En guide till klassisk musik

klassiks

”Den klassiska musiken är en sagolik skattkammare som rikligt belönar den som vågar sig in i den” Så skriver Nicholas Ringskog Ferrada-Noli i boken Den andra musiken från 2017. Ringskog är också aktuell i kulturfrågeprogrammet Kontrapunkt som lågmäld expert på just klassisk musik.

den-andra-musiken-en-introduktion-till-att-lyssna-pa-klassisk-musik

Många upplever klassisk musik som svår, svårtillgänglig, omodern, gammaldags och ointressant. I Den andra musiken guidar författaren oss genom ett antal verk från olika tider och genrer. Till varje kapitel har han skapat en Spotify-lista och rekommenderar oss läsare att lyssna samtidigt som vi läser.

Eftersom jag nyligen läst romanen Tidens larm av Julian Barnes som handlar om den ryske tonsättaren Dmitrij Sjostakovitj börjar jag med hans verk. Sjostakovitj verkade under kalla kriget och var hårt ansatt från kommunistpartiet vars påbud löd att konsten ska hylla proletariatet och ledarna, den får absolut inte ha ett  egenvärde i sig. Detta medför att S skrämdes till självcensur, men skapade ändå musik som lever än i dag.

Den andra musiken är ingen lärobok i formell betydelse. Ringskog har valt verk han själv tycker om, och förklarar initierat och passionerat varför vi bör ta till oss den klassiska musiken:

”Klassisk musik handlar om så mer än historia. Det är konst, det handlar om känslor, det handlar om livet. Den klassiska musiken begär inte att du studerar den eller har en massa kunskaper om den. Den begär bara att du lyssnar på den. För den har något att säga dig. Alla värdefulla konstverk säger: det här är också livet, så här kan det också vara.”

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Leave it to Dag

1000lapp

Om man googlar efter ”mest kända svenskar” dyker snart Dag Hammarskjölds namn upp. Numer pryds dessutom de nya 1000-lapparna av hans porträtt, en ära som tillfallit synnerligen få svenskar.

Hammarskjöld föds 1905, som den yngste sonen till ämbetsmannen Hjalmar och dennes fru Agnes. Förhållandet till fadern blir komplicerat livet igenom; dennes ämbetsmannaideal ärver Dag, samtidigt försöker han stillsamt frigöra sig. Fadern ledde för övrigt en ämbetsmannaministär under de besvärliga krigsåren och fick det mindre tilltalande öknamnet ”Hungerskjöld”.

Dag studerar i Uppsala, blir småningom statssekreterare i finansdepartementet och en av Ernst Wigforss närmaste medarbetare. Karriären pekar spikrakt uppåt, kabinettsekreterare på UD och konsultativt statsråd under utrikesminister Östen Undén.

Ändå är den trogne och lojale tjänstemannen inte nöjd, livet måste vara något större. Tidigt kulturintresserad, språkligt begåvad (han talade flytande engelska, franska och tyska) och inte minst en hängiven poesiläsare vacklade han mellan olika livshållningar. Hans arbetsförmåga var enastående, arbetsdagarna var sällan under femton timmar. Fick han någon dag över togs nattåget till fjällen där han vandrade och fotograferade i ödemarken.

Den 31 mars 1953 händer något oväntat. Den svenske FN-ambassadören telegraferar att Dags namn dykt upp i spekulationerna om vem som ska ersätta norrmannen Tryggve Lie som FN:s generalsekreterare. Resten är historia.

Dag Hammarskjölds integritet är välbekant, bara de närmaste vännerna, om ens de, visste vad som dolde sig bakom den högeffektiva, briljanta men också blyga fasaden. När hans efterlämnade aforismer och korta texter publicerades postumt i Vägmärken (1963) var förvåningen stor. Generalsekreteraren som andlig sökare och religiös grubblare?

bära

Sekundärlitteraturen om Dag Hammarskjöld är omfattande, jag ska bara nämna ett fåtal. Alldeles nyligen läste jag Henrik Berggrens Dag Hammarskjöld : att bära världen (2016). Boken fungerar alldeles utmärkt som en introduktion, Berggren följer Dag genom livet och lyckas teckna ett porträtt av både gärning och människa. Boken är dessutom förnämligt illustrerad.

Två mer utförliga biografier är Roger Lipseys Hammarskjöld : a life (2013) och Brian Urquharts Dag Hammarskjöld (1974). Engelsmannen Urquhart jobbade under Hammarskjöld och beskriver hans politiska gärning medan Lipsey tolkar den intellektuellt och existentiellt.

Två svenskar som skrivit om Dag Hammarsskjöld är Mats Svegfors (Dag Hammarskjöld : den förste moderne svensken, 2005) och vännen Bo Beskow (Dag Hammarskjöld : ett porträtt, 1968).

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad

Exkluderande design

 

exkluderande-designAlldeles nyligen kom en bok ut som satte fingret på något jag haft i bakhuvudet ganska länge utan att kunna sätta ord på känslan. Känslan av att samhällets offentliga rum och platser blir alltmer ogästvänliga och ickeinbjudande.

I boken Exkluderande design går författaren Fredrik Edin på djupet med hur samhället utformas för att utesluta icke önskvärda människor eller grupper, läs tiggare, missbrukare och hemlösa. Det handlar om bänkar som inte går att ligga på och som är så infernaliskt utformade att de knappt duger att sitta på för en stunds vila.  Den sk Camdenbänken är ojämn, hal och lutar för att det inte ska gå att sova på den. Dessutom saknas håligheter för att knark inte ska kunna gömmas och är asymmetrisk för att omöjliggöra skateboardåkning. Som om det inte var nog är dessutom sittplatserna avgränsade med långa avstånd för att försvåra stölder. Problemet med Camdenbänken är bara att den inte kan uppfylla syftet med en sittplats ; ingen vill sitta på bänken eftersom den är så obekväm.

camden-bench-02

På andra håll tas sittplatser helt bort. För att få sitta ner i offentlig miljö krävs då att man köper något på ett kafé eller restaurang, allt för att exkludera andra än konsumenter. Eller att använda klassisk musik på hög volym för att flytta på grupper av missbrukare eller tonårsgäng i underjordiska parkeringsgarage.

En annan benämning på begreppet exkluderande design är disciplinär arkitektur ; ett framtvingat beteende för att få tillgång till platsen.

Tack och lov för biblioteken, dit är alla välkomna. Heja biblioteken!

Jeanette, Stadsbiblioteket

K-märkt

Kulturmärkning, eller k-märkning, är ursprungligen ett skydd för byggnader eller markområden för att hindra rivning eller ”modernisering”. För många med mig väcker ordet associationer till Göran Willis och Staffan Bengtsson. Denna duo sände på 1990-talet en serie i SVT med K-spaningar i 30-minutersavsnitt. En del av de här spaningarna har också blivit böcker.

idrottsplatser

I boken Idrottsplatser i våra hjärtan – en K-spaning på genuina idrottsplatser från söder till norr kan man resa till orter som min barndoms Gullmarsvallen i Lysekil eller Örjansvall här i Halmstad för att titta på gamla anrika idrottsplatser. Dessa är på mindre orter ofta hjärtpunkten i byn och är enligt våra k-spanare en typiskt svensk företeelse.

K-märkt smak: genuint svenska middagsklassiker är inte skriven av Willis och Bengtsson men får vara med för att den följer konceptet k-märkt. Här är det den svenska hederliga husmanskosten som får välförtjänt utrymme. Håller dillkött, rotmos och rimmad oxbringa på att försvinna ur det kollektiva mat-medvetandet?

Hela svenska folkets park: en K-märkt turné

svenska folketsDen här boken om de ursvenska folkparkerna är en raritet som numera bara finns att låna på biblioteket eller möjligen hitta på antikvariat.
I Hela svenska folkets park får läsaren möta livet i folkparkerna idag, samtidigt som man får sitt lystmäte av nostalgi och återblickar. Tänk korv, dansbanor, fickpluntor och dansband. Staffan Bengtsson och Göran Willis har intervjuat artister och arrangörer, entusiaster och bakåtsträvare och berättar i boken om svenskt nöjesliv under 100 år.
K-märkt hobby eller den komplette idioten

Vet du skillnaden mellan hobby och tidfördriv? Den här boken är en kärleksförklaring till en tid när alla gick på kurs, alla hade en hobby och det inte fanns gränser för kreativiteten.

Ett K-märkt pojkrum

pojkrumWillis och Bengtsson minns sina pojkår under 1960-talet. Boken är fylld med minnen av Rolling Stones första singlar, Floridacigaretter och testbilden på TV.

 

 

 

 

Med K-märkt mot månen: en rymdbok

60-talet var också tiden för rymdkapplöpningen. Skulle Sovjet eller USA hinna först till månen? Den här lilla boken återuppväcker minnena avJules Verne, Neil Armstrong, Jurij Gagarin, Tintin, Alma Coogan och alla andra som varit på väg till månen.

K-märkt på väg: svenska platser, vägar och ställen ”Förr i tiden” fick en resa ta tid, det viktigaste var inte alltid målet. Här får vi resa längs vägar som inte längre används eftersom motorvägen går så mycket snabbare. Kanske förlorar vi något i vår jakt på tid att vinna?

kalasbyxorK-märkta ord från kalasbyxor till fluortant Avocadogrön, grogg, rökruta, papperspelle. Dessa och ett gäng andra nästan utrotade ord finns i min favoritbok av K-spanarna.

 

 

 

 

 

 

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Operabögar

ob

Stämmer det att homosexuella män är överrepresenterade bland operaintresserade? Svaret är ja, definitivt –  ämnet är grundligt genomforskat både i Sverige och kanske framförallt USA. RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) har till och med en förening, betitlad OperaBögarna.

I boken Operabögar intervjuar Göran Gademan, fil. dr. i teatervetenskap 39 män som har det gemensamt att de är homosexuella och gillar opera. Syftet är att kartlägga samband mellan operaintresset och sexualiteten men det blir också en skildring av hur det är att leva som homosexuell i Sverige. Samme Gademan är för övrigt just nu aktuell i TV-programmet Kulturfrågan Kontrapunkt som en av de tävlande i kulturfrågesport.

 

I boken finns ett intressant kapitel om divakult, som enligt författaren är central för bögars kulturintresse, inte bara inom operan utan i alla möjliga former av populärmusik från Zarah Leander till Anna Book, från Judy Garland till Madonna.

se-pa-mig-en-biografi-over-zarah-leanderOm ovan nämnda Leander, inte bara som gayikon, kan vi läsa i nya boken Se på mig – en biografi över Zara Leander av Beata Arnborg. En recensent beskrev träffande Leander som ”queer innan regnbågen ens uppfunnits”.

 

Jeanette, Stadsbiblioteket