Misslyckade och glömda brott

 

Björnligan_sprängmedel

Brott är inget att skämta om, inte minst om de innehåller våldsinslag. Har man blivit rånad i sin lilla butik och med dödsångest stirrat på ett skarpladdat vapen skapar detta förmodligen men för livet. Ändå kan det inte hjälpas att man understundom kan le en smula när man tar del av brott som är så klumpigt utförda att man baxnar. Som de två unga malmöiterna som i stor penningknipa med anledning av drogmissbruk rånar en bank men tappar sedlar innan de åker fast. Eller den ambitiöse Söderhamnspolisen, också med pengabekymmer, som får hjärnsläpp och rånar en bank för att strax därefter delta i jakten på sig själv. Naturligtvis åker han fast.

misslyckadeOm detta kan man läsa i Andreas Utterströms och Mattias Bergman Misslyckade brott : verkliga krimberättelser där allt gått snett (2018). Läser man kriminalromaner eller ser på filmade deckare handlar det ofta om att lösa näst intill perfekt planerade brott. Verkligheten är annorlunda, där råder, som det sägs på bokens baksida, ”kaos, hybris och dumhet”. Och tur är väl det.

 

 

Vissa brott är så spektakulära, eller förfärliga, att de integlömda glöms bort. Kidnappningen av Charles Lindberghs son är en sådan händelse, på svensk botten kan exempelvis nämnas de von Sydowska morden (bägge brotten, som inträffade 1932, är förövrigt omskrivna i denna blogg). Andra faller däremot i glömska. Det är sådana händelser Petter Inedahl beskriver i Glömda mord och andra försvunna brott (2016). Den gemensamma nämnaren är brott begångna i Stockholmstrakten under 1950- och 1960-talet. I rättvisans namn ska sägas att några knappast är okända, exempelvis det beryktade trippelmordet på två poliser och en väktare i Handen 1967. Men i övrigt innehåller boken ett antal tragiska fall som knappast tillhör de mest omskrivna i svensk kriminalhistoria.

 

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket

Det omätbaras renässans

det-omatbaras-renassans-en-uppgorelse-med-pedanternas-varldsherravaldeJonna Bornemark är docent i filosofi vid Södertörns högskola.  2017 väcktes embryot till boken Det omätbaras renässans i ett sommarprat om kritik mot mätbarheten.

Bokens resonemang bygger på tre renässansfilosofer: Nicholas Cusanus, Giordano Bruno och René Descartes. Bornmark menar att man genom att vända sig till filosofin lättare får perspektiv på vår egen tid. Under renässansen kom för första gången också tanken om att skilja kropp från förnuft. Även förnuftet delades i två delar;  en del som känner och reflekterar, en del som kan räkna och dokumentera. Den senare är den som helt dominerar både arbets- och i hög grad också privatliv. Vi mäter och kalkylerar – blöjor i äldrevården vägs, lärare skriver incidentrapporter, elevers kunskap mäts i nationella prov, sagostunder på förskolan kvalitetssäkras och så vidare i all oändlighet. I privatlivet har vi samma förkärlek för det mätbara: appar som talar om när vi ska äta och träna, aktivitetsarmband som mäter puls, sömn, förbrukade kalorier och i förekommande fall fertilitet.

Konsekvensen av detta, menar Bornemark, är att stress idag är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Vår förmåga till praktisk kunskap och att hantera problem efter sunt förnuft minskar, när känslan fått ge plats för siffror, diagram och staplar. För att inte tala om hur fattigt och torftigt själva livet känns om det ska reduceras till mätbara storheter.

Bornemark ger inte någon lösning på problemet. Men genom att belysa det kanske ett uppror mot pedanternas världsherravälde har inletts?

simple-flow-chart-example

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Tid att städa

tidattstädaÄr det bara jag, eller känner ni inte en viss stress inför julen? Inte för klapparna, inte för maten, inte för logistiken – nej, jag tänker på städningen. För visst är det sen gammalt att hemmet ska skina och dofta  när det är dags för Kalle Anka i rutan?

Fanny Ambjörnsson, genusvetare och socialantropolog, har undersökt städningens praktik och politik i boken Tid att städa. Hon har intervjuat ett trettiotal personer om deras städning, personligt och inträngande.

