Hygge, lagom och kalsongfylla

 

nordred_kartorDet har på kort tid kommit tre nya böcker som handlar om fenomen som är unika för tre nordiska länder. Säkert skrivna med en liten glimt i ögat, men ändå med en kärna av sanning. Jag syftar förstås på The little book of hygge, Boken om lagom och Kalsongfylla.

hyggeFörsta titeln, som givetvis handlar om det danska fenomenet ”hygge” har undertiteln ”the danish way to live well” och har blivit en bästsäljare världen över. Ännu finns den inte på svenska men det är nog en tidsfråga. Författaren undersöker varför danskarna ofta hamna högst i mätningar över världens lyckligaste folk. Svaret är tydligen att fokusera på god mat, goda relationer och att passa på att njuta av livet. Inte så revolutionerande kanske? Men i boken finns fina bilder, goda recept och andra tips på hur vardagen blir mer ”hygge”

 

lagom-the-swedish-art-of-balanced-livingSveriges bidrag i genren handlar om lagom. Ordet som sägs finnas endast på svenska (fast det är inte sant) och betecknar den smarta kompromissen mellan för mycket och för litet. Författaren Göran Everdahl menar att lagom är extra viktigt i en tid av perfektion och livsstilsstress och vi får en massa bra tips på lagomhet, mixat med typiska lagomexempel som mellanmjölk och linje 2 i kärnkraftsomröstningen.

 

 

kalsongfyllaFinland, slutligen, är allt annat än lagom. ”Kalsarikännit” är fenomenet som kanske, kanske inte, blir ett världsfenomen. Kalsongfylla – den finska vägen till avkoppling handlar till skillnad från hygge som värderar gemenskap, om att ensamheten fram är en bra väg till självinsikt och välmående. Filosofin är enkel – av med jobbkläderna, sätt dig i soffan i bara kalsonger (trosor i förekommande fall), ladda med öl och Netflix och du kommer att finna dig själv. Du och jag, fjärrkontrollen.

 

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Titanic – när det otänkbara händer

titanic_0

Vissa historiska händelser slutar aldrig att fascinera. Så är fallet med atlantångaren Titanic som i april 1912 kolliderade med ett isberg och sjönk ett par timmar senare. Böcker har skrivits, filmer spelats in (mest känd är James Camerons Titanic (1997), som gjorde Leonardo DiCaprio och Kate Winslet till superstjärnor); googlar man Titanic får man 92 miljoner träffar.

Men vad beror det på? Världen har upplevt betydligt värre sjökatastrofer men ingen har haft så många mytskapande inslag. Året är 1912, vi lever i framstegsoptimismens  era. Visst, världen är orättvis, klasskillnaderna skriande, men de vetenskapliga landvinningarna synes utan slut och man kan till och med kontakta släktingar mitt ute på öppet hav via trådlös telegrafi. Titanickatastrofen liknar en grekisk tragedi; White star-linjens reklam om att skeppet är osänkbart vredgar gudarna, människornas hybris måste straffas. Nutiden häpnar också när det gäller livbåtarnas antal, plats fanns för blott hälften av det totala antalet passagerare och besättning. Indelningen i tre klasser är en närapå övertydlig bild av klassamhällets orättvisor. Visst gällde devisen ”kvinnor och barn först” men faktum är att bland de överlevande räknades nästan fler män från första klass än barn från tredje. I efterhand kan man tolka undergången som början på slutet för en naiv tro på människans eviga framsteg, två år senare förmörkades världen som bekant av första världskrigets meningslösa slakt.

isberg

Titanics jungfrutur inleddes i Southampton, där merparten av besättningen bodde. Via Cherbourg nådde man irländska Queenstown 12 april och satte sedan kurs mot New York. Den 14 april emottogs ett flertal isvarningar utan att kapten Smith lät sänka farten. Kvällen var stjärnklar och kall, havsytan beskrevs som dead calm och liknades vid ett salsgolv. Två timmar och fyrtio minuter efter kollisionen sjönk fartyget. Ett par timmar senare kom Cunardlinjens Carpathia och plockade upp de överlevande ur livbåtarna. Av totalt 2224 ombord räddades endast 710.

Ur den rikhaltiga litteraturen om olyckan lyfter jag fram fyra titlar. Trots att den kom redan 1956 är Walter Lords En natt att minnas : Titanics undergång klart läsvärd. Ska man bara läsa en bok om Titanic duger den gott. Michael Davies Titanic : katastrofen som förändrade en värld (1987) är intressant bl a för att den ägnar en stor del om de efterföljande sjöförhören. Den svenske Titanic-kännaren Claes-Göran Wetterholms Titanic (1999) är rikt illustrerad och har en spännande slagsida(?) åt den stora svenska passagerarskaran. Robert D Ballards Vi fann Titanic (1991) är en fotobok med fantastiska bilder på det sedan 1985 hittade vraket.

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket

 

Seriemördaren i Kalifornien

gsk

Det skrivs för mycket om seriemördare. Att döma av den enorma mängd spänningsromaner, och TV-serier, som berör fenomenet kan man tro att det är en av de vanligaste brottsformerna. Så är det naturligtvis inte. Sveriges mest kände seriemördare, Tomas Quick, visade sig vara en mytoman med psykiska problem. Men de verkliga fallen, där Förenta staterna är klart överrepresenterat, är trots allt fascinerande. Vad får en människa att så totalt gå över alla slutgiltiga gränser?

Ett känt amerikanskt case är den s k Golden State Killer (Kalifornien kallas ibland ”the Golden state”) som mellan 1974 och 1986 utförde (åtminstone) 13 mord, 50 våldtäkter och 100 inbrott. Beroende på var i staten brotten begicks kallades han också ”East area rapist” och ”Original night stalker”. Så småningom kom man till insikt om att samma person utfört brotten, bl a med hjälp av DNA-jämförelser i början på 2000-talet.

Förvåningen var stor när polisen i april i år lyckades binda en person till flertalet av gärningarna. DNA-tester bekräftade att den tidigare polisen Joseph James DeAngelo, 72 år, verkligen var The Golden State Killer.

gone

Om mordserien och utredningarna har den amerikanske journalisten Michelle McNamara skrivit I´ll be gone in the dark : one womans obsessive search for the Golden state killer (2018) om vilken Stephen King har sagt: ”The Golden State Killer is the dark half; Michelle McNamara´s is the light half. It´s a journey into two minds, one sick and disordered, the other intelligent and determined. I loved this book.”

Håkan Olsson

Faktoider

faktoider_boken

Om du inte vet vad du ska läsa, och bara strövar runt på biblioteket i jakt på något intressant, rekommenderar jag att du stannar till vid hylla Bb. Bb är koden för Allmänna samlingar och här ryms så många pärlor och guldkorn. En sådan liten pärla är ämnet för dagens bloggtext och den är kanske mer aktuell nu i tider av ”alternativa fakta” än när den gavs ut 2008. Faktoider: försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar är boken som slår hål på en massa fakta vi trott oss veta. Påståenden som upprepats så många gånger att de till slut blivit sanna. Eller inte, för hur många gånger en lögn upprepas blir den ju ändå inte sann.

faktoid

En faktoid är något som ser ut som ett faktum, men som inte är det – alltså en myt, eller mer brutalt utryckt – en osanning.

Exempel ur boken:

  • Einstein var duktig i skolan. Hur många gånger har man inte hört att den store vetenskapsmannen hade dyslexi, lärde sig tala först som sexåring och att han hade usla betyg? Sorry – det stämmer inte. Faktist var han så begåvad att han började direkt i andra klass.
  • Jorden är inte platt. Nej, så klart inte, det vet vi ju alla utom medlemmarna i Facebookgruppen Flat earth society. Men inte ens på medeltiden trodde gemene man att man trillade över kanten om man seglade tillräckligt långt öster- eller västerut. Häpp!
  • Senast häromdagen hävdade jag att kinesiska muren kan ses från månen. Jag hade fel. För att förstå det orimliga i påståendet kan man betänka att det är lika orimligt att man kan se en visserligen lång men inte mer än 10 meter bred mur från avståndet 40 000 kilometer som att se ett hårstrå på 280 meters håll.
  • Kungen har rösträtt. dock ”en rättighet som av hävd ej begagnas”

faktoid1

Det finns så mycket mer att läsa och häpnas över i denna bok, som 2009 fick uppföljaren Fler faktoider

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Vad Cilla Banck visste

cb

Först blev jag nyfiken på den här boken eftersom Arild är en av mina favoritplatser på jorden och jag där sett en väg namnad efter Cilla Banck. Annars hade nog den lilla tunna, rätt oansenliga boken, inte blivit läst. Nu är jag så uppfylld av läsningen att jag måste dela med mig!

Cilla Banck levde hela sitt liv i fiskebyn Arild på Bjärehalvön. Arild ligger undanskymt och så nära havet det år möjligt utan att vara en ö.

Historikern Peter K. Andersson råkade få kännedom om att Cilla Banck hela sitt liv fört en slags dagbok. Eftersom historien oftast handlar om de rika och välutbildade väcktes genast hans intresse. En fattig kvinnas tankar på 1800-talet från en gudsförgäten plats – sådan källor är unika. Vad Andersson intresserar sig för är hur Cilla Bancks världsbild formades i en tid utan annat än sporadisk och fragmentarisk kontakt med yttervärlden.

CillaBanck_ill

Egentligen är Cilla Bancks anteckningar inte en regelrätt dagbok med tankar och reflektioner över det egna livet. hon berättar i stället om sin gudsbild, funderar över antalet döda (som är häpnadsväckande många) Citat ur dagboken:

”Döda här i byn i min tid, som jag kan minnas 353  Inberäknade i nämda antal 41 som äro drunknade, 2 som själva afhänt sig lifvet. En hängt sig. Och en sängt sig.”

Boken om Cilla Banck är tunn, knappt 100 sidor men den tar tid att läsa. Främst för att jag hela tiden måste stanna upp och tänka och det är väl det bästa med böcker? Att den här boken får mig att vara en del av hennes vardag Arild, i en tid utan tv, internet, dagstidningar, radio. Och ändå med en lust att förstå världen.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Balkonger

balkongliv-inred-odla-njut

Idag ska vi prata om balkonger, tänkte jag.

Enligt uppslagsverken är en balkong en plattform med skyddsräcke som är byggd så att den skjuter ut från en byggnads fasad belägen på större eller mindre höjd över mark eller golv. Den är vanligen tillgänglig genom en balkongdörr, vilket är ett till dörr förlängt fönster.

Själv är jag boende i ett hus med ganska liten trädgård och en ganska stor balkong. Varje vinter, när det inte är läge för balkonghäng, tänker jag att nästa sommar, då ska jag minsann fixa till och använda balkongen. Så har det ännu inte blivit, men nästa sommar, då…

Som i alla andra ämnen finns det inspiration att hämta på biblioteket. Jag hittar först boken Balkongliv : inred, odla, njut på hyllan för trädgård och odling. Det visar sig vara en riktig skatt! Förutom alla odlingstips finns i boken också avsnitt om att inreda och inte minst viktigt, att njuta.  Sist i boken finns en checklista som underlättar planeringen av balkongen. Vad ska den användas till? I vilket väderstreck ligger den? Budget?

Dessutom innehåller Balkongliv en mängd väldigt inspirerande bilder på balkonger i olika stilar och storlekar.

balcony-2374933_960_720

Snart börjar semestern. Då kanske jag tar tag i projektet och skapar min drömbalkong? (se ovan :))

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Nuckan

malin-lindroth

Malin Lindroth är ofrivilligt ensamstående, singel, barnlös. Hon vägrar att linda in det tillstånd hon befinner sig ut, utan kallar sig själv ”nucka”. Parallellt med betraktelser över hennes egna, fruktlösa försök att hitta en man som hon vill ha, och som vill ha henne, får vi lära oss nuckans kulturhistoria.

Det hon vill är att reclaima, återta, det fula ordet nucka såsom redan gjorts med ”bög”, ”flata”, ”blatte” osv. Det funkar inte att använda nedsättande uttryck om en grupp om medlemmarna i gruppen kallar sig själv vid ordet. Rätt smart, faktiskt.

nuckanI biografin Nuckan får vi inte bara läsa om den sorg Malin Lindroth känt över att aldrig få en familj, aldrig få barn, utan också om hur tabu det är att erkänna denna sorg. Vänner fösöker lyfta fram det som är positivt och vågar inte diskutera på djupet. Boken lyfter förutom den peronliga berättelsen också fram ensamstående kvinnor genom historien. Även om nuckan aldrig haft hög status har hon i vissa avseenden haft större frihet än den gifta kvinnan.

Biblioteken i Halmstad har också boken som läsecirkellån. Då lånar du en kasse med åtta exemplar av boken med en lånetid på fyra veckor. Här hittar du alla våra andra läsecirkelkassar 

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad