Osannolika bibliotek

IPDet har kommit en underbar bok om bibliotek, Improbable Libraries (Osannolika bibliotek)

Nu tycker jag egentligen att varje bibliotek är osannolikt på sitt sätt bara genom att finnas, vara öppet, gratis och mycket, mycket mer…men  Improbable Libraries tar med dig på en resa som går utanför allt det där.

Bokens omslag tycker jag är trist men tror det är med mening. Börja bläddra, du kommer inte att kunna sluta och när du är på sid 37 är du fast. Den sparsamma texten är på engelska men det känns oviktigt i sammanhanget även om jag tror på en översättning.

I Mongoliet kommer böckerna till nomadernas barn med kamel, i Birmingham finns ett gigantiskt People’s Palace och i Gent, Belgien, går det bra att låna från en installation utomhus. För er som drömmer om ett eget bibliotek i stil annorlunda finns finfina förslag på sid 136 och framåt. Läslust hos barn kan nog inte misslyckas om bokhyllan är som på sid 143. Nyfiken? Ja, det hoppas jag. Har du varit på något osannolikt bibliotek eller har du kanske ett så dela gärna med dig på vår Facebooksida.

IP1

Är boken utlånad kan du se några av bilderna, och även läsa, på nätet. Här är några av länkarna:

http://www.theguardian.com/books/2015/apr/12/improbable-libraries-alex-johnson

Huffington post

http://www.designboom.com/art/bookyard-an-outdoor-library-by-massimo-bartolini

Ulla, Stadsbiblioteket

Ekonomisten eller Allt som är gratis på biblioteken

pengar

De finns att hitta överallt. I många länder samlas de i flock och alltsedan urminnes tider har det cirkulerat rykten och det har byggts upp myter kring detta ovanliga folk. I många svenska hem har de figurerat i sagor som vuxna använde till att skrämma små barn med, där historierna om Spara och Slösa var de mest populära. Detta folk och denna kultur har funnits sedan hedenhös men fick inget egentligt ansikte förrän en charmerande man vid namn Ingvar Kamprad tog klivet ut i rampljuset och ställde sig i fören för (vad jag vill kalla) ekonomisterna.

kamprad

Sverige är inte unikt utan många länder har delar där detta ovanliga släkte tycks samlas; i Danmark går de att hitta i Jylland, i Finland finns de i Laihia, i Storbritannien är de i Skottland, i Sverige finns de i Småland och i Norge – där finns det inga. Det heter att kärt barn har många namn, detta gäller också för ekonomisten där namn som: snåljåp, gnidare, snålvarg och, min personliga favorit, girigbuk kan användas för att beskriva en ekonomist.

Anledningen till varför jag kom att snöa in på detta var att jag en dag på mitt arbetspass på riktigt upptäckte någonting på biblioteket. Jag har sett det många gånger men har ändå inte riktigt lagt märke till det. Det är en liten sak men jag tycker ändå att det är lite ballt då det visar på de otroligt breda utbud som folkbiblioteket har där man kan låna/hyra massvis med saker som:

Alltså, en hel radda med saker och då har jag ändå säkert missat att ta med någonting. Hmm….böcker skrev jag väl dit? Jo, och så var det denna sak som jag blev så fascinerad av. Det är ingen stor sak, vare sig bildligt eller bokstavligt, utan bara lite udda och oförväntat – jag talar om att det finns elmätare till utlån! Hur otippat är inte det? Att låna hem en apparat som registrerar och tydligt visar strömförbrukning och kostnad för just dig och dina apparater. För en sann smålänning (som jag själv fortfarande är litegrann) låter det som guld i mitt hörande öra, och, man behöver inte ens köpa apparaten eftersom den finns att låna (gratis) på biblioteket.

elmätare

Elmätare

Som avslutning vill jag tillägga att en elmätare är ett bra ekonomiskt verktyg samt att den är bra ur miljösynpunkt, där den kan erbjuda en insikt om vilka apparater som faktiskt är energitjuvar (har väl hört talas om en ulv i fårakläder) då det nödvändigtvis inte behöver vara det mest uppenbara. Tanken är väl den att det är enklare att förändra och effektivisera sitt förbrukningsbeteende om man har konkret kunskap om orsak – verkan, en kunskap som i förlängningen kan skapa en tyngre plånbok och en bättre miljö.

Frida H, Stadsbiblioteket

Katter och böcker, katter och bibliotek

Katter och böcker är som ler och långhalm, eller? Kanske inte alltid, och inte alls för min egen del då jag är utpräglad hundmänniska, men det verkar finnas en stark koppling mellan läsande människor och katter.

Söker man i  bibliotekskatalogen finns det ganska många belägg.  Doris Lessing och T.S Eliot, båda nobelpristagare i litteratur, har skrivit om sina katter. Lessings Om katter och Eliots De knepiga katternas bok, som ligger till grund för musikalen Cats. Diktsamlingen, för det är en sådan, behandlar olika katters personligheter, levnadsöden och vänskapskretsar.

lessing

Bibliotekskatten Dewey kom för några år sedan. Den bygger på en verklig händelse i en amerikansk småstad där en katt bestämmer sig för att flytta in på biblioteket. Han blir älskad och omskriven, hans död rapporterades i 300 tidningar världen över. För oss bibliotekarier är namnet på katten lite extra roligt, eftersom Dewey decimal classification  är benämningen på ett klassifikationssystem som används över nästan hela världen. Ännu inte i Sverige, men det är en tidsfråga.

Även på nätet är katten det populäraste husdjuret. På Youtube finns hundratusentals filmklipp med gulliga katter och att dela dessa klipp har nästan blivit en folkrörelse. Det allra mest visade kan du se här:

Till och med jag erkänner att det är hjärteknipande gulligt.

Jeanette Malm, Stadsbiblioteket

Biblioteksbesök i Kina

BildI Guangzhou är biblioteket 10 våningar och har en yta på 100 000 kvm. Det är en låg byggnad i den ”nya staden” jämfört med byggnaderna bredvid. Tittar man ner på biblioteket från det närbelägna TV tornets utsiktsplats på 488 m ser det ut som en mycket liten byggnad.

Väl inne i biblioteket känner man sig liten. Det är rulltrappor upp och ner. Gångbroarna som förbinder de två delarna av byggnaden undviker jag. Det får vara nog att jag överlevt att stå på ett glasgolv och tittat ner från TV tornet.

På åttonde våningen, multiculture library, letar jag förgäves efter böcker på svenska, mest för att leta efter något. Jag hissnar vid anblicken av hur många Ipads som står till förfogande för besökarna. Sedan ser jag utlåningsautomaterna och blir lycklig. Samma (nästan) som här hemma i Halmstad.

Helen, som är mitt sällskap i denna jättestad, förklarar att det är gratis att låna och att alla har tillgång till biblioteket. Hon tycker det är trevligt att jag arbetar på bibliotek och jag tycker det är fantastiskt att jag fick se denna skapelse som får glänsa tillsammans med teater och museum på Guangzhous förmodligen dyraste mark och med Pearl River precis intill. Mer fakta finns på bl.a. Wikipedia.

Det är lätt att tänka på biblioteket hemma i Halmstad som litet i jämförelse. Då ska man räkna med antal invånare per biblioteks kvm och vårt bibliotek blir jättestort. I Guangzhou är det öppet 9-21 alla dagar utom onsdagar då det helt stängt. På Stadsbiblioteket i Halmstad är det från årsskiftet öppet varje vardag från klockan 08.00 med möjligheter att låna, läsa, söka, surfa, mötas, fika eller” bara vara” i vårt fina bibliotek. Kl. 10.00 och framåt bemannas informationspunkterna.

På nätet hittar jag en artikel i Vagabond om Världens häftigaste bibliotek. Guangzhou hör inte till dem men det är en trevlig artikel för de som vill ”biblioteksturista”. Själv lägger jag till Mexikos Universitetsbibliotek, Mexiko City på drömlistan.

Ulla

book-97709_640