Alla vill ha rent och snyggt, ingen vill städa. Eller som en av personerna i boken säger: ”Det upptar större delen av min tid att tänka på städning och allt som borde städas. Det är bara en kort stund som jag är lycklig och det är när det är klart. allt är ju tiden innan städning, på något sätt”

När RUT-avdraget infördes föregicks det av en intensiv debatt om pigsamhällets återkomst, en farhåga som inte alls luftades på samma sätt när ROT-avdraget kom några år tidigare. Det är ok att leja bort målning av huset men inte städning av hemmet. Och så klart är det inte oproblematiskt att städerskans (jo, det är fortfarande oftast en hon) tid är så billig att även en medelinkomsttagare har råd att köpa städtjänster, men att den som städar är så lågavlönad att hon får ”ta hand om sin egen skit”.

Det är förvånansvärt roligt och intressant att läsa om städning; bra mycket roligare än att utföra den. Jag kommer att tänka på två andra, mycket läsvärda, böcker med städning och hushållsarbete i fokus: Rapport från en skurhink av Maja Ekelöf och trilogin om Maj av Kristina Sandberg.

Ekelofmajarapportsk  att-foda-ett-barn

Jeanette, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Malström

malström

Malström är en kraftig virvelrörelse i vattnet i trånga sund som framkallas av ebb och flod. Föremål som kommit in i en malström dras mot vattenvirvelns mitt och sugs där ner under vattenytan. 

Sigrid Rausing är dotter till Hans Rausing, VD för  Tetrapak. Hon är också syster till Hans Kristian, och författare till boken Malström – en memoar som handlar om broderns missbruk och om hur det påverkat de anhöriga.

Familjen Rausing har, förutom sin banbrytande uppfinning, gjort sig kända för att hålla en låg offentlig profil. När Hans Kristians fru Eva hittades död i deras gemensamma hem och det visade sig att hon dött flera månader tidigare, skapade det stora rubriker i Sverige och Storbritannien.

Sigrid_Rausing_01

Sigrid Rausing

Hans Kristian Rausings drogmissbruk började i tonåren på en semesterresa. När han träffade Eva på ett behandlingshem började de båda ett nyktert och drogfritt liv; de gifte sig och fick fyra barn. Millennieskiftet firades med vänner och ett glas champagne, vilket inledde ett återfall i droger som varade fram till Evas död 2012.

Ingredienserna i händelserna runt Rausingfamiljen är hårresande, tragiska och inte så lite snaskiga. Dock är berättelsen återhållsam och och varsamt resonerande utan att väja för det faktiska händelseförloppet.

Vad jag lärt mig av boken? Att missbruk slår lika hårt oavsett i vilken miljö det utspelas. Och att anhöriga är lika drabbade som den som missbrukar.

Jeanette, Stadsbiblioteket

Karl XII:s död

Karl-XII-efter-slaget-Narva-1700

Den mörka höstnatten vilar tung kring Fredrikstens fästning utanför Halden i södra Norge. Det är den 30 november 1718 och den svenska stormakten har befunnit sig i oavbrutet krig sedan 1700. Landets ekonomi är körd i botten, tiotusentals soldater har stupat i krig, missväxt råder. Men kungen har efter det katastrofala nederlaget i Poltava 1709 och de många åren i Osmanska riket vänt åter till Sverige och har nu för avsikt att erövra Norge. Runt fästningen löper ett antal skyttegravar och på ett av dessa värn står Karl XII och spejar mot fästningen. Vid niotiden hör ett vittne ett dovt ljud och kungens huvud faller mot värnkanten. Den svenska stormaktstiden är därmed till ända.

Kungens död är en av de mest omskrivna händelserna i den svenska historien. Tidigt spreds rykten att den dödande kulan kommit från den egna sidan, bl a därför att ingångshålet var större än utgångshålet. Misstankar riktades mot kungens svåger, den blivande Fredrik I. Märkliga vandringshistorier fick fäste, exempelvis den om kulknappen som nu förvaras på Varbergs museum. Kungens grav öppnades 1917, undersökningar gjordes, fotografier togs.

krl from

Peter Froms Karl XII:s död (2005) vederlägger med emfas konspirationsteorierna, författaren menar att det är klarlagt att det fatala skottet avlossades från den norska sidan. Historikern Bengt Liljegren publicerade 2000 Karl XII (reviderad utgåva 2018 med titeln Krigarkungen) – också han tycks dela Froms uppfattning. Även Peter Englund skriver i en bloggtext 2015 (https://peterenglundsnyawebb.wordpress.com/2015/09/03/karl-xiis-dod-fallet-ar-avslutat/) att fallet tycks avslutat.

Sista onsdag innevarande månad är det precis 300 år sedan Karl XII:s död. Vågar jag påstå: case closed?

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad

Är Skandiamannen mördaren?

op

Mordet på statsminister Olof Palme den där kalla februarikvällen för mer än trettio år sedan får väl anses vara en av den svenska historiens mest traumatiska händelser. Även om man inte ska överdriva betydelsen av enstaka företeelser eller personer så är det nog rimligt att påstå att Sverige förändrades; det oskuldsfulla landet i norra Europa blev plötsligen ett land vilket som helst.

De första åren följde jag, liksom många andra, utredningen intensivt; från den katastrofala Hans Holmértiden till rättegången mot Christer Pettersson. Många, inte minst poliser, anser fallet vara ”polisiärt uppklarat”, trots att Pettersson friades i hovrätten. Efter 1989 har inget att värde egentligen framkommit, trots mängder av böcker, dokumentärer och artiklar. Antal spår och teorier är löjligt många – polisspåret, Sydafrikaspåret, kurdspåret, CIA-spåret etc. Problemet för alla dessa ingångar är att kopplingen till brottsplatsen är mer eller mindre obefintlig. Men armén av privatspanare måste ju ha något att syssla med!

palme_minnesplatta

I våras publicerade tidskriften Filter ett reportage om den s k Skandiamannen, Stig Engström, där denne, naturligtvis död sedan många år, pekades ut som gärningsman. Engström fanns tidigt med i utredningen, han jobbade bredvid brottsplatsen och var enligt egen utsaga vittne till mordet. Rätt snart avfördes han och betraktades närmast som mytoman. I reportaget framgick att en bok skulle följa, resultatet blev Tomas Petterssons Den osannolika mördaren : Skandiamannen och mordet på Olof Palme. Boken är välskriven och rejält researchad, bl a påvisar man att Engström hade tidigare okända möjligheter att anskaffa vapen. Ändå lämnar texten många frågor obesvarade, varför skulle exempelvis mördaren gång på gång kontakta både polis och press. Men läs gärna boken och dra dina egna slutsatser.

Numer blir jag mest trött när Palmemordet kommer på tal, dessvärre är jag tämligen övertygad om att brottet förblir ouppklarat. Men det vore onekligen bra om jag hade fel.

 

Håkan Olsson

Hygge, lagom och kalsongfylla

 

nordred_kartorDet har på kort tid kommit tre nya böcker som handlar om fenomen som är unika för tre nordiska länder. Säkert skrivna med en liten glimt i ögat, men ändå med en kärna av sanning. Jag syftar förstås på The little book of hygge, Boken om lagom och Kalsongfylla.

hyggeFörsta titeln, som givetvis handlar om det danska fenomenet ”hygge” har undertiteln ”the danish way to live well” och har blivit en bästsäljare världen över. Ännu finns den inte på svenska men det är nog en tidsfråga. Författaren undersöker varför danskarna ofta hamna högst i mätningar över världens lyckligaste folk. Svaret är tydligen att fokusera på god mat, goda relationer och att passa på att njuta av livet. Inte så revolutionerande kanske? Men i boken finns fina bilder, goda recept och andra tips på hur vardagen blir mer ”hygge”

 

lagom-the-swedish-art-of-balanced-livingSveriges bidrag i genren handlar om lagom. Ordet som sägs finnas endast på svenska (fast det är inte sant) och betecknar den smarta kompromissen mellan för mycket och för litet. Författaren Göran Everdahl menar att lagom är extra viktigt i en tid av perfektion och livsstilsstress och vi får en massa bra tips på lagomhet, mixat med typiska lagomexempel som mellanmjölk och linje 2 i kärnkraftsomröstningen.

 

 

kalsongfyllaFinland, slutligen, är allt annat än lagom. ”Kalsarikännit” är fenomenet som kanske, kanske inte, blir ett världsfenomen. Kalsongfylla – den finska vägen till avkoppling handlar till skillnad från hygge som värderar gemenskap, om att ensamheten fram är en bra väg till självinsikt och välmående. Filosofin är enkel – av med jobbkläderna, sätt dig i soffan i bara kalsonger (trosor i förekommande fall), ladda med öl och Netflix och du kommer att finna dig själv. Du och jag, fjärrkontrollen.

 

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad