Vi har nyligen genomlidit ett amerikanskt presidentval, av många kallad ett ödesval, där t.o.m. själva demokratin sägs ha stått på spel. Som bibliotekarie ska man vara objektiv, men i detta fall går det inte –  eller för att uttrycka det med viss understatement – jag blev inte jätteledsen när det stod klart att Trump förlorat. Men hans antidemokratiska reflexer skrämmer, baktalandet av demokratins basala spelregler fortsätter med oförminskad kraft.

Gott då att läsa om en president, som i tider av kris och krig, bar ämbetet med värdighet. Om Franklin D. Roosevelt finns mängder skrivet, men det var länge sedan det kom en biografi på svenska. Denna brist har nu rättats till av journalisten och Amerikakännaren Lennart Pehrson. Boken – Franklin D Roosevelt : president i kris och krig är en klassiskt utförd biografi som följer den biograferade från födelse till död. Från en priviligierad uppväxt, undervisning i hemmet, juristexamen vid Harvard, äktenskapet med Eleanor Roosevelt (släkt med president Theodore R), politiskt engagemang, polion som i princip gjorde honom förlamad i benen.

Viktigast är naturligtvis presidentskapet. Valsegern mot Herbert Hoover 1932 och sjösättandet av New Deal, där man satte in väldiga offentliga satsningar i kampen mot den skyhöga arbetslösheten i depressionens spår. Tanken att staten skulle intervenera i det privat näringslivet liknar den svenska politiken under 30-talet men möttes av större motstånd i Förenta staterna, där många republikaner och företagare beskyllde Roosevelt för socialism. Och den genomförda politiken var förvisso ett klart steg åt vänster jämfört med 20-talets neoklassiska ekonomiska politik. Långsamt återhämtade sig landet och valsegern 1936 var rekordstor (Roosevelt fick över 60% av rösterna).

Samtidigt mörknar det i världen, nazism och fascism samt kommunism är på frammarsch och vid valet 1940 lovar Roosevelt att hålla landet utanför kriget, de isolationistiska strömningarna är kraftiga. Roosevelt måste gå en fin balansgång, han inser samtidigt vikten av att stötta Storbritannien, bl a via Lend -leaseavtalet. Han beskriver USAs roll som demokratins vapensmedja. Med angreppet på Pearl Harbor 7/12 1941 förändras förutsättningarna; med nästan fullständig politisk enighet träder Förenta staterna in i kriget, vilket kommer att bli helt avgörande. Fast svårt sjuklig omväljs Roosevelt en tredje gång, bilder från Jaltakonferensen i februari 1945 visar en tärd och avmagrad president och den 12 april avlider han.

Pehrssons bok kan ibland kännas lite summarisk, den kunde varit lite mer omfattande, men som en relativt lätt genomgång av livet och tiden fungerar den bra.

Håkan Olsson

Koreakriget är ett både avlägset och ständigt närvarande krig. Ett fredsavtal saknas fortfarande, 67 år efter att stilleståndsavtalet slöts i juni 1953. Kriget var den första stora konflikten efter andra världskriget och den första sedan kalla kriget blivit ett faktum.

Bakgrunden var att segrarmakterna under Potsdamkonferensen i juli 1945 delat den koreanska halvön längs den 38:e breddgraden, i en amerikansk respektive sovjetisk ockupationszon. USA och Sovjet kom inte överens om hur landet skulle styras och den 15 augusti 1948 bildades formellt Republiken Korea; allmänna val hölls och Syngman Rhee blev premiärminister. Demokratiska Folkrepubliken Korea bildades med Kim Il Sung som ordförande.

Därmed var spelplatsen krattad och att de respektive ockupationsstyrkorna drog sig tillbaka 1948-49 ändrade inget i sak. Efter att Kim konsulterat Stalin och Mao gick nordkoreanska trupper över gränsen den 25 juni 1950. FN, som bojkottades av Sovjet, fastställde, efter hemställan från president Truman, en resolution om omedelbart tillbakadragande och ett antal länder, med USA i spetsen, bidrog med soldater.

Strider rasade främst under andra halvåret 1950. Först trycktes de allierade kraftigt tillbaka, men efter en amfibieinsats vid Inchon, Seouls hamnstad, återgick initiativet till de FN-ledda styrkorna. Man nådde nästan den kinesiska gränsen innan konfliktlinjen stabiliserade vid den 38:e breddgraden i början av 1951. Sedan vidtog ett lågintensivt krig till stilleståndet 1953. Förlusterna i människoliv var stora, bland civila på bägge sidor och bland de stridande förbanden, främst på nordsidan.

Naturligtvis finns det mycket skrivet om Koreakriget men faktum är att Artur Szulcs Koreakriget(2019) är den första svenska skildringen av konflikten. Boken är en relativt kortfattad genomgång av kriget, dess orsaker och följder. Vill man läsa om marinkårens aktion vid Inchon i september 1950 kan man läsa en intressant text i Gunnar Åselius Krigen under kalla kriget (2007).

Vi lever fortfarande i Koreakrigets långa skugga, inte minst manifesterat av Kim
Jong-uns ständigt pågående vapenskrammel.

Håkan Olsson