Sjukdomar, farsoter och epidemier

Av Jeanette Malm

Farsot, epidemi, pandemi. Tre ord som är mer eller mindre synonyma och ger en lätt ilning av skräck blandat med förtjusning när man (jag) tänker på innebörden. För att bringa reda i vad som skiljer benämningarna åt har jag konsulterat Wikipedia som säger så här:

En epidemi eller farsot är ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som sprider sig mellan människor (motsvarande för djur heter epizooti). En epidemi som sprider sig över stora delar av världen kallas för pandemi. En sjukdom som är vanlig inom en begränsad grupp eller inom ett begränsat geografiskt område kallas endemi.

Forskare som undersöker epidemier, epidemiologer, kan ägna sig åt olyckor, psykiska sjukdomar eller beteenden. Kriteriet på en epidemi är att antalet drabbade stadigt ökar tills epidemin har nått sin kulmen. Om antalet drabbade sedan inte minskar, utan ligger kvar på ungefär samma nivå, har epidemin blivit en endemisk sjukdom.

Vi har alla läst om tyfus och digerdöden, om pesten och koleran, spetälskan, och, hur makabert det än kan låta så är det något lite kittlande i att läsa om eländet. Kanske för att de flesta är utrotade i vår del av världen?

Vid en djupdykning i bibliotekets katalog med ämnesökning som sjukdomar och historia hittar jag lite lästips som kan stilla nyfikenheten:

• Farsoter och handikapp : ett kulturhistoriskt perspektiv av Bo Andersson. Den handlar om polio, spetälska, pesten, syfilis, kolera, spanska sjukan, dövhet och vänsterhänthet.
• Folkets farsoter och kungarnas krämpor av Christer Nilsson. Hur har epidemier bland soldater ändrat historiens gång? Är det skillnad på adeln och vanligt folk när det handlar om loppor och löss?
• Skräckens tid : farsoternas kulturhistoria av Berndt Tallerud. Här lär vi oss att de inte är krigen som skördat flest människoliv, om vi nu trodde det. Bara pesten,en av många epidemiska sjukdomar, har dödat fler än alla världshistoriens krig tillsammans.
• Kolera : en farsots grymma framfart i Uppsala och på den uppländska landsbygden / Berndt Tallerud. Drygt 10 % av Uppsalas befolkning drabbades på 1830-talet av kolera. Totalt i världen dog mer än 10 miljoner människor. Om detta skriver Tallerud i en bok med många bilder och teckningar, från en tid som känns väldigt avlägsen men är mindre än 200 år bort.
• Pandemi : myterna, fakta, hoten / Björn Olsen. Första gången jag hörde ordet ”pandemi” tror jag var i samband med fågelinfluensan. Det var något så skrämmande i en sjukdom som spreds från djur till människa, dessutom av fåglar. Vårens budbärare blev plötsligt flygande dödshot.
• Epidemiernas historia och framtid / Birgitta Evengård. Den här boken håller vad titeln lovar. Forskare från skilda områden som teologi, humaniora och medicin visar hur epidemierna påverkat oss, från urtid och framåt.