Josas bok

josas-bok

I mars förra året sändes en mycket uppmärksammad TV-dokumentär om sångerskan och artisten Josefin Nilsson – Josefin Nilsson : älska mig för den jag är. Programmet fick ett våldsamt genomslag, demonstrationer och ljusmanifestationer följde, detta efter att en känd skådespelare pekats ut som skyldig till misshandel och förföljelse, ja i förlängningen till Josefins förtida död. Och förra sommaren pratade Josefins storasyster Marie Nilsson-Lind om samma saker i ett uppskattat Sommar i P1.

Där framgick att Josefin skrivit mycket om förhållandet och planerade att ge ut en bok, av detta blev inget då hon gick bort i februari 2016.

Josas bok : min berättelse av Marie Nilsson-Lind tar sin avstamp i efterlämnade dagböcker och annat material. Författaren skriver att hon ser boken som ett löfte till den älskade lillasystern att slutföra hennes berättelse.

Först lite om bokens stilistiska nivå. Marie håller själv i pennan, när hon inte citerar Josefin. Detta är både en styrka och en svaghet. Svaghet därför att texten hade mått väl av att tuktas, det är för mycket uttalade känslor, för mycket hemskt, hemskt eller fantastiskt, fantastiskt. Å andra sidan skänker det autenticitet åt berättelsen, här har inget filtrerats genom en skicklig spökskrivares filter, det är så här Marie tänker och känner.

Boken handlar lika mycket om Marie som Josefin, och om Ainbusk Singers. Det är på ett sätt en klassisk biografi om uppgång och fall, genombrottet med More Amore (Älska mig för den jag är, Lassie m fl), samarbetet med Benny Andersson, bakslag, ekonomiska bekymmer. Men också en historia om en rätt dysfunktionell familj. Pappan, revyartisten, ständigt otrogen och mamman, skuldbeläggande offerkofta med psykiska problem. Marie känner sig otillräcklig trots uppenbar begåvning, är familjens krockkudde. Lillasyster är allt det som storasyster inte är, snygg, fräck, framåt.

josefin12

Ainbusk singers

Den röda tråden i boken är systrarnas varma förhållande och dess peripeti naturligtvis det destruktiva förhållandet med skådespelaren, som tycks knäcka Josefin både mentalt och fysiskt. Nedgången blir brant – missbruk, ryggsmärta -även om visa ljuspunkter finns, däribland en sen scencomeback på Gotland.

Författarens saknad är stor och skulden lurar alltid runt hörnet – varför gjorde jag inte mer? Trots en del brister vill jag se boken som en kärleksgärning till en älskad och saknad syster – som bara ville bli älskad för den hon var.

 

Håkan Olsson

 

 

Patti Smith

Litterärt sett är det biografigenren minst sagt ojämn. En människa kan ha levt ett intressant liv, men att göra litteratur av det levda är svårare.

just kidsJag brukar undvika självbiografier av den anledningen. Risken att idolen ska visa sig vara en tafflig skribent är helt enkelt för stor. Därför dröjde det flera år innan jag vågade läsa Patti Smiths Just kids, men jag hade oroat mig i onödan. Boken är fantastisk, läs bara inledningen så förstår ni: : »Det var sommaren då Coltrane dog. Sommaren då Jimi Hendrix satte eld på sin gitarr och Kina sprängde en vätebomb. Det var uppror i Newark och protestmarscher mot Vietnamkriget. Världen stod på tröskeln till en ny tid. Det var kärlekens sommar. Det var sommaren som förändrade mitt liv. Det var sommaren då jag mötte Robert.«

I Just kids skildrar Pattis Smith tiden fram till genombrottet, när hon och fotografen Robert Mapplethorpe under umbärande aldrig svek sina konstnärliga ideal. De bodde långa perioder på Chelsea Hotel  (åh, vad jag skulle vilja bo på Chelsea Hotel, omskrivet och besjunget av  alla de stora hjältarna) och man får i boken möta Bob Dylan, Janis Joplin, Salvador Dalí och många andra så att säga i realtid.

Nu har nästa självbiografi kommit. M Train  är en svävande, reflekterande och poetisk tankebok mer än strikt kronologiskt berättande memoar. M:et i titeln står enlig Pattis Smith för ”mind” eller ”mental”, det är ett ”mind train”. M kan stå för fler saker också. I litteraturen för Mankell och Murakami, för mysterium, för mamma… M är en väldigt bra bokstav, säger hon i en intervju.

Ryktet säger att Smith snart kommer med en deckare som delvis utspelar sig på hennes favorithotell i Sverige, Eggers i Göteborg.

Jeanette, Stadsbiblioteket

mtrain