldrig att fascinera. Så är fallet med atlantångaren Titanic som i april 1912 kolliderade med ett isberg och sjönk ett par timmar senare. Böcker har skrivits, filmer spelats in (mest känd är James Camerons Titanic (1997), som gjorde Leonardo DiCaprio och Kate Winslet till superstjärnor); googlar man Titanic får man 92 miljoner träffar.

Men vad beror det på? Världen har upplevt betydligt värre sjökatastrofer men ingen har haft så många mytskapande inslag. Året är 1912, vi lever i framstegsoptimismens  era. Visst, världen är orättvis, klasskillnaderna skriande, men de vetenskapliga landvinningarna synes utan slut och man kan till och med kontakta släktingar mitt ute på öppet hav via trådlös telegrafi. Titanickatastrofen liknar en grekisk tragedi; White star-linjens reklam om att skeppet är osänkbart vredgar gudarna, människornas hybris måste straffas. Nutiden häpnar också när det gäller livbåtarnas antal, plats fanns för blott hälften av det totala antalet passagerare och besättning. Indelningen i tre klasser är en närapå övertydlig bild av klassamhällets orättvisor. Visst gällde devisen ”kvinnor och barn först” men faktum är att bland de överlevande räknades nästan fler män från första klass än barn från tredje. I efterhand kan man tolka undergången som början på slutet för en naiv tro på människans eviga framsteg, två år senare förmörkades världen som bekant av första världskrigets meningslösa slakt.

isberg

Titanics jungfrutur inleddes i Southampton, där merparten av besättningen bodde. Via Cherbourg nådde man irländska Queenstown 12 april och satte sedan kurs mot New York. Den 14 april emottogs ett flertal isvarningar utan att kapten Smith lät sänka farten. Kvällen var stjärnklar och kall, havsytan beskrevs som dead calm och liknades vid ett salsgolv. Två timmar och fyrtio minuter efter kollisionen sjönk fartyget. Ett par timmar senare kom Cunardlinjens Carpathia och plockade upp de överlevande ur livbåtarna. Av totalt 2224 ombord räddades endast 710.

Ur den rikhaltiga litteraturen om olyckan lyfter jag fram fyra titlar. Trots att den kom redan 1956 är Walter Lords En natt att minnas : Titanics undergång klart läsvärd. Ska man bara läsa en bok om Titanic duger den gott. Michael Davies Titanic : katastrofen som förändrade en värld (1987) är intressant bl a för att den ägnar en stor del om de efterföljande sjöförhören. Den svenske Titanic-kännaren Claes-Göran Wetterholms Titanic (1999) är rikt illustrerad och har en spännande slagsida(?) åt den stora svenska passagerarskaran. Robert D Ballards Vi fann Titanic (1991) är en fotobok med fantastiska bilder på det sedan 1985 hittade vraket.

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket

 

Oliver Sacks

osacks

Om jag fick välja fritt utan att begränsas av faktum som tid och rum för att komponera en perfekt middagsbjudning skulle ett självklart gästval vara Oliver Sacks. Han verkar ha varit en extraordinär person som skulle bjuda på fantastiska berättelser från sitt liv som neurolog. Som tur är finns flera böcker skrivna av honom. En av böckerna har filmats med titeln Uppvaknanden. Den handlar om en ung Oliver Sacks spelad av Robin Williams som arbetar som läkare i Bronx. Av en slump upptäcker han att patienter som varit katatoniska i årtionden reagerar på vissa stimuli, vilket i kombination med en ny medicin leder till att de väcks ur sin dvala.

mannen-som-forvaxlade-sin-hustru-med-en-hatt

Böckerna Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt, Det inre ögat, Hallucinationer och Den enarmade pianisten handlar om fall Sacks stött på under sin yrkesverksamma tid som neurolog. Hans skriver underhållande men mycket empatiskt om fascinerande patienter som lider av ansiktsblindhet, minnesförlust, eller udda förmågor kopplade till störningar i hjärnan.

tacksamhet

I den sista boken Tacksamhet  – tankar vid livets slut som kom ut 2015, samma år som Sacks dog i cancer, summerar han sitt liv. Den dominerande känslan inför döden är inte rädslan, även om den finns där, utan en känsla av tacksamhet över livet; över att ha älskat och blivit älskad. Visst är det riktigt fint?

Jeanette, Stadsbiblioteket

 

Konsten att skriva

”The first draft of anything is shit” är ett typiskt, lakoniskt citat från Ernest Hemingway. Med det antar jag att han menar att det är omarbetning som ger resultat, oavsett om det handlar om skrivande eller något helt annat. Elmore Leonard är inne på samma linje: ”If it sounds like writing, I rewrite it.”

Hur gör man då för att bli en bra författare? Hur veta när det är litteratur och inte bara text?

Till hjälp för dig med författardrömmar finns förstås en mängd böcker om konsten att skriva, eller kreativt skrivande som är sökordet i bibliotekskatalogen.

king

Klassikern heter Att skriva – en hantverkares memoarer av författaren Stepen King. Egentligen är det en författarmemoar, som framgår av undertiteln, men den fungerar utmärkt som handbok i konsten att skriva romaner.

En svensk favorit är Bodil Malmstens Så gör jag!-konsten att skriva. ”Ord, meningar, stycken, får aldrig bara bli. Ett tecken på att en bok är en riktig bok är att ingenting av det som står bara får ha råkat bli.” Hon beskriver den arbetsprocess som skrivandet är, inklusive det hon kallar ”helvetesperioden”. Boken är en handbok, men på ett typiskt Malmstenskt vis där hon varvar tips om ergonomi med kärva åsikter (som hon benämner fakta)  ”det finkulturella är fint för att det är fint” eller ”Stå utanför. behåll förundran inför allting”.

bodil

Slutligen, med ord från Roberto Bolaño: Att läsa är alltid viktigare än att skriva.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Stig Wennerström – landsförrädaren

190px-stig_wennerstrom_1963

Stig Wennerström i Stockholms tingsrätt 1963

Det är dagen före midsommarafton, 20 juni 1963. En elegant, reslig man går med snabba steg över Riksbron. Mitt på bron hinns mannen upp av två bakomvarande, civila polismän. En av dem fattar mannen lätt i armen och säger: – Det är från polisen, översten är anhållen.

Flygöversten Stig Wennerström förs omedelbart till polishuset på Bergsgatan i Stockholm. Här förhörs han intensivt av förhörsledaren, förste kriminalassistent Bror Lindén. Redan på midsommardagens morgon erkänner Wennerström att han spionerat för den sovjetiska säkerhetstjänsten, GRU. Så småningom framgår att Wennerström i praktiken sålt ut hela det svenska luftförsvaret till Sovjetunionen.

Säkerhetspolisen har länge haft ögonen på Wennerström, redan på 40-talet fanns misstankar men bevis saknades. Översten var flygattaché vid de svenska beskickningarna i Moskva (1949-52) och Washington (1952-57), där han knöt många kontakter. Vid arresteringen jobbade han vid UD. Säpo hade t o m värvat Wennerströms städhjälp, Carin Rosén, och hennes fynd av mikrofilmsrullar på vinden bidrog till att man slog till i juni 1963. Efter några dagar offentliggjordes gripandet och tidningarnas rubriker var ovanligt svarta.

Naturligtvis har det skrivits om Wennerströmfallet. Här redovisas ett par titlar. Dokumentärfilmaren Birgitta Bergmark publicerade 1993 Stig Wennerström : spionen som teg. Bergmark har gått igenom de då nyöppnade Wennerströmarkiven, beskriver händelseförloppet och spekulerar kring varför översten lät sig enrolleras av GRU. Anders Sundelins Fallet Wennerström (1999) är utförligare och dessutom bättre skriven. Dessutom har storspionen skrivit om fallet i Från början till slutet : en spions memoarer (1972).

fallet-sw

Wennerström själv påstod i förhör att hans syfte var att utjämna skillnaderna mellan USA och Sovjet och därmed främja fredens sak. Kanske handlade det mest om pengar, Wennerström uppskattade att leva flott. Han dömdes till livstid, senare omvandlat till 20 års fängelse. Wennerström frigavs villkorligt 1974 och levde sedan ett tillbakadraget liv. Många sökte att intervjua honom, ingen lyckades.

Stig Wennerström avled 2006, 99 år gammal.

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad

Den låsta källaren

Vad får män, för det är alltid män, att gå så långt i sin strävan att kontrollera omvärlden, att man t o m låser in närstående, eller främlingar, i ljudisolerade källare? Världen har sett flera fall av det här slaget uppdagas under det senaste decenniet. Tydligast exempel är nog Josef Fritzl, österrikaren som 1984 drogar sin dotter Elisabeth och därefter låser in henne i källaren. Där föder hon sju barn, alla med Josef som fader. När Elisabeths dotter Kerstin blir svårt sjuk 2008 avslöjas hemligheten i all sin förfärlighet. Josef Fritzl döms senare till livstids fängelse med rättspsykiatrisk vård.

skräckensAlan Hall, en engelsk journalist, utkom 2008 med boken Skräckens hus : berättelsen om Josef Fritzl och hans 24-åriga terrorvälde. Hall reder ut händelseförloppet och frågar sig givetvis hur det kunde fortgå så länge. Man frågar sig om det är möjligt utan att omgivningen ser åt annat håll?

Ett annat märkligt fall utspelar sig också i Österrrike, nämligen historien om kidnappningen av Natascha Kampusch. 1998 bortförs den då 10-åriga Natascha av en viss Wolfgang Priklopil; han håller henne sedan fången i åtta år. 2006 lyckas Kampusch fly och några timmar senare kastar sig Priklopil framför ett tåg. Historien väcker enorm uppmärksamhet, 2011 publiceras 3096 dagar, berättad av offret för Heike Gronemeier och Corinna Milborn. 2013 filmatiseras boken.

3096

Märkligt att dessa hemskheter utspelar sig Österrike, Sigmund Freuds hemland. Brottsplatserna kan ses som närmast övertydliga exempel på Freuds teorier om det undermedvetna; i källarens dunkelhet utspelar sig dramer som inte tål dagens ljus!

Håkan Olsson

Tutanchamon

EGYPT - JANUARY 01: The mask of King Tutankhamun displayed in the Cairo Museum, Egypt. (Photo by Tim Graham/Getty Images)

Ibland får man upp ögonen för ett ämne på lite udda vägar. Häromdagen lyssnade jag på Spanarna i P1, och någon i panelen nämnde den egyptiske faraonen Tutanchamon. Jag började leta efter fakta om honom, och fann att det fanns massor jag inte vetat om.

Tutanchamon levde i Egypten 1358-1339 f. Kr. Han blev farao redan som 11-åring och dog endast 19 år gammal. Hans grav upptäcktes 1922 av Howard Carter i det som idag kallas Konungarnas dal utanför Luxor.

I Tutankhamens förbannelse- den pågående historien om en egyptisk kung finns allt som är värt att veta om Tutanchamons kort liv och död. DNA-teknik har visat att han var gift med sin halvsyster – faraoner var gudar och beblandade sig inte med människor och inavelsgraden var därmed mycket hög. Även Tuthanchamons föräldrar var syskon.

Boken är fylld med inte bara den fantastiska historien om faraonernas liv, den innehåller också en mängd vackra bilder. Egyptierna snålade inte när de begravde sina döda; Tutanchamons dödsmask på bilden är gjord av 12 kilo rent guld.

Vill du läsa mer om det forntida Egypten? Själv är jag väldigt nyfiken på Nefertiti, styvmor och faster (sic!) till Tutanchamon och en av de drottningar som man tror haft störst makt under den här tiden.

Jeanette, Stadsbiblioteket

Hur var namnet?

abc

Säg mig vad du heter och jag ska säga dig vem du är. Riktigt så enkelt är det ju inte, men ett namn säger ändå mycket om personen som bär det. Först och främst kön – inte många förnamn bärs av både män och kvinnor. Faktum är att det inte är tillåtet att välja ett traditionellt kvinnligt namn till en nyfödd pojke, eller vice versa. På Patent- och registeringsverket fanns tidigare en lista över de namn som är godkända för båda könen, men numer får en vuxen man eller kvinna själv bestämma vilka förnamn han eller hon vill ha, oavsett om förnamnet tidigare förknippats med ett visst kön.

Det går också mode i namn. De namn som var populära för 50-60 år sedan är helt ute idag, väldigt få nyfödda heter Peter eller Lena. Cyklerna går över tre generationer från populärt – bortglömt – till populärt igen enligt Språktidningen. Enligt den generationsregeln borde det alltså vara dags för dubbelnamnens renässans. En liten nyfödd Per-Åke eller Gun-Britt kanske blir nästa trend?

Förutom kön och ålder signalerar även namn klasstillhörighet. Länge talades och skrevs det om att y-namnen, dvs pojkar med namn som slutar på y hade större risk att bli kriminella. Tills slut gjorde en forskare vid Stockholms universitet slag i saken och genomförde en vetenskaplig undersökning som faktiskt bekräftade myten. Conny, Tommy, Sonny och de andra förekommer mer än dubbelt så ofta i Kriminalvårdens register jämfört med Stefan, Lars eller Mikael.

mfr

En som skrivit om förnamnet som social markör är professorn i idé- och lärdomshistoria, Ronny Ambjörnsson: Mitt förnamn är Ronny. Här berättar han om klassresan från Göteborgs arbetarkvarter till professorstolen i Umeå. Ambjörnsson skriver om de inre och yttre konflikter som uppstår i känslan av utanförskap både mot den egna klassbakgrunden och den nya akademiska världen:

” I de mest angelägna sammanhang kan jag brista ut i ett invärtes skratt, riktat inte minst mot mig själv: här sitter du och gör dig märkvärdig, när du borde ha stått vid svarven på SKF och tillverkat kullager. Vad är det du tillverkar? Ord, fraser.”

Vill du läsa mer allmänt om namn och deras betydelser har vi en del att välja på. Böckerna hittar du på hylla Fc.03.

Vill du veta vad lagen säger om namnbyte? Då är SOU 2013: 35 En ny lag om personnamn boken för dig.

SCB:s sida läser jag om mitt förnamn: namnet var populärt under 1960-talet och 1970-talet, men ovanligt bland de yngre idag. Den 31 december 2009 fanns det totalt 16 624 personer i Sverige med namnet Jeanette, varav 10 058 med det som tilltalsnamn/förstanamn

Jeanette, Stadsbiblioteket