Konsten att minnas

minnesproblem

Vill du:

-komma ihåg namn och ansikten
– Utveckla en effektivare studieteknik
– Förbättra förmågan att lösa problem
– Bli en mästare på frågesport
– Lär dig ett smart sätt att skapa lösenord

Har du svarat ja på flera av punkterna kanske det är dags att börja träna minnet?

Sedan smartphonen blev var man egendom behöver vi inte längre minnas något, eller lära oss fakta utantill. Allt finns ju en googling bort. Men det där vardagliga som lösenord och namnminne är ju en fördel om man kan komma ihåg.

Jag har länge varit fascinerad av personer som har förmågan att lära sig oändlig mängd information utantill. Den som kan rabbla flest decimaler av pi lär kunna 20 000 utantill. Han är för övrigt svensk och heter Jonas von Essen. Nyttan av detta kan kanske ifrågasättas men att ha förmågan är imponerande.

moonwalk

Minnesteknik kan tränas upp, likt allt annat. I boken Moonwalk med Einstein berättar journalisten Joshua Foer hur han på ett år tränat sig till en seger i de amerikanska minnesmästerskapen. Boken är inte bara en dagbok över hur Foer tränade upp sitt minne, utan också en historisk och vetenskaplig odyssé över människan och minnet genom århundraden.

Tricket, enligt Joshua Foer och andra minneskonstnärer, är att skapa associationer och bilder till det man vill komma ihåg, och  länka ihop till en lång berättelse. När det är dags att upprepa det som man ska komma ihåg räcker det att spela upp ”filmen” i huvudet och på så sätt frigöra informationen.

vagen-till-mastarminne-forandra-ditt-liv-med-kraftfull-minnestraning

Foers bok är väldigt rolig, smart och lärorik men om du vill ha rena träningskurser i minnesteknik finns det andra titlar som lämpar sig bättre. Under ämnesordet mnemoteknik hittar du titlar som Vägen till mästarminne av Mattias Ribbing. I boken finns övningar för träna upp  förmågan till koncentration, visualisering, kreativitet och snabbtänkthet.

Michael Power har skrivit boken Minnesträning som är vad den heter. Boken är fylld av roliga och intressanta övningar som hjälper dig att memorera, fokusera och strukturera.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

 

Den banala ondskan

hannaa

Hannah Arendt levde 1906-1975 men är fortfarande högst aktuell nu, mer än 40 år efter sin död. Hon var politisk filosof och författare, judinna född i Tyskland men flydde i samband med Hitlers maktövertagande till först Frankrike och senare USA.

Mest uppmärksammad är hennes biografi över Adolf Eichmann, arkitekten bakom Förintelsen. Det finns en föreställning om att ondska eller psykisk sjukdom låg bakom det systematiska utrotandet av judar, romer, homosexuella och andra för nazismens ideologi misshagliga grupper. Hannah Arendts artiklar från rättegången mot Eichmann är samlade i boken Den banala ondskan – Eichmann i Jerusalem. Här visar hon en man som är ganska ointresserad av politik, alls ingen ideologisk fanatiker. Eichmann såg sitt arbete som en plikt, han var enligt Arendts uppfattning en fantasilös byråkrat, en kugge i maskineriet snarare än en samvetslös mördare.

den-banala-ondskan-eichmann-i-jerusalem

Givetvis har inte bilden av Eichmann stått oemotsagd. Senare fynd av bandinspelningar med Eichmann, inspelade under hans exilår i Argentina, ger en bild av en övertygad nazist som tillsammans med en grupp av andra SS-män verkar för ett återupprättande av nationalsocialismen. Oavsett vilken bild som är den rätta är Arendts bok väl värd att läsas och tesen om den banala ondskan kan ge förståelse åt ”obegripliga” grymheter utförda av lydiga underordnade.

Ett annat mastodontverk av Hannah Arendt är Totalitarismens ursprung där hon väver samman antisemitismens historia med imperialismens och framför en mörk vision om framtida totalitarism. På biblioteken finns även Om våld, en skrift om förhållandet mellan våld och politik.

haÄr du nyfiken och vill veta mer om personen och filosofen Hannah Arendt finns filmen om henne att hyra på Stadsbiblioteket.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Jämlikhetsanden

Först ett klargörande av begrepp som ofta rörs ihop, nämligen jämlikhet och jämställdhet. Skillnaden är att jämställdhet syftar på könen, medan jämlikhet rör alla människors lika värde.
Jämlikt/ojämlikt – det hörs ju på orden att det ena är bättre än det andra. Men varför är jämlikhet bra? Utifrån det lite luddiga antagandet har två forskare bevisat att alla, rik som fattig, man eller kvinna, ung eller gammal, oavsett var du bor i världen vinner på ett ekonomiskt jämlikt samhälle. Richard Wilkinson och Kate Pickett sammanfattar i Jämlikhetsanden sin forskning som bygger på statistik från 21 länder inklusive Sverige och USA.


Låter en bok baserad på torra siffror insamlade under 50 år tråkig? Det är den inte. Tvärtom ger tabellerna klarhet i den där vaga känslan av att klassamhället inte är bra för någon, oavsett var på skalan man befinner sig.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Galen i humlor

HUMLORVisste du att Darwin hatade bin, att utrotandet av vallhumlan i Storbritannien kan skyllas på Hitler och att igelkottarna på Nya Zeeland har  märkliga tänder? Inte jag heller, fram tills nyligen då jag läste Galen i humlor: En berättelse om små men viktiga varelser av Dave Goulson.

Nu när det våras och insekter och fjärilar börjar vakna till liv passar det bra att läsa Goulsons böcker Galen i humlor och uppföljaren Galen i insekter. Författaren är professor i biologi vid Sussexuniveristetet och har sedan barnsben varit närmast besatt av allt som kryper och flyger.

Livet på jorden är ju faktiskt, hur ogärna vi än vill inse det, helt beroende av att humlor, bin och andra insekter pollinerar växter. Utan dem skulle vi tvingas klara oss utan exempelvis tomater och hallon och leva på en diet av gröt och ris. Det är insekterna som får världen att gå runt. Skulle vi förlora dem skulle hela vår miljö förändras, säger Dave Goulson. ”Om hela mänskligheten försvann skulle världen återgå till det ymniga tillstånd av balans som rådde för tiotusen år sedan. Om insekterna försvann skulle däremot miljön kollapsa och kaos uppstå.”

insekter

De båda böckerna handlar också om den gamla gård som författaren köper i Frankrike. På gården skapar han ett paradis för det som andra kallar ohyra och ogräs, målet är en fristad för biologisk mångfald.

De båda böckerna kan läsas som ren underhållning, men du kommer att lära dig en hel del om alla viktiga småkryp och säkert se på dem med nya ögon. Helt enkelt folkbildning när den är som bäst, skrivet med den typiskt brittiska humorn.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Marshmallowtestet

Experiment på människor görs för att undersöka deras reaktioner under påverkan.

Det mest kända sociologiska experimentet måste antas vara Milgrams lydnadsexperiment. I korthet gick det ut på att lura försökspersoner att lyda en auktoritet som instruerar dem att utföra handlingar som personen vet orsakar en annan person smärta eller t.o.m. kunde leda till döden. Syftet var att undersöka lydnad, särskilt i relation till de vidriga handlingar som ”helt vanliga” personer begått under andra världskriget med försvaret ”jag lydde bara order”. Beklämmande nog visade resultatet att merparten av försökspersonerna mer beredda att lyda än att vägra, fast de kunde höra försökspersonen skrika av smärta från de (falska) elstötar som han (samtliga försökspersoner var män) gav dem.

Läs mer om experimentet i Milgram: Lydnad och auktoritet.

En annan känd studie är den som går under benämningen Stanfordexperimentet. Philip Zimbardo studerade hur människan agerar i fångenskap och hur sociala roller påverkar ens beteende. Deltagarna blev slumpmässigt utsedda till antingen fångar eller fångvaktare i ett tillfälligt fängelse i universitetets källare. Det visade sig att deltagarna snabbt anpassade sig till sina givna roller som fånge eller fångvaktare. Experimentet gick snabbt överstyr och fick avbrytas efter 6 dagar. Stanfordexperimentet beskrivs i boken The Lucifer effect och i filmen The Stanford prison experiment.

Från filmen The Stanford prison experiment

Ett betydligt snällare test, men inte mindre intressant, går under benämningen Marshmallowtestet. Här undersöker forskarna graden av självbehärskning hos små barn, och i vilken grad resultatet påverkar den vuxnes liv. Testet går ut på att erbjuda 4-åringar en marshmallow, men också ett val: Ät den nu, eller vänta så får du två. Forskaren lämnar rummet, men barnet filmas. I genomsnitt dröjer det några minuter innan barnet äter upp godiset, men 1/3 av fyraåringarna klarar att vänta och får sin belöning.

När forskaren följde upp barnen i vuxen ålder visade det sig att de som snabbast åt upp godiset i högre utsträckning hade drogproblem och led av övervikt. Det är dock inte så att bara för att man råkar tillhöra kategorin impulsstyrda är dömd till ett sämre liv. Förmågan att vänta kan läras in och det är till stor del det som boken handlar om. Samt som tröst: ibland är det bättre att inte spara för framtiden utan njuta för stunden.

Jeanette, Stadsbiblioteket