Ålevangeliet

Ålen är utrotningshotat och är enligt Patrik Svensson, författare till Ålevangeliet är situationen tröstlös. Det är endast en tidsfråga innan den sista ålen är uppfiskad och uppäten. Sorgligt men sant.

Tidigare kan jag inte påstå att jag ägnat ålen många tankar och skulle nog aldrig få för mig att äta en. Nu är jag fast och förtrollad (dock kvarstår beslutet om förtärande). Ålevangeliet är en sällsynt svårkategoriserad liten bok. Det är en essä med litterära kvaliteter, en zoologisk lärobok, en historisk oddysé och en personlig memoar över en far. Helt enkelt en fackbok när den är som bäst och som får läsaren att både känna sig och bli klokare.

Patrik Svensson är journalist på Sydsvenskan. Där skrev han för några år sedan en kort essä som blev emryot till dundersuccén Ålevangeliet. Boken har översatts och sålts till 33 länder, något som är väldigt ovanligt för vilken bok som helst men i synnerhet för en fackbok.

Vartannat kapitel handlar om författaren och hans pappa – en man lika gåtfull som de ålar far och son fiskade. Fisket var det enda som förenade dem; pappan var asfaltsarbetare, sonen den förste i släkten att läsa vidare på universitet.

Några intressanta fakta om ålen:

Den föds i Sargassohavet som en larv, omgiven av tång. en resa över Atlanten påbörjas, larven blir först glasål, sedan gulål. Vissa gulålar återvänder sedan till Sargassohavet där den sista förvandlingen äger rum. Ögonen växer, magsäcken upplöses tills den till sist inte kan äta och magen fylls med rom eller mjölke. Den dör i Sargassohavet men fortplantar sig innan dess. Paradoxalt påstås det att ingen någonsin sett en levande ål i Sargassohavet som för övrigt ligger nordost om Kuba.

Ålens liv har gäckat vetenskapen sedan Aristoteles tid och vet ännu inte allt om den med säkerhet. Kanske är det just därför den är så fascinerande i en tid när det finns så få gåtor?

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Darling library

Ledig? Taskigt väder? Sett alla Netflixserier? Stackare… Men du, det finns ett ställe där det aldrig tar slut på fantastiska aha-upplevelser, skratt eller tårar, förundran och häpnad. Ni fattar – jag syftar så klart på biblioteket!

Tips på bra böcker som du (kanske) inte visste fanns:

chiligaragetChiligaraget (2018) Boken för dig som vill odla något exotiskt som du sen kan laga till på 100 olika sätt. Sätt en chilikärna på balkongen eller i köksfönstret. Imponera sen stort med en Hungarian hot vax, redo att skördas.

 

 

Familjen (2020) av Johanna Bäckström. En journalistisk bragd om hur en familj i Angered styr hela orten med 50 000 invånare. Familjen Al Asim har i praktiken varit ledare, utdömt straff och regerat med terror och skräck i göteborgsförorten under många år. Hur ska samhället återta makten?

Wild swimming – bada för livet(2019) Om det fantastiska som händer i kropp och knopp när man badar. Och då pratar vi om vinterbad i första hand. Några inbitna vinterbadare berättar saligt om vade det är som är så bra och jag blir nästan (men inte helt) sugen på att prova.

afrikasNär vi spelade Afrikas stjärna – en bok om barnbarn (2008) av Merete Mazzarella. Det handlar om författarens egna barnbarn och relationen till son och svärdotter (inte helt okomplicerad) men också allmänt om glädjen och vedermödorna i att ha, eller vara, barnbarn. Mazzarella är professor i nordisk litteratur och det märks. Det här är ingen klämkäck bok om ”livets efterrätt”  – även om den är varm och rolig, också – utan en bok om smärta och längtan och missförstånd.

 

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Dofter, lukter, minnen

flaska

Doftminnet sägs vara starkare än ljud- och bildminnet och väcker oftare minnen från tidiga barndomen. Det kan vara lukten av tjära som plötsligt väcker ett tidigt minne av en hamn om sommaren. Tänk bara vilken betydelse Prousts madeleinekaka doppad i lindblomste haft för romankonsten!  Även om doften i sig inte är behaglig kan den väcka fina minnen till liv. Ända sedan 400-talet f Kr har vi använt parfymer för att dölja dålig kroppslukt men även som universalmedel mot sjukdomar.

I Luktboken – från dofter till odörerhar en massa intressant lärdom om allt som rör näsan och luktsinnet. Som att det är svårt att identifiera väldigt vanliga lukter om vi inte vet eller ser vad det är vi luktar på. Eller att man kan träna sin näsa, vilket dom som jobbar med att ta fram nya parfymer säkerligen gör.

expedition-parfym-nasor-noter-nischdofter

Expedition Parfym av Jenny Lantz (2020) är en guldgruva för den doftintresserade. Parfym har blivit en hel vetenskap med många myter och hemligheter. Försäljningen har ökat stort och intresset för doft är större än någonsin tidigare. Varför är det så? I Lantz bok möter vi parfymmakarna, kunderna och lär oss om noter och doftfamiljer. Numera säljs inte parfym med hjälp av kändisar och fotomodeller utan i egen kraft, det är doften som står i fokus. Parfymen har, som tidigare musiken, blivit indie.

 

Är du, likt mig, inte så hemma på det nya parfymtänket kanske den här boken  passar bättre: 100 legendariska parfymer. Störst utrymme får parfymernas parfym Chanel No 5. n-5-parfum-grand-extrait-450ml-packshot-default-120550-8824196366366Den skapades 1921 och blev legendarisk när Marilyn Monroe förklarade att den parfymen var det enda hon hade på sig i sängen. Dofterna i Chanel No 5 består av ros, jasmin, iris, liljekonvalj, hagtorn, narciss, gräs, patcholi, ambra och mysk. Känner ni doften?

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Hemester

vallmo

Sommartider, jag känner det är nånting på gång…

Semestertiden är här och det är för de flesta inte bara lata dagar under körsbärsträdet. Nej, det ska upplevas och resas och umgås och instagrammas. Samtidigt är vi belagda med flygskam och krav på en hållbar livsstil. Och i år har vi ju även ett illasinnat coronavirus att förhålla oss till. Hur ska en stackars människa göra? Svaret finns i veckans boktips: 501 svenska platser du måste se innan du dör. Här får du tips listat landskapsvis där självklara turistattraktioner varvas med lite mer udda sevärdheter.

505-svenska-platser-du-maste-se-innan-du-dor

Glädjande för oss här i Halmstad är att vårt stadsbibliotek är med bland tipsen. Andra halländska resmål är bl.a. Bexells talande stenar, Prins Bertils stig och radiostationen i Grimeton.

Urvalet är subjektivt, givetvis, men vissa landskap känns något förfördelade. Stackars Gästrikland har bara en attraktion med i boken, Mackmyra whiskyby, medan Skåne och Gotland fyller flera spalter.

svemester-sa-reser-du-smart-och-hallbart-i-sverige

På samma tema är boken Svemester – så reser du smart och hållbart i Sverige av Niklas Kämpargård. Här finns massor av tips på naturnära upplevelser som dessutom är billiga eller gratis. Varför gå över ån efter vatten? Det finns sagolik natur i Sverige och den är öppen för alla, dygnet runt. Ta för dig!

Vill du läsa mer om svenskarnas semestrande i en historisk kontext finns det t.ex. den här boken: När folket tog semester: studier av Reso 1937 – 1977. En fläkt av en svunnen tid, före klimathot och dumma pandemier.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Biblioteket som brann

 

bokBibliotek är speciella platser. Tänk att det i vårt genomkommersialiserade samhälle finns en plats dit alla är välkomna. Där det inte kostar något att vara. Där du inte behöver prestera något. Du behöver inget medlemskort och framför allt – du blir inte ifrågasatt. Alla kan hitta sin plats på biblioteket och gör det också, från spädbarnen som gör rytmik till pensionären som släktforskar. Alla under samma tak och med lika stor rätt att vara där. Den formella definitionen av bibliotek är ”en fysisk plats där vi samlar och delar information”. Susan Orlean visar att bibliotek också är en humanistisk katedral, en plats helgad åt det mänskliga där ordet förkunnas och förvaltas men med ansvar för både historien och samtiden (och framtiden).

 

biblioteket-berattelsen-om-en-brand-en-stad-och-karleken-till-bockerSusan Orlean har skrivit en pärla till bok i Biblioteket  – en berättelse om en brand, en stad och kärleken till böcker.  Den är en glödande – dubbel bemärkelse – kärleksförklaring till världens bibliotek i allmänhet och Los Angeles Central Library i synnerhet. 28 april 1986 började det brinna i en papperskorg i ett bokmagasin. De första lågorna utvecklas snabbt till ”den perfekta branden”, en brand med perfekt balans mellan syre och eldfängt material. Bokmagasinen förvandlades till kakelugnar och 1 miljon böcker brann upp.

”Biblioteket” handlar om branden och hur den påverkade de anställda och besökarna. Vem anlade den? Var det Harry Peak, den unge slarvern med kändisdrömmar?

Detta och en massa annat handlar årets bästa fackbok om. Läs den!

branden

Bild från delar av det förstörda biblioteket I Los Angeles.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Josas bok

josas-bok

I mars förra året sändes en mycket uppmärksammad TV-dokumentär om sångerskan och artisten Josefin Nilsson – Josefin Nilsson : älska mig för den jag är. Programmet fick ett våldsamt genomslag, demonstrationer och ljusmanifestationer följde, detta efter att en känd skådespelare pekats ut som skyldig till misshandel och förföljelse, ja i förlängningen till Josefins förtida död. Och förra sommaren pratade Josefins storasyster Marie Nilsson-Lind om samma saker i ett uppskattat Sommar i P1.

Där framgick att Josefin skrivit mycket om förhållandet och planerade att ge ut en bok, av detta blev inget då hon gick bort i februari 2016.

Josas bok : min berättelse av Marie Nilsson-Lind tar sin avstamp i efterlämnade dagböcker och annat material. Författaren skriver att hon ser boken som ett löfte till den älskade lillasystern att slutföra hennes berättelse.

Först lite om bokens stilistiska nivå. Marie håller själv i pennan, när hon inte citerar Josefin. Detta är både en styrka och en svaghet. Svaghet därför att texten hade mått väl av att tuktas, det är för mycket uttalade känslor, för mycket hemskt, hemskt eller fantastiskt, fantastiskt. Å andra sidan skänker det autenticitet åt berättelsen, här har inget filtrerats genom en skicklig spökskrivares filter, det är så här Marie tänker och känner.

Boken handlar lika mycket om Marie som Josefin, och om Ainbusk Singers. Det är på ett sätt en klassisk biografi om uppgång och fall, genombrottet med More Amore (Älska mig för den jag är, Lassie m fl), samarbetet med Benny Andersson, bakslag, ekonomiska bekymmer. Men också en historia om en rätt dysfunktionell familj. Pappan, revyartisten, ständigt otrogen och mamman, skuldbeläggande offerkofta med psykiska problem. Marie känner sig otillräcklig trots uppenbar begåvning, är familjens krockkudde. Lillasyster är allt det som storasyster inte är, snygg, fräck, framåt.

josefin12

Ainbusk singers

Den röda tråden i boken är systrarnas varma förhållande och dess peripeti naturligtvis det destruktiva förhållandet med skådespelaren, som tycks knäcka Josefin både mentalt och fysiskt. Nedgången blir brant – missbruk, ryggsmärta -även om visa ljuspunkter finns, däribland en sen scencomeback på Gotland.

Författarens saknad är stor och skulden lurar alltid runt hörnet – varför gjorde jag inte mer? Trots en del brister vill jag se boken som en kärleksgärning till en älskad och saknad syster – som bara ville bli älskad för den hon var.

