Ålevangeliet

Ålen är utrotningshotat och är enligt Patrik Svensson, författare till Ålevangeliet är situationen tröstlös. Det är endast en tidsfråga innan den sista ålen är uppfiskad och uppäten. Sorgligt men sant.

Tidigare kan jag inte påstå att jag ägnat ålen många tankar och skulle nog aldrig få för mig att äta en. Nu är jag fast och förtrollad (dock kvarstår beslutet om förtärande). Ålevangeliet är en sällsynt svårkategoriserad liten bok. Det är en essä med litterära kvaliteter, en zoologisk lärobok, en historisk oddysé och en personlig memoar över en far. Helt enkelt en fackbok när den är som bäst och som får läsaren att både känna sig och bli klokare.

Patrik Svensson är journalist på Sydsvenskan. Där skrev han för några år sedan en kort essä som blev emryot till dundersuccén Ålevangeliet. Boken har översatts och sålts till 33 länder, något som är väldigt ovanligt för vilken bok som helst men i synnerhet för en fackbok.

Vartannat kapitel handlar om författaren och hans pappa – en man lika gåtfull som de ålar far och son fiskade. Fisket var det enda som förenade dem; pappan var asfaltsarbetare, sonen den förste i släkten att läsa vidare på universitet.

Några intressanta fakta om ålen:

Den föds i Sargassohavet som en larv, omgiven av tång. en resa över Atlanten påbörjas, larven blir först glasål, sedan gulål. Vissa gulålar återvänder sedan till Sargassohavet där den sista förvandlingen äger rum. Ögonen växer, magsäcken upplöses tills den till sist inte kan äta och magen fylls med rom eller mjölke. Den dör i Sargassohavet men fortplantar sig innan dess. Paradoxalt påstås det att ingen någonsin sett en levande ål i Sargassohavet som för övrigt ligger nordost om Kuba.

Ålens liv har gäckat vetenskapen sedan Aristoteles tid och vet ännu inte allt om den med säkerhet. Kanske är det just därför den är så fascinerande i en tid när det finns så få gåtor?

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad