Ständigt denne Ernst

eK

Ingen sommar utan Ernst i rutan. Denne pysmysige värmlänning är så känd att det räcker med förnamnet, något han delar med ett fåtal personer som Carola och Zlatan.  Han är älskad och hatad, beundrad och föraktad – kort sagt väcker Ernst Kirchsteiger känslor. Detta verkar inte påverka honom märkbart. Ernst fortsätter år efter år, med samma koncept av inredning, matlagning, trädgårdsarbete och ett och annat bevingat citat:

Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst.

Är man avslappnad nog för att sitta och titta på en nyckelpiga en stund slipper man äta magmedicin till hösten.

Varför gå den logiska vägen när det finns så många andra vägar?

Kirschteiger finns dock inte bara på TV. Han har gett ut ett antal böcker, med samma anslag och känsla av ouppnåelighet som i sommarprogrammen. För handen på hjärtat, tror ni att det finns någon som lever i så total harmoni med sig själv och sin omgivning, i en miljö där allt är vackert och uttänkt, där ingen någonsin stressar eller lagar halvfabrikat till middag?

Men lite verklighetsflykt kan väl behövas?

Vi har på biblioteken i Halmstad dessa och en del andra Ernst-böcker:

I det enkla bor det goda är en receptbok med inspiration från det toscanska, det svenska och det centraleuropeiska köket.

Lyckan i det lilla är en tankebok för den som vill hitta harmoni och lära sig känna tacksamhet i vardagen.

Sommar med Ernst: mat, blommor & fix Titeln säger det mesta 🙂

Ärliga material:mina tankar om järn, sten, trä, ull och glas är årets tillskott i floran. Boken består av en blandning av personliga betraktelser, minnen, fakta och historik om materialen i titeln. Det är både en personlig betraktelse och en historisk expose över hur t.ex. glaset förändrade livsvillkoren när det gjorde den enklaste torparsuga ljusare och v.armare.

Välkomna till biblioteken!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Husesyn

interior-design-2899382_960_720Det påstås att det är ett svenskt fenomen att visa gäster runt i sitt boende vid första besöket. Själv tycker jag det är trevligt, både att titta runt och att visa mitt eget inte alls perfekta hem. Andra kan nog uppleva det som ett intrång – jag minns en livlig debatt i DN:s etikettspalt, ledd av salig Magdalena Ribbing, där hon helt förkastade seden:

Bevare mig väl! Denna ohämmade nyfikenhet! Faktiskt är jag benägen att kalla den svensk, min erfarenhet är att de gäster som har vuxit upp i exempelvis brittisk, amerikansk, fransk, tysk, italiensk kultur snarast skulle finna det genant att bege sig in i den privata sfär som andras sovrum och badrum utgör.

Så nej nej nej, du har inte minsta skyldighet att låta gästerna gå husesyn, oavsett de är svenska eller kommer någon annan stans ifrån. Har du generöst nog bjudit in dem så är det din sak att bestämma var i ditt hus de får sitta, stå och gå, en gäst har ingen rättighet att ”få se sig omkring”.

På senare år har det gått en rad tv-program där vi får kika in i vanliga människors boende. Givetvis är det ganska, för att inte säga väldigt originella hem som visas upp,  långt ifrån hur de allra flesta bor; ofta med tema som en speciell tidsepok eller en förkärlek för viss design eller färgskala.

Vissa hem är så sevärda att de blivit böcker som vi i vanlig ordning har på biblioteket.

Några axplock:

Hemma hos diktatorn är en bok som är vad den heter. Vi får titta in hos Stalin, Hitler, Bokassa, Lenin och Saddam Hussein och några till i samma liga. Det är kitch, vräkigt och smaklöst och med en uppenbar förkärlek för guld och leopardmönstrat; långt i från skandinavisk minimalism.

hemma

För den som inte går igång på ovanstående finns alternativ. Och vem vill inte se hur det ser ut hemma hos proffsen? I Arkitektens hem  av Kenneth Kauppi får vi följa med hem till 28 svenska arkitekter och ta del av deras tankar om boende. Uppföljarna till boken om deras hem heter Arkitektens fritidshus och Arkitektens trädgård. Tre väldigt trevliga, informativa och vackra böcker som du är välkommen att låna på Stadsbibliotket.

Jeanette, bibliotekarie Stadsbiblioteket i Halmstad

Ekorrhjulet x 3

rat-race-2395779_960_720Länge har jag funderat över uttrycket att ”lämna ekorrhjulet”. Inte så att jag inte fattar innebörden – att ständigt springa men inte komma någon vart, att inte ha kontroll över sitt liv – men det är ju hamstrar som kutar runt runt, inte ekorrar? En snabb googling gav mig svaret. Under 1800-talet och tidigare hölls tydligen ekorrar som husdjur på samma sätt som hamstrar idag.

Två nyutkomna böcker har samma tema och nästan samma titel:

Axelssons bok är en beskrivning av hur hon  som 4-barnsmamma och lärare i Umeå fick nog och slutade jobba. Det krävdes ganska drastiska förändringar av hela familjen för att spara in den uteblivna lönen; mjölk- och fruktransonering, gröt till lunch, inga besök hos frissan, ingen fritidsplats för barnen och så vidare. Intressant läsning som ändå efterlämnar ett skav. Åsa Axelsson har en man som arbetar, hon blir alltså helt beroende av hans lön och kan se fram mot en väldigt knapp pension.

Lindbergs bidrag till trenden skiljer sig lite från den ovan nämnda. Boken beskriver vägen till ekonomisk frihet och hur författarparet, Oskar och Maribel Lindberg båda har slutat lönearbeta till förmån för en minimalistisk livsstil.

Den tredje och sista boken i listan är en antologi som började med en artikelserie i DN. Författaren Lerner och ett gäng andra som alla valt att gå mot strömmen för ett ekonomiskt och ekologiskt livsval.

time-is-money-2644068_960_720

Böckerna är roliga och lite lockande att läsa, samt sätter fingret på något viktigt. Dock – det känns (inte så lite) problematiskt att det är övriga skattebetalare som ska bekosta den samhällsstruktur som krävs för att leva i ett modernt samhälle: bibliotek, sjukvård, skola och allt annat nödvändigt. Borde vi inte verka för att fler kan jobba mindre, inte att ett fåtal inte ska jobba alls?

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

I köket hos Maj

köket

Kristina Sandbergs romantrilogi om hemmafrun Maj utspelar sig i hög grad i köket, under tiden 1940 – 1970, som också är tiden för folkhemmets framväxt och guldålder. Böckerna handlar om samhället och familjen i en tid då mannen var familjeförsörjare och kvinnan skulle sköta hem och barn. Det stora med de tre romanerna på totalt 1500 sidor är att de, trots att de till stor del utspelar sig i en vardagslunk av städning, bakning och matlagning, är nästan hypnotiskt lågintensivt spännande. Avsnittet när Maj ska bjuda svärmor och svägerskor på middag och tillagar en gädda är så rafflande att jag inte kan sluta läsa förrän jag vet hur det går (och givetvis hittas det ett ben i fisken) – lågintensiv dramatik som sagt!

Författaren till Maj-trilogin har inspirerats av sin mormor. Hon ville lyfta fram det undervärderade, osynliga kvinnoarbetet i litteraturen. Och kvinnorna har läst och känt igen sig själva eller om de är för unga, sin mamma, mormor eller farmor.

housewife-with-cook-book

Eftersom maten och kaffebrödet har så stor plats i böckerna om Maj är det naturligt att de recepten fått en egen kokbok: I köket hos Maj – en hemmafrus bästa recept. Varje maträtt i varje bok har en egen hänvisning till romanen där de serveras, och med utdrag ur texten så att vi får ta del av Majs tankar. Hon är obekväm i rollen som mamma och maka, svärdotter och hemmafru och finner sig egentligen aldrig tillrätta. Samtidigt sätter hon en ära i att sköta hemmet och barnen perfekt men upplevs av dem som kylig och oengagerad.

blåblom

Recepten i I köket hos Maj är hämtade ur Husmoderns köksalmanack, Prinsessornas kokbok och andra samtida verk. Många har fallit i glömska och känns krångliga och passé, andra har gjort comeback och är nu trendiga igen, som kåldolmar, dillkött och laxpudding.

Trots de utförliga recepten i kokboken vill jag helst bläddra i den och minnas hur Maj slet i sitt för tiden moderna kök, hellre än att faktiskt laga rätterna.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Tid att städa

tidattstädaÄr det bara jag, eller känner ni inte en viss stress inför julen? Inte för klapparna, inte för maten, inte för logistiken – nej, jag tänker på städningen. För visst är det sen gammalt att hemmet ska skina och dofta  när det är dags för Kalle Anka i rutan?

Fanny Ambjörnsson, genusvetare och socialantropolog, har undersökt städningens praktik och politik i boken Tid att städa. Hon har intervjuat ett trettiotal personer om deras städning, personligt och inträngande.

Alla vill ha rent och snyggt, ingen vill städa. Eller som en av personerna i boken säger: ”Det upptar större delen av min tid att tänka på städning och allt som borde städas. Det är bara en kort stund som jag är lycklig och det är när det är klart. allt är ju tiden innan städning, på något sätt”

När RUT-avdraget infördes föregicks det av en intensiv debatt om pigsamhällets återkomst, en farhåga som inte alls luftades på samma sätt när ROT-avdraget kom några år tidigare. Det är ok att leja bort målning av huset men inte städning av hemmet. Och så klart är det inte oproblematiskt att städerskans (jo, det är fortfarande oftast en hon) tid är så billig att även en medelinkomsttagare har råd att köpa städtjänster, men att den som städar är så lågavlönad att hon får ”ta hand om sin egen skit”.

Det är förvånansvärt roligt och intressant att läsa om städning; bra mycket roligare än att utföra den. Jag kommer att tänka på två andra, mycket läsvärda, böcker med städning och hushållsarbete i fokus: Rapport från en skurhink av Maja Ekelöf och trilogin om Maj av Kristina Sandberg.

Ekelofmajarapportsk  att-foda-ett-barn

Jeanette, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Balkonger

balkongliv-inred-odla-njut

Idag ska vi prata om balkonger, tänkte jag.

Enligt uppslagsverken är en balkong en plattform med skyddsräcke som är byggd så att den skjuter ut från en byggnads fasad belägen på större eller mindre höjd över mark eller golv. Den är vanligen tillgänglig genom en balkongdörr, vilket är ett till dörr förlängt fönster.

Själv är jag boende i ett hus med ganska liten trädgård och en ganska stor balkong. Varje vinter, när det inte är läge för balkonghäng, tänker jag att nästa sommar, då ska jag minsann fixa till och använda balkongen. Så har det ännu inte blivit, men nästa sommar, då…

Som i alla andra ämnen finns det inspiration att hämta på biblioteket. Jag hittar först boken Balkongliv : inred, odla, njut på hyllan för trädgård och odling. Det visar sig vara en riktig skatt! Förutom alla odlingstips finns i boken också avsnitt om att inreda och inte minst viktigt, att njuta.  Sist i boken finns en checklista som underlättar planeringen av balkongen. Vad ska den användas till? I vilket väderstreck ligger den? Budget?

Dessutom innehåller Balkongliv en mängd väldigt inspirerande bilder på balkonger i olika stilar och storlekar.

balcony-2374933_960_720

Snart börjar semestern. Då kanske jag tar tag i projektet och skapar min drömbalkong? (se ovan :))

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Prylbanta?

 

Handen på hjärtat – visst skulle det vara skönt med färre grejer att hålla reda på? Visst känns alla prylar ibland mer som en belastning än som en tillgång?

På biblioteken finns hjälpen  – böcker som hjälper oss rensa ut och slänga och i framtiden göra medvetna val.

konsten-att-stada

Marie Kondos Konsten att städa har sålts i ofattbara 4 miljoner ex över världen. Kondo menar att vi bara ska behålla saker som bereder oss glädje, allt annat ska slängas. Det som blir kvar ska ha en egen plats. Titeln är lite missvisande för det handlar om att slänga, inte att städa men det finns inget bra ord för den engelska benämningen tidying up som är bokens originaltitel. Jag får lite lust att börja slänga och organisera, men vissa partier i boken är lite för skruvade för min smak. Eller vad sägs om att tacka varje pryl för vad den betytt innan du slänger den?

prylbanta-farre-saker-storre-frihetPrylbanta: färre saker, större frihet av Elisabeth Byström är sprillans ny och med en lång, växande kö av reservanter. Den är till skillnad  mot Konsten att städa skriven ur ett svenskt perspektiv.

*Här får vi lära oss att överblicka oväntade kostnader av att köpa och äga prylar
*Förstå varför du shoppar och behåller saker du inte behöver
*Identifiera dina faktiska behov med behovsanalys
*Stoppa inflödet och metodiskt rensa ut överflödet av onödiga prylar
*Skapa ett enklare och friare liv med färre prylar

 

hur-bor-vi-handla-filosofiska-tankar-om-rattvisemarkt-vegetariskt-ekologisktBengt Brülde har skrivit en bok ur ett filosofiskt perspektiv över vår konsumtion. Hur bör vi handla? handlar om etiska och moraliska frågor till konsumenter men också tillverkare. Rättvisemärkt, ekologiskt, fair trade – vilka val är de moraliskt riktiga? Boken är utmärkt underlag för svåra frågor om skuld och ansvar. Svaren är inte lätta, men att börja diskutera etikfrågor kopplat till konsumtion är en bra start. Kanske blir det en biblioteksläsecirkel på temat så småningom!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

 

 

Hjältinnor

hjältinnorBokens omslag och layout är av betydelse för mig när jag väljer läsprojekt. I första hand går jag på tips från pålitliga personer och dito recensenter men ibland är det själva boken som kallar på mig.

I fallet med Hjältinnor av Kate Zambreno sammanföll alla dessa kriterier. Min dotter hyllade boken, det samma gjorde DN:s boklista och när jag såg den på skylthyllan i bibblan var saken klar. Numera längtar jag till varje stund jag kan tillbringa med Kate Zambreno.

”Hjältinnor” har kallats ett feministiskt manifest om att skriva. Den är genreöverskridande; en mix av självbiografi, dagbok, roman och essä. Zambreno skriver om sitt eget liv och skrivande och väver in kvinnor som varit ”musor” åt sina berömda, författande män. Dessa kvinnor: Zelda Fitzgerald, Jane Bowles, Viven Eliot och andra, var alla författare men erkändes aldrig i motsats till sina makar Scott, Paul och TS. Tvärtom blev de i vissa fall förklarade psykiskt sjuka eller reducerades till rollen som inspiratör åt mannens viktiga författarskap. Hjältinnor är alltså en bok om fruar. Ironiskt nog är författaren själv en medföljande, författande fru till en man som är bibliotekarie med uppdrag att sortera boksamlingar. På biblioteken i de städer de hamnar i, börjar Kate Zambreno leta efter bortglömda ”hustruberättelser”.

Glädjande är att har Hjältinnor gjort succé. Hoppas att författarna, de bortglömda fruarna, återupptäcks och att deras böcker ges ut på nytt.

Jeanette, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Halmstad

 

EKO-dagen: en resumé

person holding a leaf with small earth

En genomsnittslig lördag besöks Stadsbiblioteket i Halmstad av 1100 personer. Med den siffran i åtanke var det ett spännande ögonblick när statistiken för 22 oktober kunde avläsas. Spännande åtminstone för oss som arrangerat EKO-dagen, en temadag med hållbarhet som tema.

Tillsammans med Konsument Halmstad, Europa Direkt Halland, Naturskyddsföreningen, Klimataktion Halmstad, Omställningsrörelsen och Samhällsbyggnadskontoret hade vi på biblioteket planerat denna dag. Hållbar livsstil tolkar vi som att de egna små vardagliga valen kan få stora konsekvenser för miljön om tillräckligt många människor engageras.

Hur såg då programmet ut? Det myllrade i varje vrå av nyfikna besökare och entusiastiska föreläsare. I Bibliotekscafeét kunde vi lyssna på fördrag om Framtidens mat, om att sälja bilen och skaffa lådcykel eller hur företagen återvinner kläder.

På övre plan samlade vi utställare och workshops. Här fanns elcykelförsäljare, byggåtervinning, Kretsloppan, information om belysning och hållbart resande, workshop om DoRedo – göra nytt av gamla kläder. Naturskyddsföreningen visade hur man enkelt gör egen deodorant och bodyscrub. Klimatvågen är en interaktiv utställning som handfast visade hur just min livsstil påverkar miljön. vykortTänkvärt – och för att inte glömma bort alla goda föresatser gav vi besökarna möjlighet att skriva ett hållbarhetslöfte till sig själva. Detta postar vi om ett år ungefär, lagom till nästa EKO-dag.

 

 

Klädbytet var väldigt uppskattat. Idén var enkel: lämna in upp till fem plagg, få en bricka och kom tillbaka två timmar senare för att välja bland någon annans inlämnade kläder. Genialt!

affisch_jeans_kladbytardagen

På nedre plan samlade vi övriga föreläsare. Här lyssnades det på Köpstoppsbloggens Ann-Christin Gramming som berättade om året då hon helt avstod från alla inköp utom de absolut nödvändiga.

Andreas Jakobsson skrev en bok (Svinnlandet) om sitt liv som dumpstrare. Han lever nästan uteslutande på mat som andra kastat, företrädesvis från livsmedelsaffärer. Ingalunda ett torftigt liv. Han visade bilder från skafferiet som dignade av godis, ostar, frukt och charkuterier. Mest oväntade fyndet var 56 paket cigaretter som Andreas hittade bara några dagar efter att han slutat röka.

Lilian Ryd pratade om sameliv, ett liv som i stort sett är en studie i hållbarhet. Hennes bok Urfödan finns såklart att låna!

Slutligen – fast det hände en massa andra roliga saker som jag inte räknat upp –  hade vi äran att få lyssna på EU-kommisionären Linnea Engström som pedagogiskt lärde oss om havets blå hållbarhet.

Och hur många hittade till Stadsbiblioteket denna dag? Fantastiska 2400 personer! Detta gör vi om, det är vårt hållbarhetslöfte!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Minska svinnet!

matkasse

Uppgifterna varierar i frågan om matsvinnet, men Statistiska centralbyrån känns som en pålitlig källa och enligt deras webbplats slänger varje svensk 50 kg mat per år. Mat som odlats, fötts upp, slaktats, bearbetats, transporterats, inhandlats och burits hem och som vi i stället för att laga till och äta alltså slänger. Visst känns det helt tokigt?

Nu verkar ändå en trend vara på stark frammarsch, åtminstone att döma av en rad nya böcker som handlar om att minska slöseriet.

släng inte

Varför slänger vi då mat, samtidigt som många tycker att maten är dyr? Enligt Birgitta Rasmusson,tidigare chef på Ica Provkök, författare till Släng inte maten har det fyra huvudsakliga skäl:

* vi har svårt att bedöma hur mycket som går åt
* vi tror att maten kan ha blivit dålig
* bästföre-datumet har gått ut
* vi vet inte vad vi ska göra med resterna

Svinnlandet:  min resa genom en värld av slöseri och hur den gav mig ett liv i överflöd Andreas Jakobsson, författaren till Svinnlandet, levde med sin familj i två år på mat som matbutiker kastat – han blev en dumpstrare, Funderingarna över att fullt ätlig mat slängs ledde till intervjuer med butikschefer, forskare och företag – varför i hela friden slängs mat som inte är dålig? I boken får den som vill pröva dumpstring matnyttiga tips. Vi andra, lite fegare, kan läsa om smartare inköp och få recept som minskar matsvinnet.

svinnlandet_omslag_3d_medium

Ta tillvara: 53 vegetariska resträtter som gör miljö och plånbok glada Nyutkommen bok tips om hur du bäst tar tillvara vegetariska rester.

Har ni sett tv-programmet om den danske Bonderøven, som på svenska fått den mer rumsrena titeln 100% bonde? Frank Erichsen lever med sin familj på ett sätt som försvann för över hundra år sedan. De är självförsörjande ner på skosnörenivå. Vill eller kan man inte gå så all in – och det är nog ganska få av oss som vill/kan – så finns en mildare variant i boken Lev som en bonde: 100 sätt att klara sig själv

levsomen

Senare i år (22 oktober) anordnas på Stadsbiblioteket en temadag om hållbar livsstil. Håll utkik – det blir en dag fylld med inspiration!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad