En kokbok om dagen. Minst

uppivikt

I Sverige ges det ut en kokbok varje dag, året runt. Detta gör oss världsledande i förhållande till folkmängd.

På Stadsbiblioteket är en av våra största avdelningar Qcaa där kokböckerna är placerade. Vi köper självklart inte in allt som ges ut, men jag kan ändå lova att det finns ett riktigt smörgåsbord av böcker att välja bland.

Kokböcker har ofta ganska roliga, ordvitsande titlar. Vad sägs om Sven Melanders Upp i vikt kvickt? Eller My fryday som enbart har recept på friterad mat. Bönbok av Caroline Hofberg är späckad med recept på – tadaa! – bönor. Andra favorittitlar: Alla hönsen hemma och färska ägg på köket, Riktiga män äter sallad, Inte utan min långpanna eller Skåpmat. Det påminner mig om alla de frisersalonger med namn som anspelar på yrket: Saxofönen, Saxcess, Hår och häpna och annat spexigt.

riktigamän

Andra favorittitlar: Alla hönsen hemma och färska ägg på köket, Riktiga män äter sallad, Inte utan min långpanna eller Skåpmat av Ulrika Forssell.

En annan trend är att kort och gott namnge boken efter vad den handlar om: Rötter & knölar, Färs, Gröt & müsli. 

Oavsett titel på boken så är alla böcker jag nämnt riktigt inspirerande och med lockande bilder. Man behöver inte vara matlagare för att gilla kokböcker, men det är stor sannolikhet att du får lust att pröva något nytt, eller vad sägs om den här rätten ur My fryday: Jalapenõpoppers som är ostfylld jalapenopeppar, panerad och friteterad. Mums.

Jeanette, Stadsbiblioteket

Om dödsstraffets orimlighet

rep

Det finns frågor som inte är förhandlingsbara, åtminstone inte i min värld. Dödstraffet är en sådan, oavsett vilket brott en människa begått kan aldrig statens svar vara att ta livet av gärningsmannen. När Adolf Eichmann fångades av Mossad i Argentina 1960 och året därpå ställdes inför rätta i Jerusalem var utgången knappast oväntad. Eichmann dömdes till döden och hängdes 1962. Jag har full förståelse för domen givet den forne SS-officerens historia, likafullt borde han ha dömts till livstids fängelse.

Sverige avskaffade dödsstraffet 1921 och ett absolut krav för att få ingå i EU är att detta yttersta straff är otillåtet. Många stater i övriga världen utmärker sig åt fel håll, Kina är ett dystert exempel. Bland demokratierna sticker dessvärre Förenta staterna ut, många delstater tillåter capital punishment, inte minst Texas.

Amerikanen Caryl Chessman dömdes 1948, mot sitt nekande, för bl a våldtäkt. Han satt tolv år i dödccellen och skrev under tiden flera böcker, däribland den uppmärksammade Dödscell 2455 (1954). Chessman avrättades, trots stora protester, 1960.

 

sjudagarEtt par svenska böcker om dödsstraffet är Nära döden : om dödsstraffet, Texas, USA – och om oss av Lars Åke Augustsson (2003) och Carina Bergfeldts Sju dagar kvar att leva : en berättelse om brott och dödsstraff (2015).

Frågan om människovärdet står alltid på spel. Detta gäller även de som förbrutit sig mot just detta. Att ta livet av en annan människa är alltid fel.

 

 

 

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket

Bergtagen

Bergtagen_Cover_Subtitle_SWE_170213-1

Tänker ni att den här texten ska handla om Thomas Manns roman från 1924, tegelstenen som utspelar sig på ett sanatorium? Fel, även om det är en väldigt läsvärd bok, men i den här bloggen skriver vi enbart om facklitteratur. Boken som lånat titeln från Mann är istället en coffee table-bok för friluftsälskare och heter Bergtagen – inspiration för vandrare.

Naturfotografen Claes Grundsten har skrivit en mängd böcker om vandring och friluftsliv och hans böcker är alltid informativa med tydligt bildfokus. Bergtagen är nog en av de vackraste böcker jag sett, med bilder från berg i sex kontinenter.

Under senare tid har det varit en del uppmärksammade räddningsaktioner där ovana klättrare och vandrare fått ringa SOS för att undsättas. Många rutinerade friluftspersoner menar att okunskapen om fjällvärlden är stor och att man inför en klättring måste förbereda sig väl och ha mat och kläder för oförutsedda situationer.

I Grundstens bok finns inga pekpinnar. Han förmedlar en stark kärlek till bergen och en tilltro till läsarens omdöme att planera sin klättring. Bergtagen är späckad med anekdoter om kända alpinister, grekiska filosofer och myter om berg. Även den som aldrig tänkt ge sig upp på minsta kulle tror jag har stor behållning av boken som givetvis finns att låna på biblioteket!

Jeanette, bibliotekarie på Stadsbiblioteket

Havsbad

Salusand_havsbad

Så här i sommartider passar det fint att läsa om alla de badplatser som finns i Sverige. Havsbad listar 51 svenska badpärlor längs hela Sveriges kust.

En  anonym”badläkare” skrev 1890 följande anvisning för hur ett bad skulle gå till:

När man genom att doppa sig bragt hela kroppen i beröring med det salta elementet, så bör man ställa sig upprätt på så djupt vatten att det når ungefär till knäet, och vänd mot stranden afvakta den framrullande vågen.

I boken Havsbad får vi lära oss badhistorik; när började vi egentligen bada i havet? Det är svårt att belägga, men vi vet att de första offentliga badhusen byggdes på 1600-talet. Visste ni att nuvarande regeringshögkvarteret Rosenbad från början var ett badhus?

Länge badade man i varm- och kallbadhus, att bada i havet ansågs farligt. Simkonsten var inte så utbredd så det var nog en klok inställning.1902 härjade under juldagarna en storm som raserade i princip samtliga kallbadhus i västra och södra Sverige och långt ifrån alla byggdes upp igen.

mölle

Havsbad blev vanligt först på tidigt 1900-tal och i Mölle badade män och kvinnor gemensamt vilket var så oerhört att det lockade badsugna jetsetare från hela Europa. Och tänk vilket rabalder det blev över den första tvådelade baddräkten, ganska osmakligt döpt efter atomsprängningen som delade ön Bikini i två delar.

Konsten att simma blev mer allmänt förekommande under tidigt 1800-tal. 1934 startade den svenska folkrörelsen simborgarmärket och det sägs att svenskar tack vare detta är mest simkunniga i världen. Och vem har inte Baddaren eller någon av alla de andra märkena hemma?

Slutligen kan vi boken Havsbad läsa om badplatser som mina favoriter Arild, Lysekil, Sandhammaren och nästan 50 till. Och bilderna gör åtminstone mig väldigt sugen på att ta ett dopp.

Simma lugnt!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Den banala ondskan

hannaa

Hannah Arendt levde 1906-1975 men är fortfarande högst aktuell nu, mer än 40 år efter sin död. Hon var politisk filosof och författare, judinna född i Tyskland men flydde i samband med Hitlers maktövertagande till först Frankrike och senare USA.

Mest uppmärksammad är hennes biografi över Adolf Eichmann, arkitekten bakom Förintelsen. Det finns en föreställning om att ondska eller psykisk sjukdom låg bakom det systematiska utrotandet av judar, romer, homosexuella och andra för nazismens ideologi misshagliga grupper. Hannah Arendts artiklar från rättegången mot Eichmann är samlade i boken Den banala ondskan – Eichmann i Jerusalem. Här visar hon en man som är ganska ointresserad av politik, alls ingen ideologisk fanatiker. Eichmann såg sitt arbete som en plikt, han var enligt Arendts uppfattning en fantasilös byråkrat, en kugge i maskineriet snarare än en samvetslös mördare.

den-banala-ondskan-eichmann-i-jerusalem

Givetvis har inte bilden av Eichmann stått oemotsagd. Senare fynd av bandinspelningar med Eichmann, inspelade under hans exilår i Argentina, ger en bild av en övertygad nazist som tillsammans med en grupp av andra SS-män verkar för ett återupprättande av nationalsocialismen. Oavsett vilken bild som är den rätta är Arendts bok väl värd att läsas och tesen om den banala ondskan kan ge förståelse åt ”obegripliga” grymheter utförda av lydiga underordnade.

Ett annat mastodontverk av Hannah Arendt är Totalitarismens ursprung där hon väver samman antisemitismens historia med imperialismens och framför en mörk vision om framtida totalitarism. På biblioteken finns även Om våld, en skrift om förhållandet mellan våld och politik.

haÄr du nyfiken och vill veta mer om personen och filosofen Hannah Arendt finns filmen om henne att hyra på Stadsbiblioteket.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Terror på danska

appel

Gotfred Appel, inspiratör för Blekingegadeligan

För ett tag sedan skrev jag om den tyska terrororganisationen RAF, främst dess karismatiska frontfigur Ulrike Meinhof. En rännil i den västeuropeiska vänsterextremismen under 1970- och 1980-talet var den danska Blekingegadeligan. Den uppstod inom den danska litteraturvetaren Gotfred Appels maoistiskt färgade Kommunistisk arbjedskreds (KAK – som alltså betyder något annat än Kungliga automobilklubben).

Gruppen misströstade om revolution i Danmark utan stödde istället antiimperialistiska rörelser i tredje världen, främst Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP). Folkfronten blev ryktbar under 1970-talet efter flera spektakulära flygkapningar. Blekingegadeligan finansierade sin verksamhet via rån av banker, postkontor och värdetransporter, dessutom stal man vapen, bl a ur svenska mobförråd.

Gruppen greps 1989 och då avslöjades deras tillhåll på Blekingegaden 2 i Köpenhamn, därav namnet.

blekingegadeligan-1-den-danska-cellenbgl2

Den danske journalisten Peter Øvig Knudsens två böcker om ligan blev mycket hyllade, och lästa, i Danmark. De översattes till svenska 2009 med titlarna Blekingegadeligan 1 – den danska cellen och Blekingegadeligan 2 – Den hårda kärnan.

Øvig Knudsens böcker är välskrivna, lämnar plats för egna reflektioner och är spännande som en deckare.

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad

Jämlikhetsanden

Först ett klargörande av begrepp som ofta rörs ihop, nämligen jämlikhet och jämställdhet. Skillnaden är att jämställdhet syftar på könen, medan jämlikhet rör alla människors lika värde.
Jämlikt/ojämlikt – det hörs ju på orden att det ena är bättre än det andra. Men varför är jämlikhet bra? Utifrån det lite luddiga antagandet har två forskare bevisat att alla, rik som fattig, man eller kvinna, ung eller gammal, oavsett var du bor i världen vinner på ett ekonomiskt jämlikt samhälle. Richard Wilkinson och Kate Pickett sammanfattar i Jämlikhetsanden sin forskning som bygger på statistik från 21 länder inklusive Sverige och USA.


Låter en bok baserad på torra siffror insamlade under 50 år tråkig? Det är den inte. Tvärtom ger tabellerna klarhet i den där vaga känslan av att klassamhället inte är bra för någon, oavsett var på skalan man befinner sig.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad