Diskoteksbranden i Göteborg 1998

db

1978 ryckte jag in i lumpen, delar av tjänstgöringen var placerad i Borås. Där vittnade en brandskadad fastighet i stadens centrala delar om den fatala branden i Stadshotellet 10 juni. 20 människor avled, flertalet studenter som firade skolavslutning. Brandorsaken ansågs vara en slängd fimp.

Tjugo år senare brand det ånyo i en festlokal, nu med än värre resultat. Den 29 oktober anordnade makedoniska föreningen dans i föreningslokalen vid Backaplan på Hisingen. Sent på kvällen, en torsdag, fanns närmare 400 festande ungdomar i den trånga lokalen, som hade tillstånd att hysa max 150. Första larmet inkom larmcentralen 23.42. Brandkåren var snabbt på plats och då rådde total förvirring. Man insåg snart att katastrofen var omfattande, när dagen grydde kunde man göra en förfärlig summering: 63 döda och 200 skadade!

Polisen kunde tämligen snart fastslå att branden var anlagd och år 2000 väcktes åtal mot fyra personer, alla mellan 17 och 19 vid brandtillfället. Den som erkände att ha tänt på dömdes till åtta års fängelse och två andra till sex år. Den fjärde var minderårig. Skälet till antändningen, som skedde i en blockerad trappuppgång, tillika nödutgång, var att de åtalade nekats inträde.

I Dag Öhrlunds Brott i Sverige (2011) finns ett kapitel om diskoteksbranden, så även i Nordisk kriminalkrönika 2000.

mmPå tioårsdagen av katastrofen avtäcktes ett minnesmonument av konstnären Claes Hake. Det står på Backaplan och mot en botten av blå granit är samtliga omkomnas namn graverade i guld.

Håkan Olsson

Böcker om Thomas Quick-skandalen

quickologi

Sedan 2013 är Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, friad från alla åtta morddomar. Detta efter en resningsprocess som påbörjades efter att Bergwall i Hannes Råstams TV-dokumentär tagit tillbaka samtliga erkännanden. Råstams produktion följdes 2012 en bok som för flertalet läsare avgjorde det som många tidigare anat, att Thomas Quick var en skapad seriemördare. Ett tätt sammanhållet gäng av åklagare, polis, terapeut, advokat och minnesexpert föreföll ha trängt bort allt som talade mot deras tes, tunnelseendet tog över och tingsrätterna hade att bedöma kraftigt friserade utredningar. Utan några tekniska bevis dömdes Quick i åtta fall (han erkände över trettio mord, däribland flera på personer som bevisligen levde), i det närmaste ett unikum i rättshistorien. I våras kom slutligen den av alliansregeringen tillsatta Bergwallkommissionen med sitt slutbetänkande. Är detta slutet på historien? Tillåt mig tvivla.

Nedan följer en selektiv, kort kommenterad, genomgång av litteratur i ämnet, kronologiskt ordnad.

Sten Ove Bergwall Min bror Thomas Quick : en berättelse om det ofattbara (1995) Den äldre brodern Sten Ove försöker förstå broderns ofattbara bekännelser, har inte alls samma minnesbilder från barndomen och mellan raderna förstår man att han tvivlar.

Nordisk kriminalkrönika 2002 Thomas Quick – mördare eller mytoman Vid denna tid var den allmänna uppfattningen att Bergwall var skyldig, artikeln är klar läsvärd.

tq

Janne MattsonGåtan Thomas Quick (2002) Författaren är övertygad om Bergwalls skuld, intressant skildring flera år innan den stora vändningen.

Pelle Svensson Quick : den stora rättsskandalen (2009) Advokat Svensson, som bl a företrätt Johan Asplunds föräldrar, var tidigt övertygad om Bergwalls oskuld. Här ger han sin syn på saken.

Sture och Sten Ove Bergwall Thomas Quick är död (2010) I efterdyningarna av Bergwalls tillbakatagna erkännanden skriver han själv, med brodern, om fallen.

tqärdöd

Hannes Råstam Fallet Thomas Quick : att skapa en seriemördare (2012) Ett oerhört researcharbete, påbörjat med den omtalade dokumentären, där författaren tycks vända på varje sten. I fall efter fall påvisar Råstam att samtliga domar bygger på lösan sand. Boken drog också in hovrättsdomaren Göran Lambertz i sörjan, denne blev ”Quick-gruppens” talesman utåt.

Dan Josefsson Mannen som slutade ljuga : berättelsen om Sture Bergwall och kvinnan som skapade Thomas Quick (2013) Om Råstam förklarar hur det gick till när Quick-utredningarna gick snett tar sig Josefsson för att förklara varför. Han identifierar den terapeut, Margit Norell, vars teorier om bortträngda minnen i hög grad styrde behandlingen på Säter.

mannen som

Christer van der Kwast Bortom rimligt tvivel : Thomas Quick och rättvisan (2015) Åklagaren i samtliga domar mot Bergwall lägger fram saken ur sin synvinkel. Han menar bl a att nya rättegångar borde hållits mot Bergwall, vilket enligt hans kritiker är omöjligt då svenska åklagare inte får väcka åtal om man inte tror att detta kan gillas.

Göran Lambertz Quickologi (2015) HD-domaren Lambertz har helhjärtat ställt upp på Quick-gruppens sida. Här förklarar han varför.

Rapport från Bergwallkommissionen : betänkande (SOU:2015:52) . Den parlamentariskt sammansatta kommission vars uppdrag var att betrakta processen ur ett helhetsperspektiv och föreslå förändringar så att dylika rättsmisstag inte ska upprepas.

Håkan Olsson