Utan egen täppa

Av Sofia, Stadsbiblioteket

Drömmen om en egen liten täppa har funnits sedan maken och jag lämnade radhuset för tio år sedan. Då hade jag en trädgård att påta i, inte stor men för mig fullt tillräcklig. Nu går snart flyttlasset igen, men ingen egen trädgård nu heller. Det är inget jag sörjer, att rensa ogräs och klippa gräset är inte riktigt det jag saknar. 

Däremot saknar jag att odla. Inte för att jag bedrev odling i någon större skala men ändå. Visst är det en speciell känsla att driva upp och sedan skörda det man vårdat för egen hand?

Så fick jag boken ”Hydroponisk odling” av Niklas Hjelm i mina händer. Jag kände till begreppet sedan tidigare, men inte mycket mer än så. Som man kan sluta sig till är vatten en betydande faktor här. Termen myntades på 1930-talet av William Gericke, en professor vid Berkeley universitet. Hydroponik är en sammansättning av de grekiska orden ”hydro” (vatten) och ”ponos” (arbetande).

Man kan alltså få tillgång till egenodlade grönsaker året om utan att behöva vare sig jord eller ett växthus, det räcker med vatten. Det finns både aktiva och passiva odlingssystem Det aktiva kräver elektricitet för att driva en syre- eller cirkulationspump medan det passiva använder sig av kapillärkraft och gravitationen. Fördelarna med att odla hydroponiskt är många och även för den mer ovane verkar chanserna att lyckas tämligen goda.

Annat man kan odla hemma där jord inte är något måste är groddar. I boken ”Groddar och skott – framtidens mat” av Jonas Bendroth och Annika Christensen ges en introduktion i hur man enkelt kan bedriva hemmaodling av groddar och skott, även kallat groddning. Begreppet kan enkelt förklaras att det är frön, baljväxter och sädesslag som börjat gro. Författarna har gedigna kunskaper inom området. Överskådligt listar de olika sorters fröer, bönor och sädesslag som är lämpade för uppgiften. Metoder och goda råd ges för var och en.

Det som är värt att veta om dosering, rengöring, blötläggning, bevattning och skörd gås igenom i groddskolan. Så även ett antal olika odlingsmetoder. Glasburken, groddboxen, mjölkkartongen samt den mer otippade kökssilen är alla exempel på odlingslådor som erbjuder en gynnsam miljö för groddarna.

Hur man bäst förvarar groddarna, hur man vet om de är otjänliga och vad fibriller är tas också upp. Fibriller är något som vissa frösorter bildar. Det är små, oftast osynliga, strån längst ut på grodden. Deras uppgift är att vecklas ut och samla in fukt från luften när tillgången till vatten håller på att sina. Dessa får då ett utseende som påminner om mögel men paradoxalt nog är fibriller ett tecken på att groddarna är friska.

Sammantaget har jag nu en god idé om hur jag kan förverkliga mina odlingsdrömmar utan den där täppan men dessförinnan måste bara detaljen flytta till nytt boende klaras av.