Giftigheter

arsenik,

Allt är gift, det är bara en fråga om dos”. Citatet har gett namn åt Olle Matssons bok och härstammar från 1500-talskemisten Paracelsus. Matsson är professor i kemi och har gedigna kunskaper i ämnet giftigheter. I senaste boken skriver Matsson om hur gifterna använts i människans tjänst under hela mänsklighetens historia, i en del fall i avskyvärda syften, i andra för att läka och lindra.

allt-ar-gift-om-dodliga-amnen-och-deras-roll-i-historien

En del ämnen har vi använt i tron att de varit harmlösa, som t.ex. användandet av bly och arsenik i smink under 1700-talet. Även när kunskapen om de förödande effekterna – tandlossning, andningssvårigheter och till sist förgiftning och död – kom fortsatte man att använda gifterna eftersom de gav sminket oöverträffad vithet och konsistens.

Matssons tidigare bok, och min favorit, är En dos stryknin med titel lånad från Agatha Christies klassiska deckare. Här undersöker författaren gifter och giftmord i litteraturen, från Bibeln, via Kalle Blomkvist och lord Peter Wimsey till Rosens namn.

Med sin kännedom om gifters beskaffenhet tillrättavisar Matson ibland författaren, som med konstnärlig frihet gett giftet egenskaper som inte stämmer med verkligheten. Ibland går han till botten med översättarmissar, som skillnaden mellan bolmört och odört (den ena ger feber, den andra frossa).

De vanligaste gifterna i litteraturhistorien är arsenik, cyankalium och stryknin; speciellt arsenik används ideligen i både äldre och nyare deckare. Såklart finns i boken ett helt avsnitt om svampförgiftningar – var varsam om du blir bjuden på svamprätt av någon du inte riktigt litar på! Romerske kejsaren Claudius dog f.ö av förgiftad murkla, troligen serverad av frun Agrippina.

stryknin

Hela boken En dos stryknin innehåller mängder av fakta om litterära giftmord. Kemisten Matsson förklarar pedagogiskt hur gifterna verkar, varför vissa svampar är giftiga (aminosyror i olycklig förening är en förklaring) och ägnar ett kapitel åt det giftigaste av alla giftiga gifter – botulinumtoxin med en dödlig dos på 0,00000005 gram. En av effekterna är muskelförlamning och vi känner ju till skönhetsinjektioner med ämnet botox där den aktiva beståndsdelen är just botulingiftet. Läskigt, eller hur?

Jeanette, Stadsbiblioteket

Vett och etikett

mrDet första som dyker upp i mitt huvud när jag hör uttrycket ”vett och etikett” är Magdalena Ribbing. I fikarummets samtal om ditt och datt dyker hennes namn ofta upp; ”vad skulle Ribbing sagt?” om att vi kommenterar varandra mat (det avrådde hon från) eller referenser till konstiga diskussioner i hennes Hyfs & stil-spalt i DN. Jag minns särskilt motståndet mot ordet ”hen” som hon motarbetade med kraft. Man måste inte hålla med Magdalena Ribbing för att sakna och respektera henne, hon stod för sina åsikter och försvarade dem mycket välformulerat. Vissa har avfärdat henne som upprätthållare av överklassmanér istället för att se det humanistiska patos som var hennes drivkraft. Om än med rötter i borgerliga ideal. Ibland överraskade Magdalena Ribbing; som när hon slog fast att Dylan inte alls var ohyfsad när han inte närvarade vid Nobelfesten efter att ha tilldelats priset i litteratur, eller ens bekräftade att han var pristagare.  ”Dylan är ett geni, och genier måste tillåtas bete sig utanför ramarna” löd Ribbings omdöme.

Även om Ribbing är borta, hon dog 2017 efter en fallolycka i hemmet, lever hennes råd kvar i de böcker som hon skrev i ämnet. 2016 kom Ribbings etikett, en bibel på 400 sidor om allt inom ämnet vett, hyfs, etikett och stil.

duka-dukat-duking-hemmet-inredning-inspiration-bjudning-bord-servetter-band-orange

Andra användbara titlar: Hålla tal som innehåller tips för alla möjliga tillfällen, Bröllopsboken med tips om allt, precis allt, för den stora dagen. Magdalena Ribbing har utöver andra böcker om dukning och smycken även skrivit en biografi över släktingen  Den vackre kungamördaren Adolph Ludvig Ribbing.

Jeanette, Stadsbiblioteket

Kyrkogårdar

ängel

Få ställen är så känsloladdade som begravningsplatser. Här sänker man rösten, fylls av vördnad och påminns om livets korthet och vissheten att allt en dag ska ta slut. Men det är också rofyllda, ofta vackra platser. Det är också spännande att föreställa sig hur namnen på stenarna varit som levande personer, och lite kusligt är det att hitta sin namne.

På begravningsplatserna blir de sociala strukturerna väldigt tydliga och minner om förfluten tid då personens (männens) yrkestitel var lika självklar på gravstenen som namnet och födelse- och dödsår. Vi kan fantisera om klensmeden, översten, spettekaksbagaren eller hemmansägaren och deras ofta namnlösa makor.

Vissa gravar vårdas även om det gått många år, andra är förfallna och bortglömda. Kyrkogårdens fyra syften är, enligt Augustprisbelönade boken Minnets stigar ”att sanitärt godtagbart ta hand om den avlidne, att förmedla en kontakt med det eviga, att hantera sorgen, att utmärka den dödes sociala ställning.”

Den mest kända kyrkogården är kanske Père-Lachaise i Paris. Här ligger bl.a. La Fontaine, Molière, Jim Morrison, Edith Piaf, Oscar Wilde, Marcel Proust, Chopin, Isadora Duncan och Maria Callas begravda.

minnets_stigar

I Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar skildras hundratals svenska begravningsplatser. Det är en underbar bok som berättar historien om begravningsplatsen ur olika perspektiv. Vi läser om gravstenarna, om kolerakyrkogårdarna, de anonyma barn- och kvinnogravarna och inte minst djurkyrkogårdar.

Inskriptioner på gravstenar är ett eget kapitel och det kanske mest fängslande i boken. En favorit är ”Omsider lycklig” från en grav i Husaby. Eller ”Mor” helt utan namn eller årtal.

Fler böcker i ämnet: 2013 kom I de dödas vilorum av Jeanette Rosengren, den handlar om Malmös begravningsplatser. 1998 skrev Göran Åstrand Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

 

Last night in Sweden

  • last-night-in-sweden

Ni minns väl talet den 18 februari 2017 där den nytillträdde amerikanske presidenten helt plötsligt utbrast: Se vad som hände igår kväll i Sverige! Sverige! Vem skulle ha trott det?

Förbryllat tittade vi på varann och undrade ”vad har jag missat som är så stort att Donald Trump nämner det i ett tal?” Ingenting, visade det sig. Åtminstone inte något som president Trump kunde ha intresse av.  Han syftade på en (tveksam) undersökning som visade på ett samband mellan flyktingmottagande och ökad brottslighet. Uttalandet ledde till boken Last night in Sweden, en fotobok om ett vardagsliv i landet Sverige.

I boken medverkar 100 svenska fotografer med bilder som är odramatiska i den bemärkelsen att de inte hamnar på någon löpsedel. De skildrar vårt samhälle i all sin komplexitet och mångfald på ett stillsamt vis: här finns bilden av långtradarchaffisar på fiket, av barnen på ”nattis” i Angered, från anstalten Hall med intagna som viker tvätt. Vi ser kvinnan som får artificiell solbränna i en dusch, killen som sitter på sin scoter och pilkar på havsisen utanför Naimakka. Och så vidare.

Last night in Sweden kom till genom s.k. crowdfunding, ett sätt att i förväg samla in pengar till projekt genom internet. Boken ska ges till Donald Trump och samtliga kongressledamöter samt medlemmarna i Europaparlamentet.

På Stadsbiblioteket finns en stor avdelning med fotoböcker. Välkommen att låna eller att slå dig ner en stund och bläddra.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Oliver Sacks

osacks

Om jag fick välja fritt utan att begränsas av faktum som tid och rum för att komponera en perfekt middagsbjudning skulle ett självklart gästval vara Oliver Sacks. Han verkar ha varit en extraordinär person som skulle bjuda på fantastiska berättelser från sitt liv som neurolog. Som tur är finns flera böcker skrivna av honom. En av böckerna har filmats med titeln Uppvaknanden. Den handlar om en ung Oliver Sacks spelad av Robin Williams som arbetar som läkare i Bronx. Av en slump upptäcker han att patienter som varit katatoniska i årtionden reagerar på vissa stimuli, vilket i kombination med en ny medicin leder till att de väcks ur sin dvala.

mannen-som-forvaxlade-sin-hustru-med-en-hatt

Böckerna Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt, Det inre ögat, Hallucinationer och Den enarmade pianisten handlar om fall Sacks stött på under sin yrkesverksamma tid som neurolog. Hans skriver underhållande men mycket empatiskt om fascinerande patienter som lider av ansiktsblindhet, minnesförlust, eller udda förmågor kopplade till störningar i hjärnan.

tacksamhet

I den sista boken Tacksamhet  – tankar vid livets slut som kom ut 2015, samma år som Sacks dog i cancer, summerar han sitt liv. Den dominerande känslan inför döden är inte rädslan, även om den finns där, utan en känsla av tacksamhet över livet; över att ha älskat och blivit älskad. Visst är det riktigt fint?

Jeanette, Stadsbiblioteket

 

Konsten att minnas

minnesproblem

Vill du:

-komma ihåg namn och ansikten
– Utveckla en effektivare studieteknik
– Förbättra förmågan att lösa problem
– Bli en mästare på frågesport
– Lär dig ett smart sätt att skapa lösenord

Har du svarat ja på flera av punkterna kanske det är dags att börja träna minnet?

Sedan smartphonen blev var man egendom behöver vi inte längre minnas något, eller lära oss fakta utantill. Allt finns ju en googling bort. Men det där vardagliga som lösenord och namnminne är ju en fördel om man kan komma ihåg.

Jag har länge varit fascinerad av personer som har förmågan att lära sig oändlig mängd information utantill. Den som kan rabbla flest decimaler av pi lär kunna 20 000 utantill. Han är för övrigt svensk och heter Jonas von Essen. Nyttan av detta kan kanske ifrågasättas men att ha förmågan är imponerande.

moonwalk

Minnesteknik kan tränas upp, likt allt annat. I boken Moonwalk med Einstein berättar journalisten Joshua Foer hur han på ett år tränat sig till en seger i de amerikanska minnesmästerskapen. Boken är inte bara en dagbok över hur Foer tränade upp sitt minne, utan också en historisk och vetenskaplig odyssé över människan och minnet genom århundraden.

Tricket, enligt Joshua Foer och andra minneskonstnärer, är att skapa associationer och bilder till det man vill komma ihåg, och  länka ihop till en lång berättelse. När det är dags att upprepa det som man ska komma ihåg räcker det att spela upp ”filmen” i huvudet och på så sätt frigöra informationen.

vagen-till-mastarminne-forandra-ditt-liv-med-kraftfull-minnestraning

Foers bok är väldigt rolig, smart och lärorik men om du vill ha rena träningskurser i minnesteknik finns det andra titlar som lämpar sig bättre. Under ämnesordet mnemoteknik hittar du titlar som Vägen till mästarminne av Mattias Ribbing. I boken finns övningar för träna upp  förmågan till koncentration, visualisering, kreativitet och snabbtänkthet.

Michael Power har skrivit boken Minnesträning som är vad den heter. Boken är fylld av roliga och intressanta övningar som hjälper dig att memorera, fokusera och strukturera.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

 

Prepping

9789113077109_200x_prepping-att-hoppas-pa-det-basta-men-forbereda-sig-pa-det-varsta_haftadAv engelskans prepare har bildats ordet prepping, som betyder ungefär förberedelse. Det preppare förbereder sig för är undergången, eller åtminstone ett längre strömavbrott eller datorhaveri som gör våra bankkort värdelösa och vi därmed inte kan tanka bilen eller köpa mat. Svenska myndigheter uppmanar oss att ha reserver för 72 timmar då vi ska klara oss utan el, vatten och tillgång till mataffärer. En preppare som tar hotet på allvar har resurser för långt mycket mer – de mest hängivna lämnar staden för ett liv på landet med självhushållning och egen brunn eller bygger en bunker i trädgården som fylls med överlevnadsmaterial för lång tid framåt.

I boken Prepping: att hoppas på det bästa men förbereda sig för det värsta möter vi svenska preppare som delar med sig av sina bästa överlevnadstips. Vi får lära oss bunkra, odla, hålla värmen men också mentala överlevnadstips.

JORDAD_POCKET_omslag_orig-247x400

Samma tema finns i boken Jordad av David Jonstad men i ett globalt och historiskt perspektiv. Författaren lever som han lär och har bytt en stressigt storstadstillvaro mot ett nästintill självhusållande liv i en by i Dalarna. Han menar att vi, likt alla civilisationer före oss, går mot sin obönhörliga undergång. Jordad är trots domedagsprofetian en positiv bok som visar på alternativa levnadssätt. Varför jobba och dra in så mycket pengar som möjligt och sedan anpassa livet efter det? Istället kan man fundera på vad man behöver för att leva sitt liv, hur mycket pengar som krävs och sedan anpassa mängden arbete till det.

Visst är tanken på ett enklare liv lockande? Ett liv där vi likt Candide odlar vår trädgård och kanske blir lite lyckligare  samtidigt som vi är rustade för den annalkande kollapsen? Inte vet jag, men det är onekligen fascinerande funderingar.
Jeanette, Stadsbiblioteket