Ålevangeliet

Ålen är utrotningshotat och är enligt Patrik Svensson, författare till Ålevangeliet är situationen tröstlös. Det är endast en tidsfråga innan den sista ålen är uppfiskad och uppäten. Sorgligt men sant.

Tidigare kan jag inte påstå att jag ägnat ålen många tankar och skulle nog aldrig få för mig att äta en. Nu är jag fast och förtrollad (dock kvarstår beslutet om förtärande). Ålevangeliet är en sällsynt svårkategoriserad liten bok. Det är en essä med litterära kvaliteter, en zoologisk lärobok, en historisk oddysé och en personlig memoar över en far. Helt enkelt en fackbok när den är som bäst och som får läsaren att både känna sig och bli klokare.

Patrik Svensson är journalist på Sydsvenskan. Där skrev han för några år sedan en kort essä som blev emryot till dundersuccén Ålevangeliet. Boken har översatts och sålts till 33 länder, något som är väldigt ovanligt för vilken bok som helst men i synnerhet för en fackbok.

Vartannat kapitel handlar om författaren och hans pappa – en man lika gåtfull som de ålar far och son fiskade. Fisket var det enda som förenade dem; pappan var asfaltsarbetare, sonen den förste i släkten att läsa vidare på universitet.

Några intressanta fakta om ålen:

Den föds i Sargassohavet som en larv, omgiven av tång. en resa över Atlanten påbörjas, larven blir först glasål, sedan gulål. Vissa gulålar återvänder sedan till Sargassohavet där den sista förvandlingen äger rum. Ögonen växer, magsäcken upplöses tills den till sist inte kan äta och magen fylls med rom eller mjölke. Den dör i Sargassohavet men fortplantar sig innan dess. Paradoxalt påstås det att ingen någonsin sett en levande ål i Sargassohavet som för övrigt ligger nordost om Kuba.

Ålens liv har gäckat vetenskapen sedan Aristoteles tid och vet ännu inte allt om den med säkerhet. Kanske är det just därför den är så fascinerande i en tid när det finns så få gåtor?

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Dialekter

 

 

rund-dialekter-tykenEtt av mina favoritprogram på radio är Språket i P1. Särskilt mycket gillade jag att lyssna när Anna-Lena Ringarp fortfarande var programledare, och hennes språkexpert var Lars-Gunnar Andersson som är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet. Det är något visst med den där göteborgskan, tycker jag och många med mig. När man undersöker den populäraste svenska dialekten kommer göteborgskan högt, tillsammans med norrländska och värmländska. Nu har Lars-Gunnar kommit med en bok om just Göteborgsgrammatik där han undersöker göteborgskans dialektala särdrag. Varför säger göteborgaren ännalaknô och brôte? Svaren finns i grammatiken. Alla andra grammatikböcker jag känner till handlar om skriftspråk och är väldigt användbara men kanske inget jag läser för nöjes skull. Men den här boken är görrolig!

goteborgsgrammatik

I en ny bok av Fredrik Lindström – populärhistorikern, programledaren, komikern och språknörden – kan den dialektintresserade grotta ner sig i 100 svenska dialekter (2019). Här kan man se att Lindström kombinerar sina yrkesroller för boken är både informativ, rolig och lärd så ett sätt som bär hans signum. Till varje dialekt som beskrivs i text, med  finns också ett ljudspår via en vidhängande ”ljuddel” där man knappar in ett nummer för den dialekt man vill lyssna på.

100-svenska-dialekter

För övrigt definieras dialekt så här: En dialekt är en språkart som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område, men alla dialekttalande inom ett visst område talar inte exakt likadant.

Det stämmer verkligen. Skånska är en allt annat än enhetlig dialekt utan skiljer sig väldigt mycket åt mellan exempelvis Lund och Malmö. Och sen har vi ju sociolekter, dvs den språkliga variation som utmärker en social grupp, till skillnad från dialektens geografiska avgränsning. Men det tar vi en annan gång!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Samhällsmyter

 

lura

Ända sedan jag för mer än 10 år sedan läste Barskrapad-konsten att hanka sig fram av den amerikanska vetenskapsjournalisten Barbara Ehrenreich har jag haft henne som idol och läst alla hennes böcker. I Barskrapad tog Ehrenreich jobb i sann wallraff-anda i en rad yrken med minimilön i USA:  städbranschen, vården, stormarknader och bevisade att det faktiskt inte går att försörja sig på den låga lönen. Inte om du ska hyra en bostad, kanske betala barnvakt och äta vettig mat. Alltså hade de flesta av de personer hon jobbade med ytterligare jobb och levde ändå väldigt torftigt.

 

gillaEfter Barskrapad kom en annan aha-upplevelse, signerad Barbara Ehrenreich. När hon fick bröstcancer och fick rådet av sin läkare att se cancern som en gåva tände hon till och skrev Gilla läget – hur allt gick åt helvete med positivt tänkande. I den boken driver hon tesen att det ar farligt att i alla lägen tänka positivt. I förlängningen kan det leda till rädsla att slå larm om något är galet – tänk hur det brukar går för visselblåsare – och, menar Ehrenreich, var en av orsakerna till den allvarliga finanskrisen 2008 att ingen vågade vara den som kom med dåliga nyheter vilket förvärrade krisen.

kick-booster-mathem-findus

Den senaste samhällsmyten som Barbara Ehrenreich undersökt är synen på åldrandet som något onaturligt. I dag har vi en rådande förställning att vi kan kontrollera kroppen genom stränga dieter och olika former av träning. Blir du sjuk är skulden till viss del din egen. Ehrenreich har doktorerat i cellbiologi och säger helt krasst: hälsostressen jagar oss ända in i döden; kost och motion förändrar inte det faktum att vi alla till slut blir gamla, sjuka och dör. Priset vi betalar för ett längre liv är hög sjuklighet sent i livet. Att lura åldrandet är en hyllning till latheten – ät gott, må gott, träna om du vill men inte för att du tror att du måste är det ganska självklara men ändå kontroversiella budskapet.

Det jag lärt mig av Barbara Ehrenreich i samtliga böcker är att ifrågasätta. Fortsätt med det, bästa Barbara!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Tyst,känslig och introvert – det nya svarta?

intro

Under ett par års tid har jag noterat en ökning av fackböcker som handlar om tystnad och om att vara introvert och högkänslig och jag anar en röd tråd. Nu vänder vi oss inåt och stänger världen ute ; en värld som blir mer och mer obegriplig och kanske skrämmande?

kaggeErling Kagge är äventyrare och filosof. I boken Stillhet i tidens larm   beskriver han ett inre tillstånd av frid och stillhet som går att hitta oavsett yttre kaos, men inte utan ansträngning. Det fina med stillhet, enligt Kagge är att den är en exklusiv lyx som också är helt gratis. Fint va?

På samma tema skriver buddistmunken Thich Nhat Hanh i Tystnad I boken får vi lära oss övningar och tekniker för att lyssna inåt i en tid när både tankar och omgivningens brus riskerar att dränka den inre dialogen.

 

Susan Cain: Tyst  är ett brandtal för de introverta –  de som hellre lyssnar än pratar, som uppfinner och skapar men ogillar att marknadsföra sig själva, de som hellre jobbar på egen hand än brainstormar i grupp. Samma författare har också skrivit Den tysta kraften

lji

Linus Jonkmanvar en av de första som i boken Introvert: den tysta revolutionen kartlade den introverta världen. han väntar också på att se den första platsannonsen där stillsamhet, reflekterande och inåtvändhet efterfrågas. För visst behöver vi sakta ner farten den skenande takten och det ökande bruset, vända oss inåt och tänka efter?

Räcker det inte med dessa tips finns det även dessa på samma hylla:

Elaine Aaron, psykoterapeut och forskare, har myntat begreppet högkänslighet (HSP) och har skrivit flera intressanta böcker. Den högkänsliga människan och kärleken  handlar om strategier för att undvika att bli sårad; något som HSP-personer enligt Aaron blir i större utsträckning.

Märtha Louise: Född sensitiv Jomän, det är norska prinsessan Märtha Louise som berättar om livet som högkänslig. I boken finns en rad andra berättelser och även övningar som kan hjälpa den sensitive.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

 

 

Att drabbas av det värsta

Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal. Eller?

honsomvarjagJag läste en bok härförleden som drabbade mig djupt. Den handlar om en kvinna, 58 år gammal, som plötsligt under en löptur ramlar handlöst. Detta händer ytterligare en gång och hon känner att någonting är fel. Huvudet känns ”svampigt” och hon har börjat glömma viktiga saker. Hon som var nyckelperson på jobbet som sjukhusadministratör, den som alla vänder sig till i stort och smått. Hon som aldrig skriver komihåglappar eftersom det inte behövs, som varit ensamstående mamma till två döttrar och aldrig bett om hjälp.

Efter många långa utredningar kommer dråpslaget. Diagnosen är tidig Alzheimer och för den finns ingen bot. I biografin Hon som var jag beskriver Wendy Mitchell hur sjukdomen förändrar hennes liv, men också om alla de knep hon utvecklar för att kunna leva så normalt som möjligt. Wendy blir talesperson för alzheimersjuka och börjar utbilda sjukhuspersonal och anhöriga till sjuka hur de ska hjälpa den som fått samma diagnos. Hon är själv så skicklig på att dölja sin sjukdom att hon blir fråntagen sjukpensionen, detta trots att det är helt omöjligt att fortsätta arbeta.

wendy

Wendy Mitchell

Allt är inte nattsvart även om författaren självklart sörjer sin förlorade ålderdom. Förmågan att njuta av dagen och vetskapen att dagarna är utmätta gör henne intensivt närvarande i nuet. Samtidigt planerar hon att själv bestämma när hon ska dö eftersom tanken på att blir helt dement skrämmer henne mer än allt annat.

Biblioteken har många böcker om demenssjukdomar men mig veterligen ingen annan som är skriven av patienten själv. ”Hon som var jag ” kan läsas av alla som vill förstå hur det känns att få en alzheimerdiagnos eller som har en närstående som är sjuk. Eller som jag, bara för att känna tacksamheten över ännu en tid som frisk.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Sånt vi bara gör

sant-vi-bara-gor

Institutet för språk och folkminnen. Visst låter det lite dammigt, lite tungt akademiskt? Fel, fel, fel, fel – åtminstone enligt mig som nyss läst en bok utgiven i samarbete med nämnda institut. Boken är uppdelad i kapitel med exempel på allt det där vi gör och som förklaras kort av forskare inom språk och folkloristik. Den heter Sånt vi bara gör och handlar om just det. Allt det där vi gör utan att tänka efter men som bygger på en rad beslut, gemensamma kulturella och sociala koder. Som att ständigt rabbla vårt personnummer: hos läkaren, i kundtjänsten och i affären för att få del av kunderbjudanden.

Ytterligare exempel:

Hur vi hälsar på en annan person beror helt på sammanhang och på vem vi möter. I en kassakö säger vi hej när det är vår tur och  kassörskan tittar upp, möter vi en vän hejar vi på långt avstånd och troligtvis kramar vi varann. Är det en äldre person kanske vi väljer en annan hälsningsfras och tar i hand. Dessa avvägande för hur vi ska hälsa sker automatiskt men när man plockar isär beteendet ser vi att det är en rad beslut som sker helt utan att vi tänker på hur vi ska bete oss.

Kapitlen i boken är många och exemplen otaliga. Det blir kanske lite fragmentariskt eftersom varje författare bara har ett par sidor till sitt förfogande. Å andra sidan finns källhänvisningar till alla exempel om man verkligen vill fördjupa sig i sånt vi bara gör vare sig det handlar om språk, tilltal, gå i trappor, sjunga i duschen eller lämna sista kakan på fatet när vi är bortbjudna.

köa

Att köa är något vi bara gör och ve den som går före eller bryter sig in i kön.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Bin!

bi

Att bin är viktiga har vi väl vetat länge men de senaste åren har insikten fördjupats med vetskapen att de är hotade. Om inte dessa små trädgårdsmästare gör sitt jobb står vi utan en tredjedel av den mat vi äter. Så stor andel av vår föda är nämligen pollinerad av bin.

Varför minskar då bina i antal världen över? Det finns flera skäl:

  • Matbrist
  • Bostadsbrist
  • Giftiga bekämpningsmedel

Naturskyddsföreningen har just nu en kampanj för att få oss att rädda bina. Vi kan alla bidra på ett ganska enkelt sätt om vi inte vill gå hela vägen och skaffa egna bisamhällen. Tips hittar du här: https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/jordbruk/nu-raddar-vi-bina

Om du blir inspirerad av tipsen och vill börja att odla bin och få egen honung har vi självfallet en rad böcker att erbjuda:

Meningen med bin av Göran Bergengren är späckad med både teoretisk och praktisk kunskap om allt som rör bin och biodling. Hans egen 40-åriga erfarenhet av biodling ger en personlig ton den i den här lilla pärlan till bok. Som för övrigt är slut hos förlaget vilket väl tyder på ett nyväckt intresse för det lilla livsnödvändiga biet. Men på bibblan finns boken förstås!

Lärobok i biodling ger praktisk kunskap, anpassad till svenska förhållanden. Även denna svår att få tag på utanför biblioteken.

lottemöller

Bin och människor : om bin och biskötare i religion, revolution och evolution samt många andra bisaker av Lotte Möller är bok om just relationen mellan människan och biet genom historien. På 1700-talet trättes det tydligen ganska upprört om det verkligen varj möjligt att bikupan styrdes av en drottning och inte en kung! Detta och mycket annat från antiken och framåt skriver Möller lättsamt och lärt om.

Själv ska jag till att börja med hänga upp ett bihotell i min trädgård och till sommaren se till att de alltid har tillgång till vatten. Vi kan alla  göra något litet!

 

 

 

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Den vilda jakten på ett bättre jag

deadline

Nytt år, nya möjligheter, nya löften! Känns det igen?

De flesta av oss har säkert gett ett halvhjärtat nyårslöfte om att träna lite mer, äta lite mindre, kanske leva lite klimatsmartare. Vi vill helt enkelt blir en lite bättre version av oss själva. Två män som har drivit optimeringskulturen till sin spets är Carl Cederström och André Spicer. De är båda forskare, Cederström i företagsekonomi vid Stockholms universitet och Spicer är professor vid Cass Business School i London. De beslöt sig för att under ett år systematiskt förbättra tolv delar av sitt liv med hjälp av den enomra floran av självhjälpsböcker. Projektet beskrivs i boken Den vilda jakten på ett (bättre) jag. 

vildaUnder året som de testade självhjälpsområden skapade de en struktur med ett projekt per månad: produktivitet, kropp, hjärna, relationer, andlighet, sex, njutning, kreativitet, pengar, moral och bekräftlese. Den sista månaden ägnades åt mening i bemärkelsen att fundera över hela projektets underliggande motiv. Alla projekt genomfördes med metoder och tekniker från populära självhjälpsgurus.

Och vad har då de båda forskarna gjort under året? Förutom all tid de lagt ner har det även kostat mer än 100 000 per person. De har genomgått plastikoperationer, använt narkotika och sexleksaker, träffat andliga medier och tävlat i tyngdlyft (!) Vi får en historisk genomgång över populära självhjälpstrender från 1930-talet och framåt och den gemensamma nämnaren är löftet om att du kan förändra ditt liv med hjälp av just den här metoden.

Boken är underhållande, och jag förfasas och häpnar i lika delar. Att så totalt gå in i ett projekt vittnar om antingen hängivenhet eller dårskap. Jag som läsare behöver bara hänga med på den halsbrytande resan mot ett bättre jag.

Jeanette, Stadsbiblioteket

 

 

 

Det omätbaras renässans

det-omatbaras-renassans-en-uppgorelse-med-pedanternas-varldsherravaldeJonna Bornemark är docent i filosofi vid Södertörns högskola.  2017 väcktes embryot till boken Det omätbaras renässans i ett sommarprat om kritik mot mätbarheten.

Bokens resonemang bygger på tre renässansfilosofer: Nicholas Cusanus, Giordano Bruno och René Descartes. Bornmark menar att man genom att vända sig till filosofin lättare får perspektiv på vår egen tid. Under renässansen kom för första gången också tanken om att skilja kropp från förnuft. Även förnuftet delades i två delar;  en del som känner och reflekterar, en del som kan räkna och dokumentera. Den senare är den som helt dominerar både arbets- och i hög grad också privatliv. Vi mäter och kalkylerar – blöjor i äldrevården vägs, lärare skriver incidentrapporter, elevers kunskap mäts i nationella prov, sagostunder på förskolan kvalitetssäkras och så vidare i all oändlighet. I privatlivet har vi samma förkärlek för det mätbara: appar som talar om när vi ska äta och träna, aktivitetsarmband som mäter puls, sömn, förbrukade kalorier och i förekommande fall fertilitet.

Konsekvensen av detta, menar Bornemark, är att stress idag är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Vår förmåga till praktisk kunskap och att hantera problem efter sunt förnuft minskar, när känslan fått ge plats för siffror, diagram och staplar. För att inte tala om hur fattigt och torftigt själva livet känns om det ska reduceras till mätbara storheter.

Bornemark ger inte någon lösning på problemet. Men genom att belysa det kanske ett uppror mot pedanternas världsherravälde har inletts?

simple-flow-chart-example

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Faktoider

faktoider_boken

Om du inte vet vad du ska läsa, och bara strövar runt på biblioteket i jakt på något intressant, rekommenderar jag att du stannar till vid hylla Bb. Bb är koden för Allmänna samlingar och här ryms så många pärlor och guldkorn. En sådan liten pärla är ämnet för dagens bloggtext och den är kanske mer aktuell nu i tider av ”alternativa fakta” än när den gavs ut 2008. Faktoider: försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar är boken som slår hål på en massa fakta vi trott oss veta. Påståenden som upprepats så många gånger att de till slut blivit sanna. Eller inte, för hur många gånger en lögn upprepas blir den ju ändå inte sann.

faktoid

En faktoid är något som ser ut som ett faktum, men som inte är det – alltså en myt, eller mer brutalt utryckt – en osanning.

Exempel ur boken:

  • Einstein var duktig i skolan. Hur många gånger har man inte hört att den store vetenskapsmannen hade dyslexi, lärde sig tala först som sexåring och att han hade usla betyg? Sorry – det stämmer inte. Faktist var han så begåvad att han började direkt i andra klass.
  • Jorden är inte platt. Nej, så klart inte, det vet vi ju alla utom medlemmarna i Facebookgruppen Flat earth society. Men inte ens på medeltiden trodde gemene man att man trillade över kanten om man seglade tillräckligt långt öster- eller västerut. Häpp!
  • Senast häromdagen hävdade jag att kinesiska muren kan ses från månen. Jag hade fel. För att förstå det orimliga i påståendet kan man betänka att det är lika orimligt att man kan se en visserligen lång men inte mer än 10 meter bred mur från avståndet 40 000 kilometer som att se ett hårstrå på 280 meters håll.
  • Kungen har rösträtt. dock ”en rättighet som av hävd ej begagnas”

faktoid1

Det finns så mycket mer att läsa och häpnas över i denna bok, som 2009 fick uppföljaren Fler faktoider

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad