Kategorier
Kulturkvarten Kuriositeter Mot strömmen Ut i världen

Det här är Babylon

Av: Emilia, Stadsbiblioteket

Abstrakt mönster i grönt, gult, rött.

Babylon är ett namn med djupt negativa associationer tagna från Bibeln och den judiska befolkningens exil från sitt hemland under kejsare Nebukadnessar. I biografin Det här är Babylon (2023) av den jamaicanska poeten Safiya Sinclair får vi ett rastafariperspektiv på vad det onda Babylon är i modern bemärkelse. Utöver detta får läsaren en personlig historia om en dotters uppväxt inom, samt en kvinnas frigörelse från, patriarkatets grepp på västindiska ön Jamaica.

Rastafari är en religion som på början av 1900-talet svepte Jamaica med hopp om räddning för den afrikanska diasporan och tron på att den etiopiske kejsaren Haile Selassie är Jesus återkommen. Ganja röks som en helig ört och håret ska ej kammas för att visa vördnad inför Gud och som skydd mot den profana omvärlden, Babylon. Den omvärld som författarens strikta rastafaripappa skyr är västvärlden i allmänhet och USA i synnerhet, drottning Elizabeth II av Storbritannien, polisväsendet, sex utanför äktenskap och dansmusik. Pappan tar till våld och strikta regelverk för att hålla sina kvinnor i schack: dom får inte hållas med pojkar och helst inte lämna gården medan sonen får ha flickvän och tidsfördriv utanför hemmet. Våldet blir en del av pappans säregna rastafaritro, där bestraffningens tillhyggen hängs på väggen bredvid ett porträtt av Haile Selassie.

Boken tar oss genom flera kvinnoöden i författarens familj men fokuserar på Safiyas liv från barndomens strikta religiositet till hennes utveckling som en självständig kvinna med kraft nog att både klippa av banden till pappan och dreadlocksen i håret. Med tidens gång och upprepade resor till USA inser kvinnorna i familjen att USA inte överensstämmer med pappans konspirationsteorier, men synen på Babylon är inte helt okomplicerad.  Inverkan av turismnäringen på Jamaica och hur det exploaterar havet och stränderna kritiseras. När Safiya väl bosätter sig i USA inser hon att det här är Babylon (och därmed bokens titel), men väljer att förbise landets historia av slavhandel och korruption för att skapa ett bättre liv för sig själv.

Att författaren är poet märks tydligt genom hela boken och språket florerar vackert med metaforer. Utöver detta får vi målande beskrivningar av kustens ljuvlighet, det jamaicanska djurlivet och trädens frodighet. Däremot saknas reflektioner över Safiyas livsöde i boken. Positiva och negativa händelser beskrivs med förunderlig neutralitet: läraren som uppmuntrade henne, den äldre mannen som med tvivelaktiga motivationer är ansvarig för hennes karriär samt mammans passivitet inför förtrycket och våldet.  Som en biografi präglad av kampen mot orättvisor skulle jag ha önskat mer introspektion från Safiya Sinclairs sida. Trots detta upplevde jag Det här är Babylon som en medryckande läsning om en annorlunda uppväxt som ger läsaren perspektiv på mindre kända former av religiositet.  

Lämna en kommentar