Seriemördaren i Kalifornien

gsk

Det skrivs för mycket om seriemördare. Att döma av den enorma mängd spänningsromaner, och TV-serier, som berör fenomenet kan man tro att det är en av de vanligaste brottsformerna. Så är det naturligtvis inte. Sveriges mest kände seriemördare, Tomas Quick, visade sig vara en mytoman med psykiska problem. Men de verkliga fallen, där Förenta staterna är klart överrepresenterat, är trots allt fascinerande. Vad får en människa att så totalt gå över alla slutgiltiga gränser?

Ett känt amerikanskt case är den s k Golden State Killer (Kalifornien kallas ibland ”the Golden state”) som mellan 1974 och 1986 utförde (åtminstone) 13 mord, 50 våldtäkter och 100 inbrott. Beroende på var i staten brotten begicks kallades han också ”East area rapist” och ”Original night stalker”. Så småningom kom man till insikt om att samma person utfört brotten, bl a med hjälp av DNA-jämförelser i början på 2000-talet.

Förvåningen var stor när polisen i april i år lyckades binda en person till flertalet av gärningarna. DNA-tester bekräftade att den tidigare polisen Joseph James DeAngelo, 72 år, verkligen var The Golden State Killer.

gone

Om mordserien och utredningarna har den amerikanske journalisten Michelle McNamara skrivit I´ll be gone in the dark : one womans obsessive search for the Golden state killer (2018) om vilken Stephen King har sagt: ”The Golden State Killer is the dark half; Michelle McNamara´s is the light half. It´s a journey into two minds, one sick and disordered, the other intelligent and determined. I loved this book.”

Håkan Olsson

Faktoider

faktoider_boken

Om du inte vet vad du ska läsa, och bara strövar runt på biblioteket i jakt på något intressant, rekommenderar jag att du stannar till vid hylla Bb. Bb är koden för Allmänna samlingar och här ryms så många pärlor och guldkorn. En sådan liten pärla är ämnet för dagens bloggtext och den är kanske mer aktuell nu i tider av ”alternativa fakta” än när den gavs ut 2008. Faktoider: försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar är boken som slår hål på en massa fakta vi trott oss veta. Påståenden som upprepats så många gånger att de till slut blivit sanna. Eller inte, för hur många gånger en lögn upprepas blir den ju ändå inte sann.

faktoid

En faktoid är något som ser ut som ett faktum, men som inte är det – alltså en myt, eller mer brutalt utryckt – en osanning.

Exempel ur boken:

  • Einstein var duktig i skolan. Hur många gånger har man inte hört att den store vetenskapsmannen hade dyslexi, lärde sig tala först som sexåring och att han hade usla betyg? Sorry – det stämmer inte. Faktist var han så begåvad att han började direkt i andra klass.
  • Jorden är inte platt. Nej, så klart inte, det vet vi ju alla utom medlemmarna i Facebookgruppen Flat earth society. Men inte ens på medeltiden trodde gemene man att man trillade över kanten om man seglade tillräckligt långt öster- eller västerut. Häpp!
  • Senast häromdagen hävdade jag att kinesiska muren kan ses från månen. Jag hade fel. För att förstå det orimliga i påståendet kan man betänka att det är lika orimligt att man kan se en visserligen lång men inte mer än 10 meter bred mur från avståndet 40 000 kilometer som att se ett hårstrå på 280 meters håll.
  • Kungen har rösträtt. dock ”en rättighet som av hävd ej begagnas”

faktoid1

Det finns så mycket mer att läsa och häpnas över i denna bok, som 2009 fick uppföljaren Fler faktoider

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Vad Cilla Banck visste

cb

Först blev jag nyfiken på den här boken eftersom Arild är en av mina favoritplatser på jorden och jag där sett en väg namnad efter Cilla Banck. Annars hade nog den lilla tunna, rätt oansenliga boken, inte blivit läst. Nu är jag så uppfylld av läsningen att jag måste dela med mig!

Cilla Banck levde hela sitt liv i fiskebyn Arild på Bjärehalvön. Arild ligger undanskymt och så nära havet det år möjligt utan att vara en ö.

Historikern Peter K. Andersson råkade få kännedom om att Cilla Banck hela sitt liv fört en slags dagbok. Eftersom historien oftast handlar om de rika och välutbildade väcktes genast hans intresse. En fattig kvinnas tankar på 1800-talet från en gudsförgäten plats – sådan källor är unika. Vad Andersson intresserar sig för är hur Cilla Bancks världsbild formades i en tid utan annat än sporadisk och fragmentarisk kontakt med yttervärlden.

CillaBanck_ill

Egentligen är Cilla Bancks anteckningar inte en regelrätt dagbok med tankar och reflektioner över det egna livet. hon berättar i stället om sin gudsbild, funderar över antalet döda (som är häpnadsväckande många) Citat ur dagboken:

”Döda här i byn i min tid, som jag kan minnas 353  Inberäknade i nämda antal 41 som äro drunknade, 2 som själva afhänt sig lifvet. En hängt sig. Och en sängt sig.”

Boken om Cilla Banck är tunn, knappt 100 sidor men den tar tid att läsa. Främst för att jag hela tiden måste stanna upp och tänka och det är väl det bästa med böcker? Att den här boken får mig att vara en del av hennes vardag Arild, i en tid utan tv, internet, dagstidningar, radio. Och ändå med en lust att förstå världen.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Balkonger

balkongliv-inred-odla-njut

Idag ska vi prata om balkonger, tänkte jag.

Enligt uppslagsverken är en balkong en plattform med skyddsräcke som är byggd så att den skjuter ut från en byggnads fasad belägen på större eller mindre höjd över mark eller golv. Den är vanligen tillgänglig genom en balkongdörr, vilket är ett till dörr förlängt fönster.

Själv är jag boende i ett hus med ganska liten trädgård och en ganska stor balkong. Varje vinter, när det inte är läge för balkonghäng, tänker jag att nästa sommar, då ska jag minsann fixa till och använda balkongen. Så har det ännu inte blivit, men nästa sommar, då…

Som i alla andra ämnen finns det inspiration att hämta på biblioteket. Jag hittar först boken Balkongliv : inred, odla, njut på hyllan för trädgård och odling. Det visar sig vara en riktig skatt! Förutom alla odlingstips finns i boken också avsnitt om att inreda och inte minst viktigt, att njuta.  Sist i boken finns en checklista som underlättar planeringen av balkongen. Vad ska den användas till? I vilket väderstreck ligger den? Budget?

Dessutom innehåller Balkongliv en mängd väldigt inspirerande bilder på balkonger i olika stilar och storlekar.

balcony-2374933_960_720

Snart börjar semestern. Då kanske jag tar tag i projektet och skapar min drömbalkong? (se ovan :))

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Nuckan

malin-lindroth

Malin Lindroth är ofrivilligt ensamstående, singel, barnlös. Hon vägrar att linda in det tillstånd hon befinner sig ut, utan kallar sig själv ”nucka”. Parallellt med betraktelser över hennes egna, fruktlösa försök att hitta en man som hon vill ha, och som vill ha henne, får vi lära oss nuckans kulturhistoria.

Det hon vill är att reclaima, återta, det fula ordet nucka såsom redan gjorts med ”bög”, ”flata”, ”blatte” osv. Det funkar inte att använda nedsättande uttryck om en grupp om medlemmarna i gruppen kallar sig själv vid ordet. Rätt smart, faktiskt.

nuckanI biografin Nuckan får vi inte bara läsa om den sorg Malin Lindroth känt över att aldrig få en familj, aldrig få barn, utan också om hur tabu det är att erkänna denna sorg. Vänner fösöker lyfta fram det som är positivt och vågar inte diskutera på djupet. Boken lyfter förutom den peronliga berättelsen också fram ensamstående kvinnor genom historien. Även om nuckan aldrig haft hög status har hon i vissa avseenden haft större frihet än den gifta kvinnan.

Biblioteken i Halmstad har också boken som läsecirkellån. Då lånar du en kasse med åtta exemplar av boken med en lånetid på fyra veckor. Här hittar du alla våra andra läsecirkelkassar 

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Giftigheter

arsenik,

Allt är gift, det är bara en fråga om dos”. Citatet har gett namn åt Olle Matssons bok och härstammar från 1500-talskemisten Paracelsus. Matsson är professor i kemi och har gedigna kunskaper i ämnet giftigheter. I senaste boken skriver Matsson om hur gifterna använts i människans tjänst under hela mänsklighetens historia, i en del fall i avskyvärda syften, i andra för att läka och lindra.

allt-ar-gift-om-dodliga-amnen-och-deras-roll-i-historien

En del ämnen har vi använt i tron att de varit harmlösa, som t.ex. användandet av bly och arsenik i smink under 1700-talet. Även när kunskapen om de förödande effekterna – tandlossning, andningssvårigheter och till sist förgiftning och död – kom fortsatte man att använda gifterna eftersom de gav sminket oöverträffad vithet och konsistens.

Matssons tidigare bok, och min favorit, är En dos stryknin med titel lånad från Agatha Christies klassiska deckare. Här undersöker författaren gifter och giftmord i litteraturen, från Bibeln, via Kalle Blomkvist och lord Peter Wimsey till Rosens namn.

Med sin kännedom om gifters beskaffenhet tillrättavisar Matson ibland författaren, som med konstnärlig frihet gett giftet egenskaper som inte stämmer med verkligheten. Ibland går han till botten med översättarmissar, som skillnaden mellan bolmört och odört (den ena ger feber, den andra frossa).

De vanligaste gifterna i litteraturhistorien är arsenik, cyankalium och stryknin; speciellt arsenik används ideligen i både äldre och nyare deckare. Såklart finns i boken ett helt avsnitt om svampförgiftningar – var varsam om du blir bjuden på svamprätt av någon du inte riktigt litar på! Romerske kejsaren Claudius dog f.ö av förgiftad murkla, troligen serverad av frun Agrippina.

stryknin

Hela boken En dos stryknin innehåller mängder av fakta om litterära giftmord. Kemisten Matsson förklarar pedagogiskt hur gifterna verkar, varför vissa svampar är giftiga (aminosyror i olycklig förening är en förklaring) och ägnar ett kapitel åt det giftigaste av alla giftiga gifter – botulinumtoxin med en dödlig dos på 0,00000005 gram. En av effekterna är muskelförlamning och vi känner ju till skönhetsinjektioner med ämnet botox där den aktiva beståndsdelen är just botulingiftet. Läskigt, eller hur?

Jeanette, Stadsbiblioteket

Allt är falskt och bedrägeri

 

fake

Det är mycket tal om faktaresistens, fake news, alternativa fakta och filterbubblor nu för tiden. Sanningen som vi sett den verkar vara tänjbar, stolligheter tas på lika stort allvar som vetenskap – i vissa fall och på vissa platser t.o.m. större. Så kan vi ju inte ha det, eller hur?

Som motvikt har det under senare tid kommit en rad böcker med syfte att lära ut källkritik och utveckla förmågan att se igenom bluffar och propaganda.

jwJack Werners bok Ja skiter i att det är fejk, det är förjävligt ändå är både underhållande och lärorik. Werner har gjort sig känd som skapare av Viralgranskaren i tidningen Metro. Samma grepp använder han i boken. Med hjälp av äldre vandringssägner – klintbergare – visar han hur dessa används viralt med små justeringar för att passa in i vår tid. vi får också en checklista med tio tips för att göra internet bättre.

Emma Frans: Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams är en väldigt rolig och väldigt allvarlig bok om vetenskaplighet och faktakoll. Frans är forskare och har kallats ”vetenskapsevangelist” Larmrapporten är en handbok i ett vetenskaplighet på grundnivå: hur avgör jag sanningshalt, hur undviker jag att sprida falsk information, hur får jag någon att byta åsikt? Frågan man alltid ska ställa vid ett påstående som verkar för bra för att vara sant är: var har du hört det? Dvs, grundläggande, hederlig källkritik!

Sista boken ut i ämnet är Åsa Wikforss Alternativa fakta. Wikforss är professor i teoretisk filosofi och hon tar sig an ämnet faktaresistens ur ett filosofiskt perspektiv. Vad är kunskap? Hur står vi emot ogrundade nyheter som sprids mycket snabbare än de sanna?

Oj, vad många frågor det blev i detta inlägg. Förhoppningsvis hittar du svaren i böckerna, och sprider kunskapen vidare. Det är vår demokrati som står på spel mot flodvågen av påhittade nyheter, lögner och propaganda.

Jeanette, Stadsbiblioteket