Hotet från Ryssland

Av Håkan O, Stadsbiblioteket

”Vi beklagar det faktum att O. Jonsson uteslutande opererar med russofobiska klichéer, utan att presentera specifika fakta och utan att tillhandahålla underbyggda bevis. Vi anser att alla uttalanden i publikationen är ogrundade och förtalande.”

Rysslands utrikesdepartement, 12 mars 2020

Man kan utan någon som helst överdrift konstatera att 24 februari 2022 förändrades världen, inte minst Europa. Visserligen hade vi en förfärlig konflikt i det forna Jugoslavien under 1990-talet, vem minns inte Srebenica? Men det kriget var av mer regional karaktär, medan ukrainakriget innebär ett fullskaligt ryskt invasionsförsök av en fredlig granne, som försvaras med vapen från NATO och västmakterna. Några månader efter krigsutbrottet ansökte som bekant Sverige om medlemskap i försvarsalliansen, som en direkt följd av kriget.

Till skillnad från Martins Kraghs uppmärksammade Det fallna imperiet (2022), som målar den bredare tavlan om Ryssland väg från stapplande reformeringsförsök på 90-talet till dagens autokratiska tsarvälde, så handlar Oskar Jonssons Hotet från Ryssland (Mondials förlag) om nuläget.

Ett hot har, enligt Jonsson, två beståndsdelar – intention och förmåga. I bokens första del, med rubriken ”Varför är Ryssland ett hot?” analyseras varför väst underskattade den ryska aggressionsviljan, hur tron att Ryssland förändrats ledde till nedrustning och uppfattningen att ett inlemmande av Ryssland i världsekonomin skulle förändra landet i liberal riktning. Problemet är att vi analyserar Ryssland med fel verktyg och att ingen tog Putin på allvar när han i ett tal 2007 förklarade att Sovjets sönderfall var 1900-talets största geopolitiska katastrof. Enligt Jonsson står den återupprättade stormaktsstatusen och regimöverlevnaden i centrum. All makt har samlats hos Putin och hans KGB-vänner, oppositionen är utraderad, alla betydande media är styrda av Kreml.

I bokens andra del beskriver författaren hur hoten ser ut, de delas in i fem kategorier.

Det militära hotet bedöms som osannolikt i nuläget. Underrättelsehotet handlar om spionage av militärt eller annat slag. Åtalet och domen mot bröderna Kia, som kommenteras av Jonsson, är ett exempel på detta. Cyberhotet är ytterst reellt, Ryssland är tvivelsutan en av världens främsta cybermakter, och gång efter annan utsätts väst, och Sverige, för attacker orkestrerade av Kreml.

Informationshotet handlar om desinformationskampanjer, inblandning i andra länder valkampanjer (tydligast när Ryssland 2016 läckte uppgifter om Hillary Clinton i syfte att hjälpa Trump) och allmänt att destabilisera väst och EU. Det ekonomiska hotet, slutligen, berör bl a stöd till partier, huvudsakligen på högerkanten (exempelvis Le Pen i Frankrike) och penningtvätt.

Boken avslutas med några tankar om framtiden. Jonsson menar att hotet från Ryssland är reellt man att vi trots allt har goda utsikter att hantera det. Se där ett ljus i allt samtida mörker.