Samhällsmyter

 

lura

Ända sedan jag för mer än 10 år sedan läste Barskrapad-konsten att hanka sig fram av den amerikanska vetenskapsjournalisten Barbara Ehrenreich har jag haft henne som idol och läst alla hennes böcker. I Barskrapad tog Ehrenreich jobb i sann wallraff-anda i en rad yrken med minimilön i USA:  städbranschen, vården, stormarknader och bevisade att det faktiskt inte går att försörja sig på den låga lönen. Inte om du ska hyra en bostad, kanske betala barnvakt och äta vettig mat. Alltså hade de flesta av de personer hon jobbade med ytterligare jobb och levde ändå väldigt torftigt.

 

gillaEfter Barskrapad kom en annan aha-upplevelse, signerad Barbara Ehrenreich. När hon fick bröstcancer och fick rådet av sin läkare att se cancern som en gåva tände hon till och skrev Gilla läget – hur allt gick åt helvete med positivt tänkande. I den boken driver hon tesen att det ar farligt att i alla lägen tänka positivt. I förlängningen kan det leda till rädsla att slå larm om något är galet – tänk hur det brukar går för visselblåsare – och, menar Ehrenreich, var en av orsakerna till den allvarliga finanskrisen 2008 att ingen vågade vara den som kom med dåliga nyheter vilket förvärrade krisen.

kick-booster-mathem-findus

Den senaste samhällsmyten som Barbara Ehrenreich undersökt är synen på åldrandet som något onaturligt. I dag har vi en rådande förställning att vi kan kontrollera kroppen genom stränga dieter och olika former av träning. Blir du sjuk är skulden till viss del din egen. Ehrenreich har doktorerat i cellbiologi och säger helt krasst: hälsostressen jagar oss ända in i döden; kost och motion förändrar inte det faktum att vi alla till slut blir gamla, sjuka och dör. Priset vi betalar för ett längre liv är hög sjuklighet sent i livet. Att lura åldrandet är en hyllning till latheten – ät gott, må gott, träna om du vill men inte för att du tror att du måste är det ganska självklara men ändå kontroversiella budskapet.

Det jag lärt mig av Barbara Ehrenreich i samtliga böcker är att ifrågasätta. Fortsätt med det, bästa Barbara!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Fattig

Inte finns det väl fattigdom längre, åtminstone inte i Sverige? Eller?

Det beror på definitionen. Ingen behöver nog svälta i vårt land, men att vara utan pengar mer än till det nödvändigaste  i ett samhälle som bygger på konsumtion är nog så svårt.

fattigfallanDen nyaste boken på temat fattigdom är skriven av Charlotta von Zweigbergk och heter Fattigfällan. Vi får följa kvinnan Beata som från att ha varit egenföretagare hamnar i en spiral av sjukskrivning, arbetslöshet och till slut utförsäkring. Hon står helt utan inkomst men är för sjuk för att arbeta och får heller inga pengar från socialen eftersom hon fortfarande äger sin firma. Moment 22, alltså.

Det absolut mest skrämmande med Fattigfällan är att i stort sett vem som helst kan hamna där. Eller hur en felaktigt ifylld blankett kan kosta månader av inställda bidrag samtidigt som hyresskulden går till kronofogden och ingen verkar förstå hur illa det är ställt för Beata.

Boken finns att låna HÄR >>>

 

 

oktober-i-fattigsverige-dagbokSusanna Alakoski är mest känd för Svinalängorna, en bok om hennes egen barndom i romanform. Oktober i Fattigsverige är en sorts dagbok, från en månad under författarens (?) uppväxt. Temat är detsamma som i Fattigfällan, hur det är att alltid oroa sig för att hyran ska betalas, att alltid tacka nej till barnkalas för att presenter kostar pengar. Att skämmas och till varje pris dölja att man är fattig.

 

 

 

barskrapad-konsten-att-hanka-sig-framTredje boken på temat är skriven av amerikanskan Barbara Ehrenreich och har titeln Barskrapad: konsten att hanka sig fram. Ehrenreich gör en wallraff, dvs. hon tar under antaget namn anställning inom de lägst betalda yrkena i USA för att se om det hon hört stämmer; att det inte går att leva på ett heltidsjobb med minimilön. Trots att hon alltid valde jobben med högst lön och de billigaste lägenheterna räckte inte pengarna ens till det nödvändigaste. Vi får följa hennes slitsamma vardag och får insikt i hur enorma klyftorna mellan rika och fattiga är i USA. Största behållningen av Barskrapad är beskrivningen av den kamratskap och lojalitet som Ehrenreich möts av, och hur hon våndas över att behöva avslöja sin ”undercover” för arbetskamraterna på varje nytt ställe innan hon drar vidare som servitris, städare eller vårdbiträde.

Jeanette, Stadsbiblioteket