Pendeln – om att leva i skuggan av Förintelsen

pendeln

Hur reagerar man när det, långsamt, upptäcks att din familjs historia inte är den du trodde den var? Varför tystnar släktingar när vissa saker tas upp? Själv hade jag en farbror, professor i veterinärmedicin, som i unga år, sent trettiotal, flörtade med svenska nazistiska rörelser. Sedan kom kriget och han växte upp, förhoppningsvis.

Detta är intet mot vad Julie Lindahl, tysk-brasiliansk-engelska, gift med en svensk, tvingas erfara. Hennes älskade gamla mormor, Oma kallad, kulturellt intresserad, bor i München och uttrycker sig ibland tveksamt gällande invandrare och den tyska historien. Julias mamma, tidigt död, hade att ansträngt förhållande till både dotter och mor. Varför befann sig morfar, Opa kallad, i Polen under kriget, och varför flyttade familjen, tämligen hastigt, till Brasilien 1960? Molnen hopar sig.

jl

Julie Lindahl

En sexårig resa följer, genom Tyskland, Polen, Paraguay och Brasilien. Pendeln – med undertiteln ett barnbarn utforskar sin familjs nazistiska förflutna kom i början av året, fick goda recensioner, och har blivit en mycket efterfrågad bok på biblioteket. I detta nu har vi 12 exemplar och över 40 i kö.

Följ med Julia på hennes resa mot mörkrets hjärta, en resa som helt upptar hennes tid och dessutom äventyrar hälsan. Boken är inget stilistiskt mästerverk men den är tillräckligt välskriven för att locka till läsning. Och ämnet är centralt och allmängiltigt för förståelsen både av 1900-talet och den mänskliga naturen.

Håkan Olsson

Det moderna trettioåriga kriget

soldater

Klas-Göran Karlsson är professor i historia vid Lunds universitet. Han har skrivit ett flertal böcker om 1900-talet, bl a Urkatastrofen som berör det första världskrigets plats i den moderna historien och Terror och tystnad, om liv och strukturer i det totalitära Sovjetunionen.

I Det moderna trettioåriga kriget : Europa 1914-1945 driver han tesen att perioden ska betraktas som ett enda långt krig (även om jämförelsen med det ursprungliga trettioåriga kriget 1618-1648 är en aning effektsökande. Dock kan sägas att den katastrof som inträffade i Centraleuropa på 1600-talet överträffades först 300 år senare).

det-moderna-trettioariga-kriget-europa-1914-1945

Tanken på att betrakta föreliggande epok som en period av kris och krig är inte ny, amerikanen Arno Mayers har bl a skrivit om detta.

Uppenbart är dock att det överrumplande krigsutbrottet 1914 är, för att låna Karlssons egna ord, en urkatastrof. En till synes ostoppbar trend mot ökat välstånd och demokratiska landvinningar ändade. Ländernas ekonomier ställdes om för krig och detta kvarstod i hög grad under mellankrigstiden. Brutala inbördeskrig (Ryssland, Spanien), folkmord i instrumentell skala (turkiska folkmordet på armenier) blev mönster som sedan återkom och brutaliserades under den ”andra halvleken”.

karta

Versaillefreden nämns ofta som en orsak till mellankrigstidens instabilitet, klart är att f a den franska linjen innebar draksådd (Jmf hur Tyskland och Japan behandlades efter 1945). De många nya staterna efter sammanbrottet för dubbelmonarkin och Ryssland definierades ofta etniskt, Ungern ex, vilket  på ett kusligt sätt återkommer idag.

Den auktoritära eller totalitära modellen vann stat efter stat, efter Frankrikes fall 1940 var endast fem europeiska stater demokratiska – Storbritannien, Irland, Schweiz, Sverige och Finland.

Bortsett den karlssonska tesen fungerar boken utmärkt som en historia om Europa mellan 1914-1945 och den avslutas med ett antal lärdomar, eller varningar –tyvärr aktuella i vår tid: Renässans för nationell slutenhet (Ungern, Polen m fl), undergångsstämningar samt allt oftare ifrågasättande av demokratin som sådan.

Det kan vara läge att citera Churchill  -”Democray is the worst form of government, except for all the others”

churchill

 

Håkan Olsson

 

Tjernobyl i text och bild

Strax före halv två, natten till lördagen 26 april 1986 exploderar reaktor fyra vid kärnkraftverket Tjernobyl, beläget i västra Ukraina, nära gränsen till Vitryssland. Total förvirring rådde efter haveriet, enligt gängse kunskap kunde inte reaktortypen, RBMK-1000, drabbas av ett dylikt scenario. Bristande kompetens och en oförmåga till självständigt tänkande, i hög grad beroende på inneboende strukturfel i Sovjetsystemet, gör att tiden innan rätta åtgärder sattes in blev orimligt lång. Högsta prioritet tyckes gälla att tysta ner, snarare än att, exempelvis, omedelbart utrymma den närliggande staden Prypjat.

Först två dygn senare uppmärksammade personalen vid Forsmark en förhöjd strålning. Initialt tros det skett en läcka från det egna verket men det kunde snart vederläggas. Senare den 28 april bekräftar sovjetiska myndigheter att en olycka skett i Tjernobyl.

Haveriet tros bero på att man vid stängning för underhåll av reaktor fyra ville göra en test för att visa att turbinerna vid ett bortfall av yttre elnät kunde leverera ström för säkerhetssystemen under den relativt korta tid (någon minut) som verkets egna dieseldrivna reservgeneratorer var under uppstart. För att genomföra experimentet hade vissa säkerhetssystem tillfälligt kopplats ur. Detta i kombination med reaktortypens instabilitet ledde till explosionen och att härden under ett antal dygn låg öppen och spred radioaktiva ämnen, bl a till norra Sverige. Värst drabbades naturligtvis närområdet. Ett femtiotal människor lär ha omkommit direkt eller som en följd av akuta strålskador.

Att jag skriver om Tjernobylkatastrofen just nu beror på att HBO visar en femdelad serie om händelsen. Välspelad, bl a medverkar både Stellan Skarsgård och David Dencik, obönhörlig och stundtals smärtsam. Jag rekommenderar den varmt.

Den vitryska nobelpristagaren Svetlana Aleksijevtj har skrivit en oerhört stark bok om olyckan och efterspelet – Bön för Tjernobyl : krönika över framtiden (på svenska 2013). Som i sina övriga hyllade böcker om Sovjetepoken låter hon människor – i starkt förtätad form – kom till tals i egen sak.

Elena Filatova skriver i Tjernobyl : dagbok från spökstaden (2006) om tiden efter haveriet.

Kristina Berggrens fascinerande och skrämmande fotobok Pripyat : tusen år av ensamhet (2012) visar bilder på en övergiven stad där saker ligger kvar som de lämnades för 33 år sedan. Naturen tar alltmer över i denna moderna gestaltning av apokalypsen.

Titta och läs!

Håkan Olsson

 

 

Dags att lämna badkaret och ro ut till havs?

regn

Alla somrar bjuder inte på soliga varma dagar i obruten följd. Om det skulle drabba oss finns här ett tips för de många inomhusaktiviteterna närmånga knorranden hörs från alla håll och kanter. Det tråkiga med regn och kyla är att de aktiviteter som planerats in kanske inte blir av eller helt enkelt blir mindre roliga. Sola går inte, bada går men det är plågsamt, after beachen går också men tjusningen förtas och så håller det på. Men det finns ett klassiskt sommarintresse som inte kräver någon sol eller vidare värme för att vara roligt (enligt vissa), vad jag tänker på? Jo, segelbåten.

segelbåt

Många har de människor varit som efter en särdeles vild kväll har tagit skepparexamen i bohagets badkar. Men ser du, detta gills inte.  För om du skulle vilja navigera större båtar, eller varför inte ta till med ett helt skepp, bör man skaffa sig lite mer kött på träbenet genom att skaffa sig ett kustskepparintyg.

Känner du att du är ute på djupt vatten? Bara lugn, detta kan vi ro i hamn för på bibblan har jag gjort ett djupdyk bland hyllorna och här har jag lyckats fiska fram en uppsjö av böcker:

Kurs och bäring : förarintyg, kustskepparintyg / NinaNordström & Johan Tengström

Eller kanske har du koll på vart rodret sitter men är mer orolig för om lagningen du gjort på båten håller. Då bör du nästan låna någon av dessa böcker för inspiration och handfasta tips:

Stora boken om båtunderhåll : återanvänd, förbättra och reparera med experterna! / Pat Manley, Rupert Holmes

Rena skönheter : klassiska svenska segelbåtar / Bengt Jörnstedt

rena

Eller kan det vara så att din seglats över de sju haven är alldeles för lugn? Då skulle jag rekommendera dig att läsa en stund i Dougald Macfies bok Mot vita havet: med segelbåt på Dödens kanal. Den kanske kan få lite fart på pumpen din när resan är för händelselös! Hade det varit jag som satt uttråkad på en segelbåt (vilket allt mer ser ut som en möjlig framtid) hade jag definitivt tagit med mig en portabel DVD-spelare och sedan satt på Steven Spielbergs film Hajen. Mysigt. Och gissa vad? Den kan du också låna på bibblan!

Frida H – Stadsbiblioteket

Kulturen spelar roll!

Ekorrhjulet x 3

rat-race-2395779_960_720Länge har jag funderat över uttrycket att ”lämna ekorrhjulet”. Inte så att jag inte fattar innebörden – att ständigt springa men inte komma någon vart, att inte ha kontroll över sitt liv – men det är ju hamstrar som kutar runt runt, inte ekorrar? En snabb googling gav mig svaret. Under 1800-talet och tidigare hölls tydligen ekorrar som husdjur på samma sätt som hamstrar idag.

Två nyutkomna böcker har samma tema och nästan samma titel:

Axelssons bok är en beskrivning av hur hon  som 4-barnsmamma och lärare i Umeå fick nog och slutade jobba. Det krävdes ganska drastiska förändringar av hela familjen för att spara in den uteblivna lönen; mjölk- och fruktransonering, gröt till lunch, inga besök hos frissan, ingen fritidsplats för barnen och så vidare. Intressant läsning som ändå efterlämnar ett skav. Åsa Axelsson har en man som arbetar, hon blir alltså helt beroende av hans lön och kan se fram mot en väldigt knapp pension.

Lindbergs bidrag till trenden skiljer sig lite från den ovan nämnda. Boken beskriver vägen till ekonomisk frihet och hur författarparet, Oskar och Maribel Lindberg båda har slutat lönearbeta till förmån för en minimalistisk livsstil.

Den tredje och sista boken i listan är en antologi som började med en artikelserie i DN. Författaren Lerner och ett gäng andra som alla valt att gå mot strömmen för ett ekonomiskt och ekologiskt livsval.

time-is-money-2644068_960_720

Böckerna är roliga och lite lockande att läsa, samt sätter fingret på något viktigt. Dock – det känns (inte så lite) problematiskt att det är övriga skattebetalare som ska bekosta den samhällsstruktur som krävs för att leva i ett modernt samhälle: bibliotek, sjukvård, skola och allt annat nödvändigt. Borde vi inte verka för att fler kan jobba mindre, inte att ett fåtal inte ska jobba alls?

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Självhjälp i kubik

medicine-ambulance-effects-stress-family-19154

Inte så sällan händer det att det kommer två eller flera böcker nästan samtidigt om samma ämne. Färskt exempel är det två titlar om att hoppa av ekorrhjulet som kom med bara några veckors mellanrum. Dock handlar den här bloggtexten om tre författare som genomfört nästan identiska experiment under ett års tid och som de sedan skrivit böcker om. Synnerligen surt att då upptäcka en konkurrent till den unika idé man tycker sig ha kläckt och som kostat tid, möda och pengar att genomföra. Och idén då – vad går den ut på? Jo, att under ett år leva efter råden i olika självhjälpsböcker och se om de funkar. Kul upplägg om ni frågar mig som aldrig läst en bok om personlig utveckling men gillar att de kritiskt granskas eftersom jag inte tror på de enkla lösningar som ofta kännetecknar genren.

Till saken: första boken heter Den vilda jakten på ett (bättre) jag och har tidigare behndlats i ett blogginlägg här på sidan. Samma år, 2018, skrev den irländska journalisten Marianne Power som på svenska fick titeln Ett bättre jag. (Här kan jag tycka att förlaget brustit i sin omvärldsbevakning en smula. Varför så likartade titlar om böcker som handlar om samma sak?) Undertiteln på Powers bok är Hur självhjälp (inte) förändrade mitt liv vilket jag egentligen inte tycker stämmer. Även om det inte är själva metoderna från de böcker hon använder som förändrar henne är det ändå ett omvälvande år hon upplever. Vissa metoder är helt skruvade. I en av dem utlovas att det räcker att önska sig saker för att de ska inträffa. Om det inte funkar beror det inte på metoden utan att du inte trott på den tillräckligt starkt. För att få bättre ekonomi ska man skriva ut falska checker (i USA används tydligen fortfarande checksystemet…) och sen invänta att de riktiga pengarna kommer.

Jag gillade faktiskt båda böckerna. Det var kul och fascinerande att läsa om alla ansträngningar och hur det påverkade författarna. Men jag tycker fortfarande lite synd om dem för att samma smarta idé dykt upp samtidigt hos en annan.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Utrota varenda jävel

sL

Häromdagen läste vi att Sven Lindqvist dött. Ännu en alldeles egen röst som tystnat, i sällskap med Bodil Malmsten, Anders Ehnmark, Torgny Lindgren för att bara nämna några svenska författare som lämnat oss de senaste åren.

Lindqvists mest lästa och spridda bok (översatt till 14 språk!) är Utrota varenda jävel; en modern klassiker om rasismens idéhistora. För mig var läsningen av den en ögonöppnare och ahaupplevelse som jag nog inte känt vare sig förr eller senare. Titeln är hämtad ur Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta som är en allegori över kolonialiseringen av Kongo under början av 1900-talet. Mörkrets hjärta ligger även till grund för filmen av Francis Ford Coppola med titeln Apocalypse now, även om ramhandlingen här har förlagts till Vietnamkriget.

Med Utrota varenda jävel visar Lindqvist att folkmorden inte började, eller slutade, med Förintelsen. Auschwitz var den ”moderna, industriella tillämpningen av en förintelse, på vilken det europeiska världsherraväldet sedan länge vilade”, skriver Sven Lindqvist. Rasism och främlingsfientlighet med folkmord som sitt yttersta uttryck är centralt i europeisk identitet, menar Lindqvist. Såklart orsakade boken stark debatt när den kom 1992, en tid där svensk rasism fick ny näring av ett parti som Ny Demokrati som sedermera fick plats i riksdagen.

Reklamen-aer-livsfarlig-en-stridsskrift-(Pocket--2004)

Andra banbrytande böcker av Sven Lindqvist är Reklamen är livsfarlig (1957) där han drar paralleller mellan västerländsk reklam och kommunistisk statspropaganda. I Myten om Wu Tao-tzu skriver Lindqvist om sina erfarenheter av den enorma fattigdom och globala orättvisor som han blir medveten om under en flera år lång resa i Asien.

Vila i frid Sven Lindqvist och tack för allt!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad