Ven – paradiset i Öresund

flygfoto_over_ven

Ven ligger utkastad i Öresund, mitt emellan Sverige och Danmark. När Skånelandskapen övergick i svensk ägo efter freden I Roskilde 1658 hamnade ön på den svenska sidan, förvisso ligger den närmare Skånekusten.

Ön är mest känd för sina branta ständer, de s.k. backafallen, och för att den danske astronomen Tycho Brahe under 1500-talet anlade ett observatorium, Stjerneborg, där. Den danske kungen, Fredrik II, gav ön som förläning till Brahe, under några år bodde han på godset Uraniborg. Tycho Brahe är en viktig gestalt i astronomins historia, hans iakttagelser av himlafenomen var avgörande i övergivandet av den geocentriska världsbilden. Mitt på ön ligger nu ett museum, Tycho Brahe- minnena, bl a i den avkristnade kyrkan.

Tycho_Brahe's_Stjerneborg

Varje år besöker min hustru och jag Ven, oftast kring midsommar. Vi hyr ett litet minihus, fullt utrustat, av en trevlig dam; vi cyklar bekanta rundor, äter på samma ställen. Visst är det trevligt att besöka nya ställen men det finns också en tjusning i återseendets glädje. Som inbitna Ven-besökare, vi är exempelvis medlemmar i den lokala hembygdsföreningen, undviker vi naturligtvis turistfällorna, däribland Tycho Brahe-museet. Men vi vet var den godaste pizzan serveras och vid vilket ställe man vackrast beser solnedgången över Kronborgs slott!

Det finns en del kända personer som bott, eller bor, på ön. Under många år bodde paret Lyttkens i en vacker skånelänga strax ovanför Bäckviken (där färjan från Landskrona landar). Alice skrev en betydande mängd romaner, bl a en med den underbara titeln Statt upp min älskade (1947) och maken Yngve författade flera verk om beryktade svenska brott, däribland Hammarbymordet (1952) och Yngsjömordet (1966). Maj Sjöwall, en legendar inom svensk kriminallitteratur, bor för övrigt på ön.

Den kände diktaren Gabriel Jönsson, uppväxt i Glumslöv tvärsöver vattnet på den svenska sidan, har odödliggjort Ven i dikten Vid vakten. Efter Gunnar Turessons tonsättning är texten mer känd som Flicka från Backafall. Vill man fördjupa sig i Tycho Brahes tid kan jag rekommendera Alexandra Coelho Ahndorils roman Stjärneborg (2002).

Ta tåget eller bilen till Landskrona, borda båten, hyr cyklar och njut av en osannolikt vacker ö, med ståtliga durumvetefält kryddade av blommande vallmo. Trots att man befinner sig i världens mitt, båtar passerar ständigt på bägge sidor ön, är ron och lugnet påtaglig. Har man en gång förälskat sig i Ven blir man aldrig fri.

Håkan, bibliotekarie Stadsbiblioteket i Halmstad

 

 

 

 

 

 

Hjältinnor

hjältinnorBokens omslag och layout är av betydelse för mig när jag väljer läsprojekt. I första hand går jag på tips från pålitliga personer och dito recensenter men ibland är det själva boken som kallar på mig.

I fallet med Hjältinnor av Kate Zambreno sammanföll alla dessa kriterier. Min dotter hyllade boken, det samma gjorde DN:s boklista och när jag såg den på skylthyllan i bibblan var saken klar. Numera längtar jag till varje stund jag kan tillbringa med Kate Zambreno.

”Hjältinnor” har kallats ett feministiskt manifest om att skriva. Den är genreöverskridande; en mix av självbiografi, dagbok, roman och essä. Zambreno skriver om sitt eget liv och skrivande och väver in kvinnor som varit ”musor” åt sina berömda, författande män. Dessa kvinnor: Zelda Fitzgerald, Jane Bowles, Viven Eliot och andra, var alla författare men erkändes aldrig i motsats till sina makar Scott, Paul och TS. Tvärtom blev de i vissa fall förklarade psykiskt sjuka eller reducerades till rollen som inspiratör åt mannens viktiga författarskap. Hjältinnor är alltså en bok om fruar. Ironiskt nog är författaren själv en medföljande, författande fru till en man som är bibliotekarie med uppdrag att sortera boksamlingar. På biblioteken i de städer de hamnar i, börjar Kate Zambreno leta efter bortglömda ”hustruberättelser”.

Glädjande är att har Hjältinnor gjort succé. Hoppas att författarna, de bortglömda fruarna, återupptäcks och att deras böcker ges ut på nytt.

Jeanette, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Halmstad

 

En kokbok om dagen. Minst

uppivikt

I Sverige ges det ut en kokbok varje dag, året runt. Detta gör oss världsledande i förhållande till folkmängd.

På Stadsbiblioteket är en av våra största avdelningar Qcaa där kokböckerna är placerade. Vi köper självklart inte in allt som ges ut, men jag kan ändå lova att det finns ett riktigt smörgåsbord av böcker att välja bland.

Kokböcker har ofta ganska roliga, ordvitsande titlar. Vad sägs om Sven Melanders Upp i vikt kvickt? Eller My fryday som enbart har recept på friterad mat. Bönbok av Caroline Hofberg är späckad med recept på – tadaa! – bönor. Andra favorittitlar: Alla hönsen hemma och färska ägg på köket, Riktiga män äter sallad, Inte utan min långpanna eller Skåpmat. Det påminner mig om alla de frisersalonger med namn som anspelar på yrket: Saxofönen, Saxcess, Hår och häpna och annat spexigt.

riktigamän

Andra favorittitlar: Alla hönsen hemma och färska ägg på köket, Riktiga män äter sallad, Inte utan min långpanna eller Skåpmat av Ulrika Forssell.

En annan trend är att kort och gott namnge boken efter vad den handlar om: Rötter & knölar, Färs, Gröt & müsli. 

Oavsett titel på boken så är alla böcker jag nämnt riktigt inspirerande och med lockande bilder. Man behöver inte vara matlagare för att gilla kokböcker, men det är stor sannolikhet att du får lust att pröva något nytt, eller vad sägs om den här rätten ur My fryday: Jalapenõpoppers som är ostfylld jalapenopeppar, panerad och friteterad. Mums.

Jeanette, Stadsbiblioteket

Om dödsstraffets orimlighet

rep

Det finns frågor som inte är förhandlingsbara, åtminstone inte i min värld. Dödstraffet är en sådan, oavsett vilket brott en människa begått kan aldrig statens svar vara att ta livet av gärningsmannen. När Adolf Eichmann fångades av Mossad i Argentina 1960 och året därpå ställdes inför rätta i Jerusalem var utgången knappast oväntad. Eichmann dömdes till döden och hängdes 1962. Jag har full förståelse för domen givet den forne SS-officerens historia, likafullt borde han ha dömts till livstids fängelse.

Sverige avskaffade dödsstraffet 1921 och ett absolut krav för att få ingå i EU är att detta yttersta straff är otillåtet. Många stater i övriga världen utmärker sig åt fel håll, Kina är ett dystert exempel. Bland demokratierna sticker dessvärre Förenta staterna ut, många delstater tillåter capital punishment, inte minst Texas.

Amerikanen Caryl Chessman dömdes 1948, mot sitt nekande, för bl a våldtäkt. Han satt tolv år i dödccellen och skrev under tiden flera böcker, däribland den uppmärksammade Dödscell 2455 (1954). Chessman avrättades, trots stora protester, 1960.

 

sjudagarEtt par svenska böcker om dödsstraffet är Nära döden : om dödsstraffet, Texas, USA – och om oss av Lars Åke Augustsson (2003) och Carina Bergfeldts Sju dagar kvar att leva : en berättelse om brott och dödsstraff (2015).

Frågan om människovärdet står alltid på spel. Detta gäller även de som förbrutit sig mot just detta. Att ta livet av en annan människa är alltid fel.

 

 

 

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket

Bergtagen

Bergtagen_Cover_Subtitle_SWE_170213-1

Tänker ni att den här texten ska handla om Thomas Manns roman från 1924, tegelstenen som utspelar sig på ett sanatorium? Fel, även om det är en väldigt läsvärd bok, men i den här bloggen skriver vi enbart om facklitteratur. Boken som lånat titeln från Mann är istället en coffee table-bok för friluftsälskare och heter Bergtagen – inspiration för vandrare.

Naturfotografen Claes Grundsten har skrivit en mängd böcker om vandring och friluftsliv och hans böcker är alltid informativa med tydligt bildfokus. Bergtagen är nog en av de vackraste böcker jag sett, med bilder från berg i sex kontinenter.

Under senare tid har det varit en del uppmärksammade räddningsaktioner där ovana klättrare och vandrare fått ringa SOS för att undsättas. Många rutinerade friluftspersoner menar att okunskapen om fjällvärlden är stor och att man inför en klättring måste förbereda sig väl och ha mat och kläder för oförutsedda situationer.

I Grundstens bok finns inga pekpinnar. Han förmedlar en stark kärlek till bergen och en tilltro till läsarens omdöme att planera sin klättring. Bergtagen är späckad med anekdoter om kända alpinister, grekiska filosofer och myter om berg. Även den som aldrig tänkt ge sig upp på minsta kulle tror jag har stor behållning av boken som givetvis finns att låna på biblioteket!

Jeanette, bibliotekarie på Stadsbiblioteket

Havsbad

Salusand_havsbad

Så här i sommartider passar det fint att läsa om alla de badplatser som finns i Sverige. Havsbad listar 51 svenska badpärlor längs hela Sveriges kust.

En  anonym”badläkare” skrev 1890 följande anvisning för hur ett bad skulle gå till:

När man genom att doppa sig bragt hela kroppen i beröring med det salta elementet, så bör man ställa sig upprätt på så djupt vatten att det når ungefär till knäet, och vänd mot stranden afvakta den framrullande vågen.

I boken Havsbad får vi lära oss badhistorik; när började vi egentligen bada i havet? Det är svårt att belägga, men vi vet att de första offentliga badhusen byggdes på 1600-talet. Visste ni att nuvarande regeringshögkvarteret Rosenbad från början var ett badhus?

Länge badade man i varm- och kallbadhus, att bada i havet ansågs farligt. Simkonsten var inte så utbredd så det var nog en klok inställning.1902 härjade under juldagarna en storm som raserade i princip samtliga kallbadhus i västra och södra Sverige och långt ifrån alla byggdes upp igen.

mölle

Havsbad blev vanligt först på tidigt 1900-tal och i Mölle badade män och kvinnor gemensamt vilket var så oerhört att det lockade badsugna jetsetare från hela Europa. Och tänk vilket rabalder det blev över den första tvådelade baddräkten, ganska osmakligt döpt efter atomsprängningen som delade ön Bikini i två delar.

Konsten att simma blev mer allmänt förekommande under tidigt 1800-tal. 1934 startade den svenska folkrörelsen simborgarmärket och det sägs att svenskar tack vare detta är mest simkunniga i världen. Och vem har inte Baddaren eller någon av alla de andra märkena hemma?

Slutligen kan vi boken Havsbad läsa om badplatser som mina favoriter Arild, Lysekil, Sandhammaren och nästan 50 till. Och bilderna gör åtminstone mig väldigt sugen på att ta ett dopp.

Simma lugnt!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Den banala ondskan

hannaa

Hannah Arendt levde 1906-1975 men är fortfarande högst aktuell nu, mer än 40 år efter sin död. Hon var politisk filosof och författare, judinna född i Tyskland men flydde i samband med Hitlers maktövertagande till först Frankrike och senare USA.

Mest uppmärksammad är hennes biografi över Adolf Eichmann, arkitekten bakom Förintelsen. Det finns en föreställning om att ondska eller psykisk sjukdom låg bakom det systematiska utrotandet av judar, romer, homosexuella och andra för nazismens ideologi misshagliga grupper. Hannah Arendts artiklar från rättegången mot Eichmann är samlade i boken Den banala ondskan – Eichmann i Jerusalem. Här visar hon en man som är ganska ointresserad av politik, alls ingen ideologisk fanatiker. Eichmann såg sitt arbete som en plikt, han var enligt Arendts uppfattning en fantasilös byråkrat, en kugge i maskineriet snarare än en samvetslös mördare.

den-banala-ondskan-eichmann-i-jerusalem

Givetvis har inte bilden av Eichmann stått oemotsagd. Senare fynd av bandinspelningar med Eichmann, inspelade under hans exilår i Argentina, ger en bild av en övertygad nazist som tillsammans med en grupp av andra SS-män verkar för ett återupprättande av nationalsocialismen. Oavsett vilken bild som är den rätta är Arendts bok väl värd att läsas och tesen om den banala ondskan kan ge förståelse åt ”obegripliga” grymheter utförda av lydiga underordnade.

Ett annat mastodontverk av Hannah Arendt är Totalitarismens ursprung där hon väver samman antisemitismens historia med imperialismens och framför en mörk vision om framtida totalitarism. På biblioteken finns även Om våld, en skrift om förhållandet mellan våld och politik.

haÄr du nyfiken och vill veta mer om personen och filosofen Hannah Arendt finns filmen om henne att hyra på Stadsbiblioteket.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad