Att drabbas av det värsta

Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal. Eller?

honsomvarjagJag läste en bok härförleden som drabbade mig djupt. Den handlar om en kvinna, 58 år gammal, som plötsligt under en löptur ramlar handlöst. Detta händer ytterligare en gång och hon känner att någonting är fel. Huvudet känns ”svampigt” och hon har börjat glömma viktiga saker. Hon som var nyckelperson på jobbet som sjukhusadministratör, den som alla vänder sig till i stort och smått. Hon som aldrig skriver komihåglappar eftersom det inte behövs, som varit ensamstående mamma till två döttrar och aldrig bett om hjälp.

Efter många långa utredningar kommer dråpslaget. Diagnosen är tidig Alzheimer och för den finns ingen bot. I biografin Hon som var jag beskriver Wendy Mitchell hur sjukdomen förändrar hennes liv, men också om alla de knep hon utvecklar för att kunna leva så normalt som möjligt. Wendy blir talesperson för alzheimersjuka och börjar utbilda sjukhuspersonal och anhöriga till sjuka hur de ska hjälpa den som fått samma diagnos. Hon är själv så skicklig på att dölja sin sjukdom att hon blir fråntagen sjukpensionen, detta trots att det är helt omöjligt att fortsätta arbeta.

wendy

Wendy Mitchell

Allt är inte nattsvart även om författaren självklart sörjer sin förlorade ålderdom. Förmågan att njuta av dagen och vetskapen att dagarna är utmätta gör henne intensivt närvarande i nuet. Samtidigt planerar hon att själv bestämma när hon ska dö eftersom tanken på att blir helt dement skrämmer henne mer än allt annat.

Biblioteken har många böcker om demenssjukdomar men mig veterligen ingen annan som är skriven av patienten själv. ”Hon som var jag ” kan läsas av alla som vill förstå hur det känns att få en alzheimerdiagnos eller som har en närstående som är sjuk. Eller som jag, bara för att känna tacksamheten över ännu en tid som frisk.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Sånt vi bara gör

sant-vi-bara-gor

Institutet för språk och folkminnen. Visst låter det lite dammigt, lite tungt akademiskt? Fel, fel, fel, fel – åtminstone enligt mig som nyss läst en bok utgiven i samarbete med nämnda institut. Boken är uppdelad i kapitel med exempel på allt det där vi gör och som förklaras kort av forskare inom språk och folkloristik. Den heter Sånt vi bara gör och handlar om just det. Allt det där vi gör utan att tänka efter men som bygger på en rad beslut, gemensamma kulturella och sociala koder. Som att ständigt rabbla vårt personnummer: hos läkaren, i kundtjänsten och i affären för att få del av kunderbjudanden.

Ytterligare exempel:

Hur vi hälsar på en annan person beror helt på sammanhang och på vem vi möter. I en kassakö säger vi hej när det är vår tur och  kassörskan tittar upp, möter vi en vän hejar vi på långt avstånd och troligtvis kramar vi varann. Är det en äldre person kanske vi väljer en annan hälsningsfras och tar i hand. Dessa avvägande för hur vi ska hälsa sker automatiskt men när man plockar isär beteendet ser vi att det är en rad beslut som sker helt utan att vi tänker på hur vi ska bete oss.

Kapitlen i boken är många och exemplen otaliga. Det blir kanske lite fragmentariskt eftersom varje författare bara har ett par sidor till sitt förfogande. Å andra sidan finns källhänvisningar till alla exempel om man verkligen vill fördjupa sig i sånt vi bara gör vare sig det handlar om språk, tilltal, gå i trappor, sjunga i duschen eller lämna sista kakan på fatet när vi är bortbjudna.

köa

Att köa är något vi bara gör och ve den som går före eller bryter sig in i kön.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Bin!

bi

Att bin är viktiga har vi väl vetat länge men de senaste åren har insikten fördjupats med vetskapen att de är hotade. Om inte dessa små trädgårdsmästare gör sitt jobb står vi utan en tredjedel av den mat vi äter. Så stor andel av vår föda är nämligen pollinerad av bin.

Varför minskar då bina i antal världen över? Det finns flera skäl:

  • Matbrist
  • Bostadsbrist
  • Giftiga bekämpningsmedel

Naturskyddsföreningen har just nu en kampanj för att få oss att rädda bina. Vi kan alla bidra på ett ganska enkelt sätt om vi inte vill gå hela vägen och skaffa egna bisamhällen. Tips hittar du här: https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/jordbruk/nu-raddar-vi-bina

Om du blir inspirerad av tipsen och vill börja att odla bin och få egen honung har vi självfallet en rad böcker att erbjuda:

Meningen med bin av Göran Bergengren är späckad med både teoretisk och praktisk kunskap om allt som rör bin och biodling. Hans egen 40-åriga erfarenhet av biodling ger en personlig ton den i den här lilla pärlan till bok. Som för övrigt är slut hos förlaget vilket väl tyder på ett nyväckt intresse för det lilla livsnödvändiga biet. Men på bibblan finns boken förstås!

Lärobok i biodling ger praktisk kunskap, anpassad till svenska förhållanden. Även denna svår att få tag på utanför biblioteken.

lottemöller

Bin och människor : om bin och biskötare i religion, revolution och evolution samt många andra bisaker av Lotte Möller är bok om just relationen mellan människan och biet genom historien. På 1700-talet trättes det tydligen ganska upprört om det verkligen varj möjligt att bikupan styrdes av en drottning och inte en kung! Detta och mycket annat från antiken och framåt skriver Möller lättsamt och lärt om.

Själv ska jag till att börja med hänga upp ett bihotell i min trädgård och till sommaren se till att de alltid har tillgång till vatten. Vi kan alla  göra något litet!

 

 

 

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Den vilda jakten på ett bättre jag

deadline

Nytt år, nya möjligheter, nya löften! Känns det igen?

De flesta av oss har säkert gett ett halvhjärtat nyårslöfte om att träna lite mer, äta lite mindre, kanske leva lite klimatsmartare. Vi vill helt enkelt blir en lite bättre version av oss själva. Två män som har drivit optimeringskulturen till sin spets är Carl Cederström och André Spicer. De är båda forskare, Cederström i företagsekonomi vid Stockholms universitet och Spicer är professor vid Cass Business School i London. De beslöt sig för att under ett år systematiskt förbättra tolv delar av sitt liv med hjälp av den enomra floran av självhjälpsböcker. Projektet beskrivs i boken Den vilda jakten på ett (bättre) jag. 

vildaUnder året som de testade självhjälpsområden skapade de en struktur med ett projekt per månad: produktivitet, kropp, hjärna, relationer, andlighet, sex, njutning, kreativitet, pengar, moral och bekräftlese. Den sista månaden ägnades åt mening i bemärkelsen att fundera över hela projektets underliggande motiv. Alla projekt genomfördes med metoder och tekniker från populära självhjälpsgurus.

Och vad har då de båda forskarna gjort under året? Förutom all tid de lagt ner har det även kostat mer än 100 000 per person. De har genomgått plastikoperationer, använt narkotika och sexleksaker, träffat andliga medier och tävlat i tyngdlyft (!) Vi får en historisk genomgång över populära självhjälpstrender från 1930-talet och framåt och den gemensamma nämnaren är löftet om att du kan förändra ditt liv med hjälp av just den här metoden.

Boken är underhållande, och jag förfasas och häpnar i lika delar. Att så totalt gå in i ett projekt vittnar om antingen hängivenhet eller dårskap. Jag som läsare behöver bara hänga med på den halsbrytande resan mot ett bättre jag.

Jeanette, Stadsbiblioteket

 

 

 

Det omätbaras renässans

det-omatbaras-renassans-en-uppgorelse-med-pedanternas-varldsherravaldeJonna Bornemark är docent i filosofi vid Södertörns högskola.  2017 väcktes embryot till boken Det omätbaras renässans i ett sommarprat om kritik mot mätbarheten.

Bokens resonemang bygger på tre renässansfilosofer: Nicholas Cusanus, Giordano Bruno och René Descartes. Bornmark menar att man genom att vända sig till filosofin lättare får perspektiv på vår egen tid. Under renässansen kom för första gången också tanken om att skilja kropp från förnuft. Även förnuftet delades i två delar;  en del som känner och reflekterar, en del som kan räkna och dokumentera. Den senare är den som helt dominerar både arbets- och i hög grad också privatliv. Vi mäter och kalkylerar – blöjor i äldrevården vägs, lärare skriver incidentrapporter, elevers kunskap mäts i nationella prov, sagostunder på förskolan kvalitetssäkras och så vidare i all oändlighet. I privatlivet har vi samma förkärlek för det mätbara: appar som talar om när vi ska äta och träna, aktivitetsarmband som mäter puls, sömn, förbrukade kalorier och i förekommande fall fertilitet.

Konsekvensen av detta, menar Bornemark, är att stress idag är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Vår förmåga till praktisk kunskap och att hantera problem efter sunt förnuft minskar, när känslan fått ge plats för siffror, diagram och staplar. För att inte tala om hur fattigt och torftigt själva livet känns om det ska reduceras till mätbara storheter.

Bornemark ger inte någon lösning på problemet. Men genom att belysa det kanske ett uppror mot pedanternas världsherravälde har inletts?

simple-flow-chart-example

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Faktoider

faktoider_boken

Om du inte vet vad du ska läsa, och bara strövar runt på biblioteket i jakt på något intressant, rekommenderar jag att du stannar till vid hylla Bb. Bb är koden för Allmänna samlingar och här ryms så många pärlor och guldkorn. En sådan liten pärla är ämnet för dagens bloggtext och den är kanske mer aktuell nu i tider av ”alternativa fakta” än när den gavs ut 2008. Faktoider: försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar är boken som slår hål på en massa fakta vi trott oss veta. Påståenden som upprepats så många gånger att de till slut blivit sanna. Eller inte, för hur många gånger en lögn upprepas blir den ju ändå inte sann.

faktoid

En faktoid är något som ser ut som ett faktum, men som inte är det – alltså en myt, eller mer brutalt utryckt – en osanning.

Exempel ur boken:

  • Einstein var duktig i skolan. Hur många gånger har man inte hört att den store vetenskapsmannen hade dyslexi, lärde sig tala först som sexåring och att han hade usla betyg? Sorry – det stämmer inte. Faktist var han så begåvad att han började direkt i andra klass.
  • Jorden är inte platt. Nej, så klart inte, det vet vi ju alla utom medlemmarna i Facebookgruppen Flat earth society. Men inte ens på medeltiden trodde gemene man att man trillade över kanten om man seglade tillräckligt långt öster- eller västerut. Häpp!
  • Senast häromdagen hävdade jag att kinesiska muren kan ses från månen. Jag hade fel. För att förstå det orimliga i påståendet kan man betänka att det är lika orimligt att man kan se en visserligen lång men inte mer än 10 meter bred mur från avståndet 40 000 kilometer som att se ett hårstrå på 280 meters håll.
  • Kungen har rösträtt. dock ”en rättighet som av hävd ej begagnas”

faktoid1

Det finns så mycket mer att läsa och häpnas över i denna bok, som 2009 fick uppföljaren Fler faktoider

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Giftigheter

arsenik,

Allt är gift, det är bara en fråga om dos”. Citatet har gett namn åt Olle Matssons bok och härstammar från 1500-talskemisten Paracelsus. Matsson är professor i kemi och har gedigna kunskaper i ämnet giftigheter. I senaste boken skriver Matsson om hur gifterna använts i människans tjänst under hela mänsklighetens historia, i en del fall i avskyvärda syften, i andra för att läka och lindra.

allt-ar-gift-om-dodliga-amnen-och-deras-roll-i-historien

En del ämnen har vi använt i tron att de varit harmlösa, som t.ex. användandet av bly och arsenik i smink under 1700-talet. Även när kunskapen om de förödande effekterna – tandlossning, andningssvårigheter och till sist förgiftning och död – kom fortsatte man att använda gifterna eftersom de gav sminket oöverträffad vithet och konsistens.

Matssons tidigare bok, och min favorit, är En dos stryknin med titel lånad från Agatha Christies klassiska deckare. Här undersöker författaren gifter och giftmord i litteraturen, från Bibeln, via Kalle Blomkvist och lord Peter Wimsey till Rosens namn.

Med sin kännedom om gifters beskaffenhet tillrättavisar Matson ibland författaren, som med konstnärlig frihet gett giftet egenskaper som inte stämmer med verkligheten. Ibland går han till botten med översättarmissar, som skillnaden mellan bolmört och odört (den ena ger feber, den andra frossa).

De vanligaste gifterna i litteraturhistorien är arsenik, cyankalium och stryknin; speciellt arsenik används ideligen i både äldre och nyare deckare. Såklart finns i boken ett helt avsnitt om svampförgiftningar – var varsam om du blir bjuden på svamprätt av någon du inte riktigt litar på! Romerske kejsaren Claudius dog f.ö av förgiftad murkla, troligen serverad av frun Agrippina.

stryknin

Hela boken En dos stryknin innehåller mängder av fakta om litterära giftmord. Kemisten Matsson förklarar pedagogiskt hur gifterna verkar, varför vissa svampar är giftiga (aminosyror i olycklig förening är en förklaring) och ägnar ett kapitel åt det giftigaste av alla giftiga gifter – botulinumtoxin med en dödlig dos på 0,00000005 gram. En av effekterna är muskelförlamning och vi känner ju till skönhetsinjektioner med ämnet botox där den aktiva beståndsdelen är just botulingiftet. Läskigt, eller hur?

Jeanette, Stadsbiblioteket