Farväl till civilisationen

Thoreaus_quote_near_his_cabin_site,_Walden_Pond

Visst ligger det en lockelse i tanken att lämna ekorrhjulet för en tillvaro utan krav? Tänk att bo utan grannar, trafik, elstolpar, motorvägar, mobiltäckning, stormarknader och informationsöverflöd. Tänk att i stället somna när man är trött, vakna när man är utsövd och äta det som finns i naturen? Säkert är det en romantiserad bild, men ibland känns vår moderna tillvaro helt absurd.

En som gjorde slag i saken var filosofen David Henry Thoreau. Nu levde han på 1800-talet och hade kanske inte samma problem med stress som vi upplever i dag, men han var en stark förespråkare för ett liv utanför civilisationens bojor. 1845 flyttade han till en egenhändigt byggd stuga vid sjön Walden i Massachusetts, USA. Där levde Thoreau i två år, två månader och två veckor utan närmare kontakt med andra människor. Han fiskade, odlade och skrev betraktelser över naturen och det enkla livet. Boken, en essäsamling, fick namnet Skogsliv vid Walden och kom 1854. Nyckelbudskapet i boken är ”Enkelhet, enkelhet, framför allt enkelhet!”

Som filosof räknas Thoreau till civilisationskritikerna och förespråkare för civil olydnad. Han ansåg bl.a att skatt var stöld och manade till politiskt uppror. Som övertygade vegetarian värnade han om djurens rättigheter på ett vis som nog inte var så vanligt under hans samtid. Eftersom examensintyget från Harvard var skrivet på pergament gjort av fårskinn, vägrade han ta emot det med repliken ”Låt varje får få behålla sin egen hud”

Henry David Thoreaus död blev symtomatisk. Under en regnig natt som han tillbringade med att räkna årsringar på fällda träd, ådrog han sig en förkylning. Denna övergick i bronkit och 44 år gammal dog han i sviterna.

loparenshjarta-markustorgeby

En svensk, nutida efterföljare till Thoreau är Markus Torgeby. Han var löparen som hade en världskarriär utstakad, men valde att 20 år gammal bosätta sig i en jämtländsk kåta under fyra års tid. Läs hans berättelse i Löparens hjärta.

Jeanette, Stadsbiblioteket

Uppkopplad eller nedkopplad?

nedkopplad-en-familj-ett-experiment-ett-liv-utan-teknik

Tänk så fort allt går! Vi sitter i fikarummet på jobbet och pratar om lite av varje, någon slänger ur sig ett namn, någon annan frågar ”vem är det?,” en tredje undrar ”vad gör hon nu för tiden?”, och tre sekunder senare sitter vi och googlar fram bild på vederbörande, kompletterat med fullständig levnadshistoria.

Hur klarade vi oss förr, innan smarta telefoner och datorer? Alldeles utmärkt, vill jag minnas, men givetvis kunde vi inte lika snabbt räta ut varje frågetecken i varje samtal. Kanske är det inte heller helt nödvändigt?

I takt med teknikutvecklingen har det också kommit en mottrend. Vi läser om familjer som gör experimentet att dra ur alla sladdar och leva utan tv, datorer och mobiler. För amerikanskan Susan Maushart var måttet rågat en dag när hon insåg att ingen i familjen umgicks med varandra. Alla var upptagna på var sitt håll med att chatta, titta på TV eller spela datorspel. Hon bestämde sig för att ta bort allt med skärmar, dvs all digital teknik under sex månader. I boken Nedkopplad – en familj, ett experiment, ett liv utan teknik jämför hon sig med Henry David Thoreau som i mitten av 1800-talet lämnade civilisationen under två år för en enslig stuga i Massachusetts. Om detta skriver han i klassikern Walden.

thoreau

För Susan Maushart och hennes familj blev den ”digitala avgiftningen” svår men fick resultatet att familjen umgicks, spelade spel (brädspel, kort) och att äldste sonen började spela saxofon. Deras kreativitet ökade när de inte hade tillgång till mobiler och datorer. De började, glädjande nog för en bibliotekarie, dessutom läsa böcker! När experimenttiden var över började Susan och barnen återgå till det digitala livet, likväl som Thoreau lämnade sitt skjul för att återgå till  civiliserationen.

var-ar-du-manniskan-och-mobilenÄven i Sverige har debatteras hur den ständiga uppkopplingen påverkar oss. Katarina Bjärvall granskar människan och mobilen i Var är du? Titeln är välfunnen ; jag kommer på mig själv med att inleda många samtal med just frågan ”var är du?” istället för ”hur mår du?” som borde vara mer naturligt. Varför det är så viktigt att veta var någon är har så klart att göra med att vi med mobilen kan svara även om vi är på Louvren eller en sandstrand i Thailand. ”Förr i tiden”, dvs när hemtelefon var enda alternativet hade frågan var man befann sig varit befängd.

Vill man inte avskärma sig helt och fullt kan kanske en digital fastedag i veckan vara ett alternativ?

Jeanette, Stadsbiblioteket