Faktoider

faktoider_boken

Om du inte vet vad du ska läsa, och bara strövar runt på biblioteket i jakt på något intressant, rekommenderar jag att du stannar till vid hylla Bb. Bb är koden för Allmänna samlingar och här ryms så många pärlor och guldkorn. En sådan liten pärla är ämnet för dagens bloggtext och den är kanske mer aktuell nu i tider av ”alternativa fakta” än när den gavs ut 2008. Faktoider: försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar är boken som slår hål på en massa fakta vi trott oss veta. Påståenden som upprepats så många gånger att de till slut blivit sanna. Eller inte, för hur många gånger en lögn upprepas blir den ju ändå inte sann.

faktoid

En faktoid är något som ser ut som ett faktum, men som inte är det – alltså en myt, eller mer brutalt utryckt – en osanning.

Exempel ur boken:

  • Einstein var duktig i skolan. Hur många gånger har man inte hört att den store vetenskapsmannen hade dyslexi, lärde sig tala först som sexåring och att han hade usla betyg? Sorry – det stämmer inte. Faktist var han så begåvad att han började direkt i andra klass.
  • Jorden är inte platt. Nej, så klart inte, det vet vi ju alla utom medlemmarna i Facebookgruppen Flat earth society. Men inte ens på medeltiden trodde gemene man att man trillade över kanten om man seglade tillräckligt långt öster- eller västerut. Häpp!
  • Senast häromdagen hävdade jag att kinesiska muren kan ses från månen. Jag hade fel. För att förstå det orimliga i påståendet kan man betänka att det är lika orimligt att man kan se en visserligen lång men inte mer än 10 meter bred mur från avståndet 40 000 kilometer som att se ett hårstrå på 280 meters håll.
  • Kungen har rösträtt. dock ”en rättighet som av hävd ej begagnas”

faktoid1

Det finns så mycket mer att läsa och häpnas över i denna bok, som 2009 fick uppföljaren Fler faktoider

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Giftigheter

arsenik,

Allt är gift, det är bara en fråga om dos”. Citatet har gett namn åt Olle Matssons bok och härstammar från 1500-talskemisten Paracelsus. Matsson är professor i kemi och har gedigna kunskaper i ämnet giftigheter. I senaste boken skriver Matsson om hur gifterna använts i människans tjänst under hela mänsklighetens historia, i en del fall i avskyvärda syften, i andra för att läka och lindra.

allt-ar-gift-om-dodliga-amnen-och-deras-roll-i-historien

En del ämnen har vi använt i tron att de varit harmlösa, som t.ex. användandet av bly och arsenik i smink under 1700-talet. Även när kunskapen om de förödande effekterna – tandlossning, andningssvårigheter och till sist förgiftning och död – kom fortsatte man att använda gifterna eftersom de gav sminket oöverträffad vithet och konsistens.

Matssons tidigare bok, och min favorit, är En dos stryknin med titel lånad från Agatha Christies klassiska deckare. Här undersöker författaren gifter och giftmord i litteraturen, från Bibeln, via Kalle Blomkvist och lord Peter Wimsey till Rosens namn.

Med sin kännedom om gifters beskaffenhet tillrättavisar Matson ibland författaren, som med konstnärlig frihet gett giftet egenskaper som inte stämmer med verkligheten. Ibland går han till botten med översättarmissar, som skillnaden mellan bolmört och odört (den ena ger feber, den andra frossa).

De vanligaste gifterna i litteraturhistorien är arsenik, cyankalium och stryknin; speciellt arsenik används ideligen i både äldre och nyare deckare. Såklart finns i boken ett helt avsnitt om svampförgiftningar – var varsam om du blir bjuden på svamprätt av någon du inte riktigt litar på! Romerske kejsaren Claudius dog f.ö av förgiftad murkla, troligen serverad av frun Agrippina.

stryknin

Hela boken En dos stryknin innehåller mängder av fakta om litterära giftmord. Kemisten Matsson förklarar pedagogiskt hur gifterna verkar, varför vissa svampar är giftiga (aminosyror i olycklig förening är en förklaring) och ägnar ett kapitel åt det giftigaste av alla giftiga gifter – botulinumtoxin med en dödlig dos på 0,00000005 gram. En av effekterna är muskelförlamning och vi känner ju till skönhetsinjektioner med ämnet botox där den aktiva beståndsdelen är just botulingiftet. Läskigt, eller hur?

Jeanette, Stadsbiblioteket

Allt är falskt och bedrägeri

 

fake

Det är mycket tal om faktaresistens, fake news, alternativa fakta och filterbubblor nu för tiden. Sanningen som vi sett den verkar vara tänjbar, stolligheter tas på lika stort allvar som vetenskap – i vissa fall och på vissa platser t.o.m. större. Så kan vi ju inte ha det, eller hur?

Som motvikt har det under senare tid kommit en rad böcker med syfte att lära ut källkritik och utveckla förmågan att se igenom bluffar och propaganda.

jwJack Werners bok Ja skiter i att det är fejk, det är förjävligt ändå är både underhållande och lärorik. Werner har gjort sig känd som skapare av Viralgranskaren i tidningen Metro. Samma grepp använder han i boken. Med hjälp av äldre vandringssägner – klintbergare – visar han hur dessa används viralt med små justeringar för att passa in i vår tid. vi får också en checklista med tio tips för att göra internet bättre.

Emma Frans: Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams är en väldigt rolig och väldigt allvarlig bok om vetenskaplighet och faktakoll. Frans är forskare och har kallats ”vetenskapsevangelist” Larmrapporten är en handbok i ett vetenskaplighet på grundnivå: hur avgör jag sanningshalt, hur undviker jag att sprida falsk information, hur får jag någon att byta åsikt? Frågan man alltid ska ställa vid ett påstående som verkar för bra för att vara sant är: var har du hört det? Dvs, grundläggande, hederlig källkritik!

Sista boken ut i ämnet är Åsa Wikforss Alternativa fakta. Wikforss är professor i teoretisk filosofi och hon tar sig an ämnet faktaresistens ur ett filosofiskt perspektiv. Vad är kunskap? Hur står vi emot ogrundade nyheter som sprids mycket snabbare än de sanna?

Oj, vad många frågor det blev i detta inlägg. Förhoppningsvis hittar du svaren i böckerna, och sprider kunskapen vidare. Det är vår demokrati som står på spel mot flodvågen av påhittade nyheter, lögner och propaganda.

Jeanette, Stadsbiblioteket

 

Miss Leavitts stjärnor

leavitt_250

Historien är full av kvinnor som inte fått erkännande under sin livstid eller för all del inte heller senare. En av de mer fascinerande är Henrietta Leavitt. Aha, den Henrietta! utbrister nu bloggens initierade läsare. Eller antagligen inte, hos de allra flesta är hon nog fortfarande ett obekant namn.

Henrietta Leavitt var astronom under sena 1800-talet och fram till sin död 1921. Hennes upptäckter ledde till kunskapen om universums oändlighet. Edwin Hubble – han med teleskopet – bevisade att det fanns galaxer och stjärnor utanför Vintergatan med hjälp av Henrietta Leavitts lag.

Om detta läser vi i den till formatet lilla, men innehållsmässigt stora boken Miss Leavitts stjärnor: om kvinnan som upptäckte hur man mäter universum av George Johnson (2006).

miss-leavitts-stjarnor-om-kvinnan-som-upptackte-hur-man-mater-universum

Ur förordet kan vi läsa att Henrietta Leavitt lämnade så svaga spår efter sig att att en regelrätt biografi inte är möjlig. Inte ens i läroböcker i astronomi är hon förärad mer utrymme än en fotnot eller liten faktaruta. Jag tror inte att det är överdrivet att påstå att huvudskälet till att hon fallit glömska beror på att hon är kvinna.

Läs Miss Leavitts stjärnor och skänk henne en  tanke av tacksamhet för att hon inte lät sig nedslås av bristen på erkännande under livstiden.

Tack, Henrietta Leavitt!

Jeanette, Stadsbiblioteket

Larmrapporten

larmrapporten

Vi lever i tider då vinklade nyheter, halvsanningar, alternativa fakta och rena fejknyheter sköljer över oss. Hur ska vi värja oss? Hur ska vi skilja sant från falskt?

Stora journalistpriset 2017 i klassen Årets röst gick till vetenskapsjournalisten och forskaren Emma Frans som samma år kom med boken Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams; en liten bok på 150 sidor som ger oss verktygen som hjälper oss avslöja ovanstående. En recensent kallade den ”en omistlig handbok i Trumpismens tidevarv”.  Larmrapporten ger oss vetenskapskoll för att förstå hur fakta – och påstådda fakta – ska bedömas.

På Stadsbiblioteket har vi under våren 2018 läst Emma Frans bok som komplement till ett antal artiklar för att utbilda oss i vaksamhet mot ”trams”.I Larmrapporten får vi lära oss om noceboeffekten (motsatsen till placeboeffekten. Om placebo ger en positiv effekt på hälsa och välbefinnande genom förväntanseffekter och annat, så är nocebo den motsvarande, negativa effekten) eller om hur statistik som i sig är sann  kan bli missvisande om ena axeln i en graf kapas. Ett helt kapitel ägnas åt att bästa sättet att få någon att ändra uppfattning, inte genom raljans utan att systematiskt visa hur kunskapen tagits fram. Emma Frans knep är att alltid ställa motfrågan Hur vet du det?

Det här kanske låter som en nödvändig, men också lite trist och torr bok? Helt fel, Emma Frans är rolig som få. 63 000 följare på Twitter kan väl inte ha fel?

frans2

Jeanette Malm, bibliotekarie

Oliver Sacks

osacks

Om jag fick välja fritt utan att begränsas av faktum som tid och rum för att komponera en perfekt middagsbjudning skulle ett självklart gästval vara Oliver Sacks. Han verkar ha varit en extraordinär person som skulle bjuda på fantastiska berättelser från sitt liv som neurolog. Som tur är finns flera böcker skrivna av honom. En av böckerna har filmats med titeln Uppvaknanden. Den handlar om en ung Oliver Sacks spelad av Robin Williams som arbetar som läkare i Bronx. Av en slump upptäcker han att patienter som varit katatoniska i årtionden reagerar på vissa stimuli, vilket i kombination med en ny medicin leder till att de väcks ur sin dvala.

mannen-som-forvaxlade-sin-hustru-med-en-hatt

Böckerna Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt, Det inre ögat, Hallucinationer och Den enarmade pianisten handlar om fall Sacks stött på under sin yrkesverksamma tid som neurolog. Hans skriver underhållande men mycket empatiskt om fascinerande patienter som lider av ansiktsblindhet, minnesförlust, eller udda förmågor kopplade till störningar i hjärnan.

tacksamhet

I den sista boken Tacksamhet  – tankar vid livets slut som kom ut 2015, samma år som Sacks dog i cancer, summerar han sitt liv. Den dominerande känslan inför döden är inte rädslan, även om den finns där, utan en känsla av tacksamhet över livet; över att ha älskat och blivit älskad. Visst är det riktigt fint?

Jeanette, Stadsbiblioteket

 

Konsten att minnas

minnesproblem

Vill du:

-komma ihåg namn och ansikten
– Utveckla en effektivare studieteknik
– Förbättra förmågan att lösa problem
– Bli en mästare på frågesport
– Lär dig ett smart sätt att skapa lösenord

Har du svarat ja på flera av punkterna kanske det är dags att börja träna minnet?

Sedan smartphonen blev var man egendom behöver vi inte längre minnas något, eller lära oss fakta utantill. Allt finns ju en googling bort. Men det där vardagliga som lösenord och namnminne är ju en fördel om man kan komma ihåg.

Jag har länge varit fascinerad av personer som har förmågan att lära sig oändlig mängd information utantill. Den som kan rabbla flest decimaler av pi lär kunna 20 000 utantill. Han är för övrigt svensk och heter Jonas von Essen. Nyttan av detta kan kanske ifrågasättas men att ha förmågan är imponerande.

moonwalk

Minnesteknik kan tränas upp, likt allt annat. I boken Moonwalk med Einstein berättar journalisten Joshua Foer hur han på ett år tränat sig till en seger i de amerikanska minnesmästerskapen. Boken är inte bara en dagbok över hur Foer tränade upp sitt minne, utan också en historisk och vetenskaplig odyssé över människan och minnet genom århundraden.

Tricket, enligt Joshua Foer och andra minneskonstnärer, är att skapa associationer och bilder till det man vill komma ihåg, och  länka ihop till en lång berättelse. När det är dags att upprepa det som man ska komma ihåg räcker det att spela upp ”filmen” i huvudet och på så sätt frigöra informationen.

vagen-till-mastarminne-forandra-ditt-liv-med-kraftfull-minnestraning

Foers bok är väldigt rolig, smart och lärorik men om du vill ha rena träningskurser i minnesteknik finns det andra titlar som lämpar sig bättre. Under ämnesordet mnemoteknik hittar du titlar som Vägen till mästarminne av Mattias Ribbing. I boken finns övningar för träna upp  förmågan till koncentration, visualisering, kreativitet och snabbtänkthet.

Michael Power har skrivit boken Minnesträning som är vad den heter. Boken är fylld av roliga och intressanta övningar som hjälper dig att memorera, fokusera och strukturera.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad