En av många bra saker med bibliotekarieyrket är att man får se väldigt många böcker. Inte så konstigt, jag vet, men det är fortfarande med lite andakt jag bläddrar i en helt ny bok. Många böcker är bra, och ofta vill jag läsa dem. Andra är säkert intressanta för någon men helt likgiliga för mig. Den tredje sorten är de riktigt konstiga böckerna; det finns böcker skrivna om precis allt! Om skägg, konstiga frisyrer, udda platser, skumma maträtter och väldigt mycket mer.

Dagens fynd liten bok med namnet Sveriges sämsta skivomslag. Visst är det fantastiskt att ha hela världens samlade musik i sin telefon, men något väsentligt går förlorat när vi inte längre köper skivor i konvolut. Utförslöpan började redan när CD:n tog mark från LP:n. LP-konvolut är en egen konstart där de mest kända ställs ut på museum. Det mest ikoniska måste väl vara Beatles Sgt. Pepper´s Lonely Hearts Club Band från 1967? Men de bästa konstnärerna stod inte till buds för alla artister, som istället fick hålla till godo med snabbt hoprafsade och illa genomtänkta reklambilder. När vi ser dessa skivomslag i dag framstår de inte sällan som oavsiktligt komiska och har inte åldrats väl. Värst i klassen är nog dansbanden med ett övermått män klädda i matchande dräkter som pastellfärgade snickarbyxor, plyschsparkdräkt eller käcka boleros över en sidenskjorta med puffärmar.

Ändå kan jag nästan sakna en tid när ”less is moore” inte var ett stilideal. När det var helt rimligt att ”Hela Sveriges Stubb-Jonas” fick ge ut en skiva med ett omslag där han – vad annars – poserar på ett kalhygge, sittandes på en stubbe.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad