Leave it to Dag

1000lapp

Om man googlar efter ”mest kända svenskar” dyker snart Dag Hammarskjölds namn upp. Numer pryds dessutom de nya 1000-lapparna av hans porträtt, en ära som tillfallit synnerligen få svenskar.

Hammarskjöld föds 1905, som den yngste sonen till ämbetsmannen Hjalmar och dennes fru Agnes. Förhållandet till fadern blir komplicerat livet igenom; dennes ämbetsmannaideal ärver Dag, samtidigt försöker han stillsamt frigöra sig. Fadern ledde för övrigt en ämbetsmannaministär under de besvärliga krigsåren och fick det mindre tilltalande öknamnet ”Hungerskjöld”.

Dag studerar i Uppsala, blir småningom statssekreterare i finansdepartementet och en av Ernst Wigforss närmaste medarbetare. Karriären pekar spikrakt uppåt, kabinettsekreterare på UD och konsultativt statsråd under utrikesminister Östen Undén.

Ändå är den trogne och lojale tjänstemannen inte nöjd, livet måste vara något större. Tidigt kulturintresserad, språkligt begåvad (han talade flytande engelska, franska och tyska) och inte minst en hängiven poesiläsare vacklade han mellan olika livshållningar. Hans arbetsförmåga var enastående, arbetsdagarna var sällan under femton timmar. Fick han någon dag över togs nattåget till fjällen där han vandrade och fotograferade i ödemarken.

Den 31 mars 1953 händer något oväntat. Den svenske FN-ambassadören telegraferar att Dags namn dykt upp i spekulationerna om vem som ska ersätta norrmannen Tryggve Lie som FN:s generalsekreterare. Resten är historia.

Dag Hammarskjölds integritet är välbekant, bara de närmaste vännerna, om ens de, visste vad som dolde sig bakom den högeffektiva, briljanta men också blyga fasaden. När hans efterlämnade aforismer och korta texter publicerades postumt i Vägmärken (1963) var förvåningen stor. Generalsekreteraren som andlig sökare och religiös grubblare?

bära

Sekundärlitteraturen om Dag Hammarskjöld är omfattande, jag ska bara nämna ett fåtal. Alldeles nyligen läste jag Henrik Berggrens Dag Hammarskjöld : att bära världen (2016). Boken fungerar alldeles utmärkt som en introduktion, Berggren följer Dag genom livet och lyckas teckna ett porträtt av både gärning och människa. Boken är dessutom förnämligt illustrerad.

Två mer utförliga biografier är Roger Lipseys Hammarskjöld : a life (2013) och Brian Urquharts Dag Hammarskjöld (1974). Engelsmannen Urquhart jobbade under Hammarskjöld och beskriver hans politiska gärning medan Lipsey tolkar den intellektuellt och existentiellt.

Två svenskar som skrivit om Dag Hammarsskjöld är Mats Svegfors (Dag Hammarskjöld : den förste moderne svensken, 2005) och vännen Bo Beskow (Dag Hammarskjöld : ett porträtt, 1968).

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad

Dag Hammarskjölds död – olycka eller attentat?

Nyheten om Dag Hammarskjölds död vid Ndola i dåvarande Nordrhodesia (numera Zambia) i september 1961 chockade en hel värld. Generalsekreteraren var på väg till Moise Thsombe, ledare för utbrytarprovinsen Katanga, för att medla. Den gruvrika delen av det nybildade Kongo ville, stödd av mäktiga intressen, lämna landet. Stormakterna var iblandade, ryssarna ogillade Hammarskjöld, ansåg att han tog västmakternas parti.

Flygkraschen undersöktes av flera haveriutredningar, däribland en FN-kommission, som lade fram sitt betänkande i april 1962. Man kunde inte peka på någon specifik olycksorsak, men den allmänna uppfattningen var att Albertina, som den inhyrda DC-6:an kallades, influgit för lågt. Och därvid blev det.

Hammarskjöld förärades statsbegravning i Uppsala, president Kennedy kallade honom ”the greatest statesman of our century”.

Citat ur Vägmärken av Dag Hammarskjöld

När FN-chefens efterlämnade skrift Vägmärken gavs ut ett par år senare fördjupades bilden av Hammarskjöld; fram tonade bilden av en mystiker med ett religiöst uppdrag.

Varför skriva om detta under föreliggande rubrik? Under årens lopp har många teorier framförts att Albertina sköts ner. Vittnesmål om förföljande flygplan, retuscherade bilder, explosioner i luften har framförts. Engelska påtryckningar på haverikommissioner likaså. 2011 publicerade Susan Williams boken Who killed Hammarskjöld? och i år beslutade FN att undersöka kraschen på nytt.

Konspirationsteorierna2-514x800Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier, publicerade 2006 Det dunkelt tänkta, en bok om konspirationsteorier i allmänhet, och de kring morden på John F Kennedy och Olof Palme i synnerhet. I höst har Åsard släpp en ny bok i ämnet, Konspirationsteorierna och verkligheten : sex historiska gåtor. Ett kapitel ägnas åt dramat i Nordrhodesia. Åsard sammanfattar elegant Hammarskjölds liv och verk och vederlägger med pregnans diverse konspirationsteorier. Sista ordet är knappast sagt, men jag lutar nog mot Åsard, inte sällan är den enklaste lösningen den rimligaste.
Jag vill gärna tipsa om några andra böcker i ämnet. Rolf Rembes och Anders Hellbergs Midnatt i Kongo : Dag Hammarskjölds förlorade seger (2011), ger en bra bakgrund till kongokrisen och de olika turerna i efterspelet av flygkraschen. FN-kollegan Brian Urquharts biografi Dag Hammarskjöld (1974) anses av många vara den bästa levnadsteckningen och på senare år kan Mats Svegfors Dag Hammarsköljd : den förste moderne svensken (2005) rekommenderas.
Håkan Olsson, Stadsbiblioteket