Konsten att skriva

”The first draft of anything is shit” är ett typiskt, lakoniskt citat från Ernest Hemingway. Med det antar jag att han menar att det är omarbetning som ger resultat, oavsett om det handlar om skrivande eller något helt annat. Elmore Leonard är inne på samma linje: ”If it sounds like writing, I rewrite it.”

Hur gör man då för att bli en bra författare? Hur veta när det är litteratur och inte bara text?

Till hjälp för dig med författardrömmar finns förstås en mängd böcker om konsten att skriva, eller kreativt skrivande som är sökordet i bibliotekskatalogen.

king

Klassikern heter Att skriva – en hantverkares memoarer av författaren Stepen King. Egentligen är det en författarmemoar, som framgår av undertiteln, men den fungerar utmärkt som handbok i konsten att skriva romaner.

En svensk favorit är Bodil Malmstens Så gör jag!-konsten att skriva. ”Ord, meningar, stycken, får aldrig bara bli. Ett tecken på att en bok är en riktig bok är att ingenting av det som står bara får ha råkat bli.” Hon beskriver den arbetsprocess som skrivandet är, inklusive det hon kallar ”helvetesperioden”. Boken är en handbok, men på ett typiskt Malmstenskt vis där hon varvar tips om ergonomi med kärva åsikter (som hon benämner fakta)  ”det finkulturella är fint för att det är fint” eller ”Stå utanför. behåll förundran inför allting”.

bodil

Slutligen, med ord från Roberto Bolaño: Att läsa är alltid viktigare än att skriva.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Stig Wennerström – landsförrädaren

190px-stig_wennerstrom_1963

Stig Wennerström i Stockholms tingsrätt 1963

Det är dagen före midsommarafton, 20 juni 1963. En elegant, reslig man går med snabba steg över Riksbron. Mitt på bron hinns mannen upp av två bakomvarande, civila polismän. En av dem fattar mannen lätt i armen och säger: – Det är från polisen, översten är anhållen.

Flygöversten Stig Wennerström förs omedelbart till polishuset på Bergsgatan i Stockholm. Här förhörs han intensivt av förhörsledaren, förste kriminalassistent Bror Lindén. Redan på midsommardagens morgon erkänner Wennerström att han spionerat för den sovjetiska säkerhetstjänsten, GRU. Så småningom framgår att Wennerström i praktiken sålt ut hela det svenska luftförsvaret till Sovjetunionen.

Säkerhetspolisen har länge haft ögonen på Wennerström, redan på 40-talet fanns misstankar men bevis saknades. Översten var flygattaché vid de svenska beskickningarna i Moskva (1949-52) och Washington (1952-57), där han knöt många kontakter. Vid arresteringen jobbade han vid UD. Säpo hade t o m värvat Wennerströms städhjälp, Carin Rosén, och hennes fynd av mikrofilmsrullar på vinden bidrog till att man slog till i juni 1963. Efter några dagar offentliggjordes gripandet och tidningarnas rubriker var ovanligt svarta.

Naturligtvis har det skrivits om Wennerströmfallet. Här redovisas ett par titlar. Dokumentärfilmaren Birgitta Bergmark publicerade 1993 Stig Wennerström : spionen som teg. Bergmark har gått igenom de då nyöppnade Wennerströmarkiven, beskriver händelseförloppet och spekulerar kring varför översten lät sig enrolleras av GRU. Anders Sundelins Fallet Wennerström (1999) är utförligare och dessutom bättre skriven. Dessutom har storspionen skrivit om fallet i Från början till slutet : en spions memoarer (1972).

fallet-sw

Wennerström själv påstod i förhör att hans syfte var att utjämna skillnaderna mellan USA och Sovjet och därmed främja fredens sak. Kanske handlade det mest om pengar, Wennerström uppskattade att leva flott. Han dömdes till livstid, senare omvandlat till 20 års fängelse. Wennerström frigavs villkorligt 1974 och levde sedan ett tillbakadraget liv. Många sökte att intervjua honom, ingen lyckades.

Stig Wennerström avled 2006, 99 år gammal.

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad

Den låsta källaren

Vad får män, för det är alltid män, att gå så långt i sin strävan att kontrollera omvärlden, att man t o m låser in närstående, eller främlingar, i ljudisolerade källare? Världen har sett flera fall av det här slaget uppdagas under det senaste decenniet. Tydligast exempel är nog Josef Fritzl, österrikaren som 1984 drogar sin dotter Elisabeth och därefter låser in henne i källaren. Där föder hon sju barn, alla med Josef som fader. När Elisabeths dotter Kerstin blir svårt sjuk 2008 avslöjas hemligheten i all sin förfärlighet. Josef Fritzl döms senare till livstids fängelse med rättspsykiatrisk vård.

skräckensAlan Hall, en engelsk journalist, utkom 2008 med boken Skräckens hus : berättelsen om Josef Fritzl och hans 24-åriga terrorvälde. Hall reder ut händelseförloppet och frågar sig givetvis hur det kunde fortgå så länge. Man frågar sig om det är möjligt utan att omgivningen ser åt annat håll?

Ett annat märkligt fall utspelar sig också i Österrrike, nämligen historien om kidnappningen av Natascha Kampusch. 1998 bortförs den då 10-åriga Natascha av en viss Wolfgang Priklopil; han håller henne sedan fången i åtta år. 2006 lyckas Kampusch fly och några timmar senare kastar sig Priklopil framför ett tåg. Historien väcker enorm uppmärksamhet, 2011 publiceras 3096 dagar, berättad av offret för Heike Gronemeier och Corinna Milborn. 2013 filmatiseras boken.

3096

Märkligt att dessa hemskheter utspelar sig Österrike, Sigmund Freuds hemland. Brottsplatserna kan ses som närmast övertydliga exempel på Freuds teorier om det undermedvetna; i källarens dunkelhet utspelar sig dramer som inte tål dagens ljus!

Håkan Olsson

Tutanchamon

EGYPT - JANUARY 01: The mask of King Tutankhamun displayed in the Cairo Museum, Egypt. (Photo by Tim Graham/Getty Images)

Ibland får man upp ögonen för ett ämne på lite udda vägar. Häromdagen lyssnade jag på Spanarna i P1, och någon i panelen nämnde den egyptiske faraonen Tutanchamon. Jag började leta efter fakta om honom, och fann att det fanns massor jag inte vetat om.

Tutanchamon levde i Egypten 1358-1339 f. Kr. Han blev farao redan som 11-åring och dog endast 19 år gammal. Hans grav upptäcktes 1922 av Howard Carter i det som idag kallas Konungarnas dal utanför Luxor.

I Tutankhamens förbannelse- den pågående historien om en egyptisk kung finns allt som är värt att veta om Tutanchamons kort liv och död. DNA-teknik har visat att han var gift med sin halvsyster – faraoner var gudar och beblandade sig inte med människor och inavelsgraden var därmed mycket hög. Även Tuthanchamons föräldrar var syskon.

Boken är fylld med inte bara den fantastiska historien om faraonernas liv, den innehåller också en mängd vackra bilder. Egyptierna snålade inte när de begravde sina döda; Tutanchamons dödsmask på bilden är gjord av 12 kilo rent guld.

Vill du läsa mer om det forntida Egypten? Själv är jag väldigt nyfiken på Nefertiti, styvmor och faster (sic!) till Tutanchamon och en av de drottningar som man tror haft störst makt under den här tiden.

Jeanette, Stadsbiblioteket

Hur var namnet?

abc

Säg mig vad du heter och jag ska säga dig vem du är. Riktigt så enkelt är det ju inte, men ett namn säger ändå mycket om personen som bär det. Först och främst kön – inte många förnamn bärs av både män och kvinnor. Faktum är att det inte är tillåtet att välja ett traditionellt kvinnligt namn till en nyfödd pojke, eller vice versa. På Patent- och registeringsverket fanns tidigare en lista över de namn som är godkända för båda könen, men numer får en vuxen man eller kvinna själv bestämma vilka förnamn han eller hon vill ha, oavsett om förnamnet tidigare förknippats med ett visst kön.

Det går också mode i namn. De namn som var populära för 50-60 år sedan är helt ute idag, väldigt få nyfödda heter Peter eller Lena. Cyklerna går över tre generationer från populärt – bortglömt – till populärt igen enligt Språktidningen. Enligt den generationsregeln borde det alltså vara dags för dubbelnamnens renässans. En liten nyfödd Per-Åke eller Gun-Britt kanske blir nästa trend?

Förutom kön och ålder signalerar även namn klasstillhörighet. Länge talades och skrevs det om att y-namnen, dvs pojkar med namn som slutar på y hade större risk att bli kriminella. Tills slut gjorde en forskare vid Stockholms universitet slag i saken och genomförde en vetenskaplig undersökning som faktiskt bekräftade myten. Conny, Tommy, Sonny och de andra förekommer mer än dubbelt så ofta i Kriminalvårdens register jämfört med Stefan, Lars eller Mikael.

mfr

En som skrivit om förnamnet som social markör är professorn i idé- och lärdomshistoria, Ronny Ambjörnsson: Mitt förnamn är Ronny. Här berättar han om klassresan från Göteborgs arbetarkvarter till professorstolen i Umeå. Ambjörnsson skriver om de inre och yttre konflikter som uppstår i känslan av utanförskap både mot den egna klassbakgrunden och den nya akademiska världen:

” I de mest angelägna sammanhang kan jag brista ut i ett invärtes skratt, riktat inte minst mot mig själv: här sitter du och gör dig märkvärdig, när du borde ha stått vid svarven på SKF och tillverkat kullager. Vad är det du tillverkar? Ord, fraser.”

Vill du läsa mer allmänt om namn och deras betydelser har vi en del att välja på. Böckerna hittar du på hylla Fc.03.

Vill du veta vad lagen säger om namnbyte? Då är SOU 2013: 35 En ny lag om personnamn boken för dig.

SCB:s sida läser jag om mitt förnamn: namnet var populärt under 1960-talet och 1970-talet, men ovanligt bland de yngre idag. Den 31 december 2009 fanns det totalt 16 624 personer i Sverige med namnet Jeanette, varav 10 058 med det som tilltalsnamn/förstanamn

Jeanette, Stadsbiblioteket

Sjukdomar, farsoter och epidemier

pestpandemi

Farsot, epidemi, pandemi. Tre ord som är mer eller mindre synonyma och ger en lätt ilning av skräck blandat med förtjusning när man (jag) tänker på innebörden. För att bringa reda i vad som skiljer benämningarna åt har jag konsulterat Wikipedia som säger så här:

En epidemi eller farsot är ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som sprider sig mellan människor (motsvarande för djur heter epizooti). En epidemi som sprider sig över stora delar av världen kallas för pandemi. En sjukdom som är vanlig inom en begränsad grupp eller inom ett begränsat geografiskt område kallas endemi.

Forskare som undersöker epidemier, epidemiologer, kan ägna sig åt olyckor, psykiska sjukdomar eller beteenden. Kriteriet på en epidemi är att antalet drabbade stadigt ökar tills epidemin har nått sin kulmen. Om antalet drabbade sedan inte minskar, utan ligger kvar på ungefär samma nivå, har epidemin blivit en endemisk sjukdom.

Vi har alla läst om tyfus och digerdöden, om pesten och koleran, spetälskan, och, hur makabert det än kan låta så är det något lite kittlande i att läsa om eländet. Kanske för att de flesta är utrotade i vår del av världen?

Vid en djupdykning i bibliotekets katalog med ämnesökning som sjukdomar och historia hittar jag lite lästips som kan stilla nyfikenheten:

  • Farsoter och handikapp : ett kulturhistoriskt perspektiv av Bo Andersson. Den handlar om polio, spetälska, pesten, syfilis, kolera, spanska sjukan, dövhet och vänsterhänthet.
  • Folkets farsoter och kungarnas krämpor av Christer Nilsson. Hur har epidemier bland soldater ändrat historiens gång? Är det skillnad på adeln och vanligt folk när det handlar om loppor och löss?
  • Skräckens tid : farsoternas kulturhistoria av Berndt Tallerud. Här lär vi oss att de inte är krigen som skördat flest människoliv, om vi nu trodde det. Bara pesten,en av många epidemiska sjukdomar, har dödat fler än alla världshistoriens krig tillsammans.
  • Kolera : en farsots grymma framfart i Uppsala och på den uppländska landsbygden / Berndt Tallerud. Drygt 10 % av Uppsalas befolkning drabbades på 1830-talet av kolera. Totalt i världen dog mer än 10 miljoner människor. Om detta skriver Tallerud i en bok med många bilder och teckningar, från en tid som känns väldigt avlägsen men är mindre än 200 år bort.
  • Pandemi : myterna, fakta, hoten / Björn Olsen. Första gången jag hörde ordet ”pandemi” tror jag var i samband med fågelinfluensan. Det var något så skrämmande i en sjukdom som spreds från djur till människa, dessutom av fåglar. Vårens budbärare blev plötsligt flygande dödshot.
  • Epidemiernas historia och framtid / Birgitta Evengård. Den här boken håller vad titeln lovar. Forskare från skilda områden som teologi, humaniora och medicin visar hur epidemierna påverkat oss, från urtid och framåt.

Jeanette, Stadsbiblioteket

Faller löv nalkas det mild vinter

löv

En dag när jag tittade igenom bibliotekets hyllor hittade jag en mycket speciell liten bok. Den är gammal som gatan (eller förmodligen ännu äldre) och den har ett språkbruk där jag ofta får googla efter ordens betydelse. Boken har funnits i många europeiska hem men börjar nu bli ett minne blott då den har ersatts av teknikens höga framfart. Boken jag talar om är den underbart underhållande Bondepraktikan som har varit till stor hjälp (och kanske stjälp?) i många hushåll. Idag kan man läsa den i ett mer underhållande och studerande syftemen jag har personligen fått erfara att den ännu inte är helt utdaterad utan fortfarande kan vara aktuell, ibland.

Den erfarenhet jag har av bondepraktikan var från året som det var extremt rikligt med snö här i Halmstad och då snön varade en bit in i mars, om jag minns det rätt. Redan under hösten var det en gammal kollega till mig, som även arbetade som månskensbonde, sade till mig att hon hade läst bondepraktikan, där det stod om det var ett sådant här väder dagen X (kommer inte ihåg vilken dag eller väder det var), betyder detta att det kommer bli rikligt med snö och den kommer att ligga i tre månader, ända in till mars. Just det, tänkte jag, inte en chans att det stämmer. Men hon fick vatten på sin kvarn och det var med en bitter känsla som jag den vintern mer än en gång skyfflade snö ifrån biltaket, hon och bondepraktikan hade haft alldeles rätt.

snö

Hur spås vädret bli i år då? Som sagt, boken är inte alldeles enkel att förstå då språkbruket är mycket gammaldags och, för mig, obekant. Vad jag har kunnat utläsa ifrån boken är att om löven sitter kvar på träden under oktober månad förväntas det bli en kall och tidig vinter. Så studera löven på träden den här månaden och är du sugen på att åka mycket spark och pulka i vinter får du hålla tummarna för att löven envist klamrar sig fast, och tvärtom gäller då för den som inte uppskattar kalla vintrar.

bondepraktikan

Ett litet smakprov ur den femte upplagan av Bondepraktikan, som följer 1875:s upplaga, och vad den säger om månaden oktober:

Nu skall man plöja och rågen så, Med nytt win om man faten fylla må, Nu månd` kölden till oss skrida, En warm kakelugn kan jag wäl lida.

Är du en person som gillar att studera vädret eller bara gillar att planera och ha koll på läget? Ta då en titt på Bengt af Klintbergs En liten väderbok.

Är du båtägare och gillar att spendera fritiden ute till havs? I så fall kan dessa böcker vara intressanta

Väder och vind till sjöss – L.-G. Nilsson

Vädret ombord : praktiskt för båtägare / Madeleine Westin Bergh

Sjörapporten : om väder, fyrar och skeppsbrott längs våra kuster / L-G Nilsson & Anders Nylund

 

/ Frida – Stadsbiblioteket