 

Håkan Olsson

 

 

Klubben

320px-Me-too_sign

#metoo. Begreppet, som syftar på ”jag också”, var en hashtag på sociala medier som började i USA och spreds med vindens hastighet över världen. Många kvinnor och inte minst kända kvinnor inom först filmbranschen trädde fram och berättade att de blivit sexuellt utnyttjade och i många fall även våldtagna av män de varit i beroendeställning av. I Sverige kulminerade metoo-upproret under hösten 2017 med uppror inom en mängd branscher såsom skådespelare, jurister, dansare och anställda inom kyrkan. Ett antal kända svenska män, främst inom tidnings- och TV-branschen namngavs på sociala medier vilket i flera fall ledde till att de blev av med sina jobb och att övergrepp som skett flera år tidigare polisanmäldes och ledde till rättegång. Oftast med friande dom då det är svårt att bevisa brott så lång efteråt – ord står mot ord.

klubbSom en följd av att det tidigare tabut att skriva om sexuella övergrepp  – det ansågs vara en ”privatsak” – nu inte längre existerade började Matilda Gustavsson på Dagens Nyheter arbeta med en artikel om en man som under många år haft rykte om sig att vara någon som kvinnor skulle akta sig för. ”Alla” visste, men ingen gjorde något. Han fick ostörd tafsa grovt på kvinnor helt öppet, i officiella sammanhang utan att någon ingrep. Helt helt obegripligt och ingen av de intervjuade i boken kan egentligen förklara varför de inte sa stopp. Mannen, Jean-Claude Arnault, var en kändis i kulturvärlden. Dels genom att han var (är) gift med Katarina Frostenson, poet och medlem i Svenska Akademien, dels för att han förestod Forum, den klubb som åsyftas i titeln på Matilda Gustavssons bok som gavs ut 2019.

Trots att vi läst allt om alla turerna; från DN-artikeln med de 18 kvinnornas berättelser, via turbulensen kring avhoppade akademiledamöter, inställda nobelpris, maktspelet inom akademien, Horace Engdahls påhopp på Sara Danius och folkets stöd till henne (minns #knytblusförsara) så är bokenKlubben en stor läsupplevelse. Matilda Gustavsson beskriver metodiskt hur hon började nysta i de rykten hon hört om Arnault, länge kallad Kulturprofilen, och hur hon fick kontakt med kvinna efter kvinna som utsatts för övergrepp och rena våldtäkter. Och om allt som hände sen, efter artikeln. Hur akademin närmast vittrade sönder, nobelpris ställdes in och Arnault dömdes till fängelse för våldtäkt.

Matilda Gustavsson fick Stora journalistpriset för avslöjandena. Boken Klubben har fått lovord och många priser. Historia har skrivits. Läs den!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Gröna fingrar?

garden-3276321_1280

Den här tiden på året, när det varken är vinter eller riktig vår, brukar lusten att påta i trädgården vara som starkast. När det väl är dags och ogräset växer frodigare än det jag planterat har entusiasmen oftast lag sig. Jag vill verkligen vara en som gillar trädgårdsarbete och som har en trädgård som är planerad efter säsong men jag är samtidigt lite lat. Men nytt odlingsår innebär nya möjligheter till förbättring, eller hur?

De senaste årens stora trädgårdtrend är att odla i pallkrage. Det passar den som i likhet med mig inte har någon stor trädgård. Det går också att starta tidigare på våren än i ett vanligt trädgårdsland eftersom jorden blir fortare varm. Hög tid att starta alltså!Pallet-collars

Till min och er hjälp har jag hittat flera böcker med tips för både nybörjare och erfarna pallkrageodlare.

25 smarta pallkragar – bästa kombinationerna för bra skörd

Maxad skörd i din pallkrage

12 månader med din pallkrage

Odla i pallkrage

Det jag lärt mig av att bläddra i de här böckerna är att det nästan inte finns några begränsningar i vad som kan odlas i pallkragen. Undantaget stora träd, möjligtvis.

Så, gott folk – gå loss med fröer, jord, plantor, sticklingar och odla er trädgård. Och välkommen till biblioteket för att låna böcker om precis allting.

Jeanette, Stadsbiblioteket  Halmstad

P.S. Varför har så många trädgårdsbokförfattare namn från floran? Det dräller av Rosen, Rosberg, Roos, Ek, Qvist och Björck. Måste googla!  Och nu, tre sekunder senare har jag lärt mig att det kallas aptonym när man heter som sitt yrke, alltså som meteorologen Lisa Frost. D.S.

Fyrarnas poesi

Sletringen_fyrstasjon_(36-IMG_8785-002)

Sletringen fyr (Norge)

Visst är det något speciellt med fyrar. De ljusbringande tornen symboliserar så mycket – hopp, räddning, hemkomst, för att blott nämna några. Att lyssna på sjörapporten är som att försjunka i magin kring de välbekanta fyrarna med sina fantasifulla namn – Almagrundet, Söderarm, Svenska Högarna, Bjuröklubb. Man längtar ditt fast man vet att flertalet aldrig kommer att besökas. Jag förstår till fullo Muminpappans trängtan till fyren i havsbandet!

tylöns

Tylöns fyr

Går man upp för backen bakom sommarhuset, som ligger i Ringenästrakten, kan man se inte mindre än tre fyrar. Närmast blinkar kassunfyren utanför Tylön, långt bort i horisonten ser man det svagt blinkade skenet frön Hallands Väderö och längst bort, fast ljusstarkast, pumpar Kullens fyr ut sina rytmiska ljuskaskader.

I höstas utkom ett vackert illustrerat praktverk, Fyrar runt Östersjön, av Magnus Rietz. Varje fyr runt hela Östersjön beskriv i text och bild; från Malören längst upp i Bottniska Viken, längs de svenska, danska, tyska, polska, litauiska, lettiska, estniska, ryska och finska kusterna ändå upp till Marjaniemi, som är Finlands nordligaste fyr.

fyrar-runt-ostersjon

Fyren på Stora Karlsö, strax väster om Gotland, ligger magnifikt placerad; några meter från fyrhuset stupar klinten brant mot havet. Fyren utgjorde samtidigt bostäder för personalen, numer inhyses vandrarhem i de forna bostäderna. Jag brukar alltid påstå att af Chapman vid Skeppsholmen är landets vackraste vandrarhem, men efter att ha sett bilderna från Karlsön är jag tveksam. Men kommer jag att besöka fyren? Vem vet.

Håkan Olsson

Sara Danius

 

Sara Danius är död och vi är så ledsna. För många med mig stod hon för stil, intelligens, förnuft och värdighet i en tid som präglades av plumphet och lögner. Jag tänker förstås på #metoo och Sara Danius roll som ständig sekreterare i Svenska Akademien; en post hon tvingades bort från av skäl som fortfarande är helt obegripliga. När det stormade som hårdast visade svenska folket sitt stöd som manifesterades i ett knytblusuppror våren 2018. Här på stadsbiblioteket klädde sig bibliotekarierna, oavsett kön, på en presentation av vårens boknyheter, alla i knytblusar. En enkel, men talande handling till stöd  för öppenhet och mod, mot patriarkala strukturer och tystnadskultur.

Sara Danius vara professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Hon intresserade sig för förhållandet mellan samhälle och litteratur och skrev en rad böcker som blivit lästa långt utanför forskarkretsen. När jag tittar i bibliotekets katalog inför den här texten ser jag att samtliga titlar är utlånade, och att det är reservationskö på flera av böckerna.

Den blå tvålen handlar om realismens inträde i romankonsten. Realismen visar verkligheten som den är, inte som den borde vara till skillnad från tidigare, idealiserande stilriktningar. Genom närläsning av Stendahl, Balzac och Flaubert visar Sara Danius hur  realisterna  för första gången håller en spegel mot verkligheten i romaner som kryllar av återgivna detaljer. Och det är så intressant att läsa om!

 

Min favoritbok av Sara Danius heter Husmoderns död och andra texter.  Det är en essäbok med en hejdlös blandning av texter om allt från Tranströmer till Proust och majonäs. Titeltexten är en essä där Danius jämför 1960 års utgåva av Bonniers kokbok med den senaste från 2010. I den tidigare upplagan förväntades hemmafrun som var målgruppen för kokboken flå en hare hemma i köket och att klyva en levande hummer. Kokboken blir en spegel över de samhällsförändraingar som skett under 50 år och det är så underhållande och hisnande att läsa om.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad