Leave it to Dag

1000lapp

Om man googlar efter ”mest kända svenskar” dyker snart Dag Hammarskjölds namn upp. Numer pryds dessutom de nya 1000-lapparna av hans porträtt, en ära som tillfallit synnerligen få svenskar.

Hammarskjöld föds 1905, som den yngste sonen till ämbetsmannen Hjalmar och dennes fru Agnes. Förhållandet till fadern blir komplicerat livet igenom; dennes ämbetsmannaideal ärver Dag, samtidigt försöker han stillsamt frigöra sig. Fadern ledde för övrigt en ämbetsmannaministär under de besvärliga krigsåren och fick det mindre tilltalande öknamnet ”Hungerskjöld”.

Dag studerar i Uppsala, blir småningom statssekreterare i finansdepartementet och en av Ernst Wigforss närmaste medarbetare. Karriären pekar spikrakt uppåt, kabinettsekreterare på UD och konsultativt statsråd under utrikesminister Östen Undén.

Ändå är den trogne och lojale tjänstemannen inte nöjd, livet måste vara något större. Tidigt kulturintresserad, språkligt begåvad (han talade flytande engelska, franska och tyska) och inte minst en hängiven poesiläsare vacklade han mellan olika livshållningar. Hans arbetsförmåga var enastående, arbetsdagarna var sällan under femton timmar. Fick han någon dag över togs nattåget till fjällen där han vandrade och fotograferade i ödemarken.

Den 31 mars 1953 händer något oväntat. Den svenske FN-ambassadören telegraferar att Dags namn dykt upp i spekulationerna om vem som ska ersätta norrmannen Tryggve Lie som FN:s generalsekreterare. Resten är historia.

Dag Hammarskjölds integritet är välbekant, bara de närmaste vännerna, om ens de, visste vad som dolde sig bakom den högeffektiva, briljanta men också blyga fasaden. När hans efterlämnade aforismer och korta texter publicerades postumt i Vägmärken (1963) var förvåningen stor. Generalsekreteraren som andlig sökare och religiös grubblare?

bära

Sekundärlitteraturen om Dag Hammarskjöld är omfattande, jag ska bara nämna ett fåtal. Alldeles nyligen läste jag Henrik Berggrens Dag Hammarskjöld : att bära världen (2016). Boken fungerar alldeles utmärkt som en introduktion, Berggren följer Dag genom livet och lyckas teckna ett porträtt av både gärning och människa. Boken är dessutom förnämligt illustrerad.

Två mer utförliga biografier är Roger Lipseys Hammarskjöld : a life (2013) och Brian Urquharts Dag Hammarskjöld (1974). Engelsmannen Urquhart jobbade under Hammarskjöld och beskriver hans politiska gärning medan Lipsey tolkar den intellektuellt och existentiellt.

Två svenskar som skrivit om Dag Hammarsskjöld är Mats Svegfors (Dag Hammarskjöld : den förste moderne svensken, 2005) och vännen Bo Beskow (Dag Hammarskjöld : ett porträtt, 1968).

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad

Last night in Sweden

  • last-night-in-sweden

Ni minns väl talet den 18 februari 2017 där den nytillträdde amerikanske presidenten helt plötsligt utbrast: Se vad som hände igår kväll i Sverige! Sverige! Vem skulle ha trott det?

Förbryllat tittade vi på varann och undrade ”vad har jag missat som är så stort att Donald Trump nämner det i ett tal?” Ingenting, visade det sig. Åtminstone inte något som president Trump kunde ha intresse av.  Han syftade på en (tveksam) undersökning som visade på ett samband mellan flyktingmottagande och ökad brottslighet. Uttalandet ledde till boken Last night in Sweden, en fotobok om ett vardagsliv i landet Sverige.

I boken medverkar 100 svenska fotografer med bilder som är odramatiska i den bemärkelsen att de inte hamnar på någon löpsedel. De skildrar vårt samhälle i all sin komplexitet och mångfald på ett stillsamt vis: här finns bilden av långtradarchaffisar på fiket, av barnen på ”nattis” i Angered, från anstalten Hall med intagna som viker tvätt. Vi ser kvinnan som får artificiell solbränna i en dusch, killen som sitter på sin scoter och pilkar på havsisen utanför Naimakka. Och så vidare.

Last night in Sweden kom till genom s.k. crowdfunding, ett sätt att i förväg samla in pengar till projekt genom internet. Boken ska ges till Donald Trump och samtliga kongressledamöter samt medlemmarna i Europaparlamentet.

På Stadsbiblioteket finns en stor avdelning med fotoböcker. Välkommen att låna eller att slå dig ner en stund och bläddra.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Trippelmordet i Uddevalla

bodstömlampers

Lars Olof Lampers och Tomas Bodström

Det är natten till lördagen den 7 mars 2015. I ett bostadsområde i Uddevalla, inte så långt från stadens centrala delar, noterar flera boende något som låter som smällare, möjligen skottlossning. Det har förekommit en del droghandel i närheten av ett mindre industriområde och flertalet vittnen somnar om.

Vid sjutiden på lördagsmorgonen ser en kvinna som är ute och joggar en vit Audi med öppen dörr. I närheten av bilen ligger två män på marken, synbarligen döda. Joggaren ringer 112 och larmet noteras 06.59. När polis och ambulans anländer visar det sig att det sitter en död kvinna i bilen. Vanligen stillsamma Uddevalla har drabbats av ett trippelmord.

Snart misstänks två bröder, bägge bekanta med de manliga mordoffren, som bägge har kopplingar till kriminella kretsar. I tingsrätten döms den yngre brodern, Mark Salibas, till livstids fängelse, man anser det dock inte styrkt att den äldre brodern, Martin, medverkat. När domen överklagas till hovrätten fälls dock även han. Martin Salibas avviker dock till Libanon och då utlämningsavtal saknas mellan Sverige och Libanon är han så vitt känt fortfarande där. Motivet till mordet är att de mördade tros ha rånat bröderna Salinas far. Den döda kvinnan var flickvän till en av de skjutna och råkade bara vara på fel plats vid fel tillfälle.

svenska-brott-trippelmordet-i-uddevallaTomas Bodström, känd advokat och tidigare justitieminister, och Lars Olof Lampers gav 2016 ut en bok om styckmordet i Boden. 2017 återkom de med Trippelmordet i Uddevalla. Boken är upplagd på samma sätt som föregångaren; Lampers beskriver händelseförloppet och Bodström kommenterar polisarbetet och domarna ur juridisk synvinkel. Att den yngre brodern är skyldig anses stå bortom rimligt tvivel men Bodström tvekar kring domen mot Martin Salibas.

Boken är en intressant skildring av ett komplicerat rättsfall där svårigheten främst ligger i att bevisa vem som gjort vad.

Håkan Olsson

 

Oliver Sacks

osacks

Om jag fick välja fritt utan att begränsas av faktum som tid och rum för att komponera en perfekt middagsbjudning skulle ett självklart gästval vara Oliver Sacks. Han verkar ha varit en extraordinär person som skulle bjuda på fantastiska berättelser från sitt liv som neurolog. Som tur är finns flera böcker skrivna av honom. En av böckerna har filmats med titeln Uppvaknanden. Den handlar om en ung Oliver Sacks spelad av Robin Williams som arbetar som läkare i Bronx. Av en slump upptäcker han att patienter som varit katatoniska i årtionden reagerar på vissa stimuli, vilket i kombination med en ny medicin leder till att de väcks ur sin dvala.

mannen-som-forvaxlade-sin-hustru-med-en-hatt

Böckerna Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt, Det inre ögat, Hallucinationer och Den enarmade pianisten handlar om fall Sacks stött på under sin yrkesverksamma tid som neurolog. Hans skriver underhållande men mycket empatiskt om fascinerande patienter som lider av ansiktsblindhet, minnesförlust, eller udda förmågor kopplade till störningar i hjärnan.

tacksamhet

I den sista boken Tacksamhet  – tankar vid livets slut som kom ut 2015, samma år som Sacks dog i cancer, summerar han sitt liv. Den dominerande känslan inför döden är inte rädslan, även om den finns där, utan en känsla av tacksamhet över livet; över att ha älskat och blivit älskad. Visst är det riktigt fint?

Jeanette, Stadsbiblioteket

 

Exkluderande design

 

exkluderande-designAlldeles nyligen kom en bok ut som satte fingret på något jag haft i bakhuvudet ganska länge utan att kunna sätta ord på känslan. Känslan av att samhällets offentliga rum och platser blir alltmer ogästvänliga och ickeinbjudande.

I boken Exkluderande design går författaren Fredrik Edin på djupet med hur samhället utformas för att utesluta icke önskvärda människor eller grupper, läs tiggare, missbrukare och hemlösa. Det handlar om bänkar som inte går att ligga på och som är så infernaliskt utformade att de knappt duger att sitta på för en stunds vila.  Den sk Camdenbänken är ojämn, hal och lutar för att det inte ska gå att sova på den. Dessutom saknas håligheter för att knark inte ska kunna gömmas och är asymmetrisk för att omöjliggöra skateboardåkning. Som om det inte var nog är dessutom sittplatserna avgränsade med långa avstånd för att försvåra stölder. Problemet med Camdenbänken är bara att den inte kan uppfylla syftet med en sittplats ; ingen vill sitta på bänken eftersom den är så obekväm.

camden-bench-02

På andra håll tas sittplatser helt bort. För att få sitta ner i offentlig miljö krävs då att man köper något på ett kafé eller restaurang, allt för att exkludera andra än konsumenter. Eller att använda klassisk musik på hög volym för att flytta på grupper av missbrukare eller tonårsgäng i underjordiska parkeringsgarage.

En annan benämning på begreppet exkluderande design är disciplinär arkitektur ; ett framtvingat beteende för att få tillgång till platsen.

Tack och lov för biblioteken, dit är alla välkomna. Heja biblioteken!

Jeanette, Stadsbiblioteket

Oskyldig bakom galler i 13 år

att-ta-ett-liv-fallet-kaj-linna-och-kalamarksmordet

I april 2004 rånas ett brödrapar på en ensligt belägen gård i Kalamark, några mil väster om Piteå. Den yngre brodern klarar sig, efter två dagar hittas han av hemtjänsten, svårt medtagen. Den två år äldre brodern påträffas död i ladugården, brutalt mördad.

Rånmordet slås upp stort i medierna och ryktet går i bygden. Snart riktar polisen sökarljuset mot Kaj Linna, efter ett tips från en person som senare kommer att kallas ”huvudvittnet”. Att Linna lämnat landet, han grips senare i Wales, gör inte saken bättre. Småningom döms Linna i både tingsrätt och hovrätt, utan teknisk bevisning, utan tydliga vittnesmål. Case closed.

Ett drygt år efter att domen vunnit laga kraft kontaktar Linnas syster Dagens Nyheters kriminalreporter Stefan Lisinski; denne läser domarna och påbörjar ett långvarigt grävande efter sanningen. Lisinski blir gradvis övertygad om att Linna fällts på felaktiga grunder och saken slås upp stort i flera DN-artiklar. Med hjälp av andra förbereder man en resningsansökan, som dock inte beviljas. Åren går.

Slutligen, efter många bakslag, kröns arbetet med framgång. I juni i år frikänns Linna av en enig hovrätt. Ett rekordstort skadestånd är att vänta.

linna lisinski

I höst publicerade Lisinski boken Att ta ett liv : fallet Kaj Linna : Kalamarksmordet. Trots att utfallet är givet är boken spännande; i detalj beskrivs hur Lisinski och hans medhjälpare vrider och vänder på vittnesutsagor, telefonlistor, körsträckor som ska ha framförts under viss tid. Allt nagelfars och efter hand faller de tidigare tings- och hovrätternas resonemang ihop som ett korthus. Boken är välskriven, lågmäld och kan verkligen rekommenderas.

Flera frågor återstår dock. Hur kunde polisen drabbas av tunnelseende, varför såg inte de tidigare domarna de uppenbara svagheterna i åtalet, och – framför allt – vem eller vilka är de verkliga förövarna?

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket

Konsten att minnas

minnesproblem

Vill du:

-komma ihåg namn och ansikten
– Utveckla en effektivare studieteknik
– Förbättra förmågan att lösa problem
– Bli en mästare på frågesport
– Lär dig ett smart sätt att skapa lösenord

Har du svarat ja på flera av punkterna kanske det är dags att börja träna minnet?

Sedan smartphonen blev var man egendom behöver vi inte längre minnas något, eller lära oss fakta utantill. Allt finns ju en googling bort. Men det där vardagliga som lösenord och namnminne är ju en fördel om man kan komma ihåg.

Jag har länge varit fascinerad av personer som har förmågan att lära sig oändlig mängd information utantill. Den som kan rabbla flest decimaler av pi lär kunna 20 000 utantill. Han är för övrigt svensk och heter Jonas von Essen. Nyttan av detta kan kanske ifrågasättas men att ha förmågan är imponerande.

moonwalk

Minnesteknik kan tränas upp, likt allt annat. I boken Moonwalk med Einstein berättar journalisten Joshua Foer hur han på ett år tränat sig till en seger i de amerikanska minnesmästerskapen. Boken är inte bara en dagbok över hur Foer tränade upp sitt minne, utan också en historisk och vetenskaplig odyssé över människan och minnet genom århundraden.

Tricket, enligt Joshua Foer och andra minneskonstnärer, är att skapa associationer och bilder till det man vill komma ihåg, och  länka ihop till en lång berättelse. När det är dags att upprepa det som man ska komma ihåg räcker det att spela upp ”filmen” i huvudet och på så sätt frigöra informationen.

vagen-till-mastarminne-forandra-ditt-liv-med-kraftfull-minnestraning

Foers bok är väldigt rolig, smart och lärorik men om du vill ha rena träningskurser i minnesteknik finns det andra titlar som lämpar sig bättre. Under ämnesordet mnemoteknik hittar du titlar som Vägen till mästarminne av Mattias Ribbing. I boken finns övningar för träna upp  förmågan till koncentration, visualisering, kreativitet och snabbtänkthet.

Michael Power har skrivit boken Minnesträning som är vad den heter. Boken är fylld av roliga och intressanta övningar som hjälper dig att memorera, fokusera och strukturera.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad