Prylbanta?

 

Handen på hjärtat – visst skulle det vara skönt med färre grejer att hålla reda på? Visst känns alla prylar ibland mer som en belastning än som en tillgång?

På biblioteken finns hjälpen  – böcker som hjälper oss rensa ut och slänga och i framtiden göra medvetna val.

konsten-att-stada

Marie Kondos Konsten att städa har sålts i ofattbara 4 miljoner ex över världen. Kondo menar att vi bara ska behålla saker som bereder oss glädje, allt annat ska slängas. Det som blir kvar ska ha en egen plats. Titeln är lite missvisande för det handlar om att slänga, inte att städa men det finns inget bra ord för den engelska benämningen tidying up som är bokens originaltitel. Jag får lite lust att börja slänga och organisera, men vissa partier i boken är lite för skruvade för min smak. Eller vad sägs om att tacka varje pryl för vad den betytt innan du slänger den?

prylbanta-farre-saker-storre-frihetPrylbanta: färre saker, större frihet av Elisabeth Byström är sprillans ny och med en lång, växande kö av reservanter. Den är till skillnad  mot Konsten att städa skriven ur ett svenskt perspektiv.

*Här får vi lära oss att överblicka oväntade kostnader av att köpa och äga prylar
*Förstå varför du shoppar och behåller saker du inte behöver
*Identifiera dina faktiska behov med behovsanalys
*Stoppa inflödet och metodiskt rensa ut överflödet av onödiga prylar
*Skapa ett enklare och friare liv med färre prylar

 

hur-bor-vi-handla-filosofiska-tankar-om-rattvisemarkt-vegetariskt-ekologisktBengt Brülde har skrivit en bok ur ett filosofiskt perspektiv över vår konsumtion. Hur bör vi handla? handlar om etiska och moraliska frågor till konsumenter men också tillverkare. Rättvisemärkt, ekologiskt, fair trade – vilka val är de moraliskt riktiga? Boken är utmärkt underlag för svåra frågor om skuld och ansvar. Svaren är inte lätta, men att börja diskutera etikfrågor kopplat till konsumtion är en bra start. Kanske blir det en biblioteksläsecirkel på temat så småningom!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

 

 

Hjältinnor

hjältinnorBokens omslag och layout är av betydelse för mig när jag väljer läsprojekt. I första hand går jag på tips från pålitliga personer och dito recensenter men ibland är det själva boken som kallar på mig.

I fallet med Hjältinnor av Kate Zambreno sammanföll alla dessa kriterier. Min dotter hyllade boken, det samma gjorde DN:s boklista och när jag såg den på skylthyllan i bibblan var saken klar. Numera längtar jag till varje stund jag kan tillbringa med Kate Zambreno.

”Hjältinnor” har kallats ett feministiskt manifest om att skriva. Den är genreöverskridande; en mix av självbiografi, dagbok, roman och essä. Zambreno skriver om sitt eget liv och skrivande och väver in kvinnor som varit ”musor” åt sina berömda, författande män. Dessa kvinnor: Zelda Fitzgerald, Jane Bowles, Viven Eliot och andra, var alla författare men erkändes aldrig i motsats till sina makar Scott, Paul och TS. Tvärtom blev de i vissa fall förklarade psykiskt sjuka eller reducerades till rollen som inspiratör åt mannens viktiga författarskap. Hjältinnor är alltså en bok om fruar. Ironiskt nog är författaren själv en medföljande, författande fru till en man som är bibliotekarie med uppdrag att sortera boksamlingar. På biblioteken i de städer de hamnar i, börjar Kate Zambreno leta efter bortglömda ”hustruberättelser”.

Glädjande är att har Hjältinnor gjort succé. Hoppas att författarna, de bortglömda fruarna, återupptäcks och att deras böcker ges ut på nytt.

Jeanette, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Halmstad

 

EKO-dagen: en resumé

person holding a leaf with small earth

En genomsnittslig lördag besöks Stadsbiblioteket i Halmstad av 1100 personer. Med den siffran i åtanke var det ett spännande ögonblick när statistiken för 22 oktober kunde avläsas. Spännande åtminstone för oss som arrangerat EKO-dagen, en temadag med hållbarhet som tema.

Tillsammans med Konsument Halmstad, Europa Direkt Halland, Naturskyddsföreningen, Klimataktion Halmstad, Omställningsrörelsen och Samhällsbyggnadskontoret hade vi på biblioteket planerat denna dag. Hållbar livsstil tolkar vi som att de egna små vardagliga valen kan få stora konsekvenser för miljön om tillräckligt många människor engageras.

Hur såg då programmet ut? Det myllrade i varje vrå av nyfikna besökare och entusiastiska föreläsare. I Bibliotekscafeét kunde vi lyssna på fördrag om Framtidens mat, om att sälja bilen och skaffa lådcykel eller hur företagen återvinner kläder.

På övre plan samlade vi utställare och workshops. Här fanns elcykelförsäljare, byggåtervinning, Kretsloppan, information om belysning och hållbart resande, workshop om DoRedo – göra nytt av gamla kläder. Naturskyddsföreningen visade hur man enkelt gör egen deodorant och bodyscrub. Klimatvågen är en interaktiv utställning som handfast visade hur just min livsstil påverkar miljön. vykortTänkvärt – och för att inte glömma bort alla goda föresatser gav vi besökarna möjlighet att skriva ett hållbarhetslöfte till sig själva. Detta postar vi om ett år ungefär, lagom till nästa EKO-dag.

 

 

Klädbytet var väldigt uppskattat. Idén var enkel: lämna in upp till fem plagg, få en bricka och kom tillbaka två timmar senare för att välja bland någon annans inlämnade kläder. Genialt!

affisch_jeans_kladbytardagen

På nedre plan samlade vi övriga föreläsare. Här lyssnades det på Köpstoppsbloggens Ann-Christin Gramming som berättade om året då hon helt avstod från alla inköp utom de absolut nödvändiga.

Andreas Jakobsson skrev en bok (Svinnlandet) om sitt liv som dumpstrare. Han lever nästan uteslutande på mat som andra kastat, företrädesvis från livsmedelsaffärer. Ingalunda ett torftigt liv. Han visade bilder från skafferiet som dignade av godis, ostar, frukt och charkuterier. Mest oväntade fyndet var 56 paket cigaretter som Andreas hittade bara några dagar efter att han slutat röka.

Lilian Ryd pratade om sameliv, ett liv som i stort sett är en studie i hållbarhet. Hennes bok Urfödan finns såklart att låna!

Slutligen – fast det hände en massa andra roliga saker som jag inte räknat upp –  hade vi äran att få lyssna på EU-kommisionären Linnea Engström som pedagogiskt lärde oss om havets blå hållbarhet.

Och hur många hittade till Stadsbiblioteket denna dag? Fantastiska 2400 personer! Detta gör vi om, det är vårt hållbarhetslöfte!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Minska svinnet!

matkasse

Uppgifterna varierar i frågan om matsvinnet, men Statistiska centralbyrån känns som en pålitlig källa och enligt deras webbplats slänger varje svensk 50 kg mat per år. Mat som odlats, fötts upp, slaktats, bearbetats, transporterats, inhandlats och burits hem och som vi i stället för att laga till och äta alltså slänger. Visst känns det helt tokigt?

Nu verkar ändå en trend vara på stark frammarsch, åtminstone att döma av en rad nya böcker som handlar om att minska slöseriet.

släng inte

Varför slänger vi då mat, samtidigt som många tycker att maten är dyr? Enligt Birgitta Rasmusson,tidigare chef på Ica Provkök, författare till Släng inte maten har det fyra huvudsakliga skäl:

* vi har svårt att bedöma hur mycket som går åt
* vi tror att maten kan ha blivit dålig
* bästföre-datumet har gått ut
* vi vet inte vad vi ska göra med resterna

Svinnlandet:  min resa genom en värld av slöseri och hur den gav mig ett liv i överflöd Andreas Jakobsson, författaren till Svinnlandet, levde med sin familj i två år på mat som matbutiker kastat – han blev en dumpstrare, Funderingarna över att fullt ätlig mat slängs ledde till intervjuer med butikschefer, forskare och företag – varför i hela friden slängs mat som inte är dålig? I boken får den som vill pröva dumpstring matnyttiga tips. Vi andra, lite fegare, kan läsa om smartare inköp och få recept som minskar matsvinnet.

svinnlandet_omslag_3d_medium

Ta tillvara: 53 vegetariska resträtter som gör miljö och plånbok glada Nyutkommen bok tips om hur du bäst tar tillvara vegetariska rester.

Har ni sett tv-programmet om den danske Bonderøven, som på svenska fått den mer rumsrena titeln 100% bonde? Frank Erichsen lever med sin familj på ett sätt som försvann för över hundra år sedan. De är självförsörjande ner på skosnörenivå. Vill eller kan man inte gå så all in – och det är nog ganska få av oss som vill/kan – så finns en mildare variant i boken Lev som en bonde: 100 sätt att klara sig själv

levsomen

Senare i år (22 oktober) anordnas på Stadsbiblioteket en temadag om hållbar livsstil. Håll utkik – det blir en dag fylld med inspiration!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

 

Superlativer

 

rawfood

Handen på hjärtat – visst har det blivit lite för mycket av det goda under helgerna som gått? När dessutom vädret växlar mellan hällregn och skurar är det inte lätt att masa sig ur soffan för en motionsrunda.
Vilken tur då att bibliotekens hyllplan bågnar under tyngden av böcker som handlar om att äta rätt!
Jamie Oliver är nyfrälst på ämnet nyttig mat, eller functional food som det numera kallas. Hans senaste bok heter Jamies supermat : recept för en piggare och friskare vardag och är oumbärlig för dig som har viljan men inte kunskapen om hur man äter rätt. Boken innehåller nästan 100 recept, fördelade på frukost, lunch och middag och en massa mellanmål därtill. Stort plus för att väldigt många recept är vegetariska, litet minus för att det är ganska många ingredienser i varje rätt som man (eller åtminstone jag) inte alltid har hemma. Men med en god planering och inköpslista är det problemet löst.

Jamies-supermat-inlaga-1
Här hittat du andra kokböcker med det säljande ordet ”super” i titeln:
Superhälsa! : friskare, fräschare livsstil med recept från LA
Superlicious! : balans och toppform inifrån och ut
Superhälsa – med naturlig mat : [60 nyttiga ingredienser och 120 recept för din hälsa]
Powerfood i praktiken : 22 supernyttiga råvaror – och 66 recept som tar fram det bästa i dem
Supersallader : 260 goda, nyttiga och snabblagade sallader
Superkålen : nyttigt, gott, enkelt
Kickstarta med superfoods : sundare viktminskning, enkelt och gott

superbär

Jeanette, Stadsbiblioteket

Alla hönsen hemma

höna

De senaste åren har jag drömt om en egen liten hönsflock i trädgården. Jag kan se mig själv gå med en flätad korg över armen och samla små nyvärpta, spräckliga ägg att avnjuta till frukost. En snabb koll med grannarna satte omedelbart P för projektet eftersom en av dem visade sig ha fågelfobi. Bibliotekshyllan för husdjursskötsel visar att jag inte är ensam om att ha hönsdrömmar. Det har kommit flera böcker de senaste åren om ”villahöns”.Regelverket runt höns i tättbebyggt område är inte så krångligt som man kan tro, men några saker är bra att känna till:

  • Olika regler beroende på vilken kommun du bor i, men vanligast att man utan tillstånd från Jordbruksverket får hålla 5-7 höns i trädgården.
  • Grannar måste tillfrågas men kan inte stoppa planerna utan giltiga skäl som t.ex att hönshuset ligger för nära en uteplats.
  • Tuppar gal! Det är kanske inte värt att riskera grannsämjan för en tupp, och (mat)ägg blir det även utan tupp.

ägg

Har du bestämt dig? Då är det bara att sätta igång! Perfekta böcker för nybörjare är Höns i trädgård och Höns: raser, skötsel, uppfödning av Karin Neukirch.

När du sen skaffat kycklingar och de börjat värpa är det bra med en bok om ägg. Den här t.ex : Ägg – recept & teknik . En ny, väldigt trevlig och vacker bok är Alla hönsen hemma av Anna Billing. Till skillnad från undertecknad har hon förverkligat sin dröm om höns i trädgården. I boken berättar hon om planeringen av hönshuset, val av kycklingar och delar med sig av äggrecept.

all hönsenJeanette, Stadsbiblioteket

Julia Child och Det goda franska köket

julia child

Intresset för mat och matlagning har väl aldrig varit lika stort som nu och det sägs att det i Sverige ges ut en kokbok per dag – flest i världen räknat per capita.

Många av böckerna är starkt nischade i tid och blir därmed lika snabbt omoderna. För bara ett år sedan hade vi på biblioteken långa köer på 5:2-dietböcker, idag värmer de hyllorna.

det-goda-franska-koketRaka motsatsen till de här kortlivade böckerna är klassikern Det goda franska köket av Julia Child, Simone Beck och Louise Bertholle. Första upplagan kom redan 1961 och i år har en nyöversättning och bearbetning gjorts. Har du en originalupplaga hemma så var rädd om den, de är mycket eftertraktade på antikvariat.

Julia Child matlagningskarriär kom till av en slump. Hennes man var diplomat, placerad i Paris. Julia hade långtråkigt och började en matlagningskurs där hon träffade sina två medförfattare. Child blev snabbt mest kända av de tre, men hon var noga med att påpeka att det var ett gemensamt projekt som tog dem tio år att slutföra.

Här finns inga genvägar a’la Jamie Olivers Middag på 15 minuter. Tvärtom är det nog den mest utförliga kokbok som skrivits. Att göra en enkel omelett beskrivs på inte mindre än 12 sidor där varje steg grundligt gås igenom. Så här beskrivs själva stekningsmomentet: ”Låt äggen stå i pannan 2-3 sekunder, så att det bildas en film av koagulerad äggvita i pannans botten. Fatta sedan pannans handtag med båda händerna, tummarna uppåt. Knyck pannan mot er energiskt och kraftigt, medan den lutas i 20 graders vinkel mot värmen. En knyck i sekunden är lagom” Och så vidare…

På Youtube finns det här klippet med Julia Child själv i högform:

Recepten är extremt detaljerade – ett brödbak beskrivs i 35 steg – men bilder saknas i den 719 sidor tunga boken. Även om Det goda franska köket innehåller en mängd recept är den i första hand en grundbok i fransk matlagning. Råvaror som tryffel och gåslever är kanske inte i var mans kylskåp, och kalorijägare får antagligen skrämselhicka. Men som Julia själv sade: är du rädd för smör, använd grädde i stället!

Nyfiken på Julia Child? Gillar du Meryl Streep? Då har vi på biblioteken den perfekta filmen för dig: Julie & Julia  bygger alltså på både den verkliga Julia Childs (spelad av Meryl Streep) liv och Julie Powell som under ett år ska laga samtliga 524 recept i Det goda franska köket och samtidigt blogga om det.

Jeanette, Stadsbiblioteket