Kategorier
historia

Militära misstag gånger två

Bild av soldater på led

Av Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad

Krig är dessvärre en av mänsklighetens eviga följeslagare och gissel. Krig har många orsaker men makt och penningar är nog de vanligaste. Ibland kan de inte undvikas (andra världskriget), ibland frågar man sig vad det egentligen handlade om (första världskriget).

I krig begås misstag hela tiden och för den enskilde soldaten är det hela ofta obegripligt. Drar mig till minnes inledningsscenen i Stendahls roman Kartusianklostret i Parma, där slaget vid Waterloo 1815 skildras i ett underifrånperspektiv, allt är ett enda blodigt kaos. Men vissa misstag är värre och får fatalare följder.

I Saul Davids Militära misstag (2003) delas misstagen in i olika avdelningar. Under rubriken olämpliga ledare hittar vi exempelvis det katastrofala kavallerianfallet vid Balaklava 1854 (poetiskt skildrat av Tennyson i The charge of the light brigade). Jag citerar David: ”Inget militärt misstag kan bättre illustrera amatörismen inom den tidiga viktorianska armén än Lätta brigadens anfall i oktober 1854; och ingen bar större skuld till den amatörism än den brittiska befälhavaren på Krim, fältmarskalk Lord Raglan” (begreppet raglanärm härstammar faktiskt från den usla befälhavaren).

Andra misstag beror på dålig planering, svaga insatser eller politiker som tar över. Ett bra exempel på det senare är Hitlers fixering vid Stalingrad, som slutade med sjätte arméns undergång och den definitiva vändpunkten på östfronten. Den sista typen av misstag, enligt David, är obefogat självförtroende. Ingen episod illustrerar detta bättre än sjunde kavalleriet nederlag vid Little Bighorn i juni 1876. Med syfte att tvinga indianerna till reservat skickades ett par tusen man till Montana. George Armstrong Custer förde befäl över en kavalleristyrka om ca 600 man vars uppdrag var att hitta indianerna och invänta huvudstyrkan. Custers dårskap, som enligt författaren ”utmärks av ohöljd äregirighet, brist på hänsyn till sitt manskap och dåraktigt förakt för motståndaren” fick till följd att han splittrade regementet och den del han själv ledde förintades totalt, samtliga 211 dödades.

I fjol kom ännu en bok om militära felbeslut av den svenske historikern Hugo Nordland, som också heter Militära misstag (2020). Nordlund har en något annorlunda rubricering än David men i stort sett tar han upp samma saker, många av hans exempel återfinns även hos denne (exempelvis Stalingrad och Little Bighorn).

För den med intresse av militärhistoria, eller för den delen mänskligt beteende, har bägge böckerna ett värde. Men man önskar att de aldrig hade behövt skrivas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s