Giftigheter

arsenik,

Allt är gift, det är bara en fråga om dos”. Citatet har gett namn åt Olle Matssons bok och härstammar från 1500-talskemisten Paracelsus. Matsson är professor i kemi och har gedigna kunskaper i ämnet giftigheter. I senaste boken skriver Matsson om hur gifterna använts i människans tjänst under hela mänsklighetens historia, i en del fall i avskyvärda syften, i andra för att läka och lindra.

allt-ar-gift-om-dodliga-amnen-och-deras-roll-i-historien

En del ämnen har vi använt i tron att de varit harmlösa, som t.ex. användandet av bly och arsenik i smink under 1700-talet. Även när kunskapen om de förödande effekterna – tandlossning, andningssvårigheter och till sist förgiftning och död – kom fortsatte man att använda gifterna eftersom de gav sminket oöverträffad vithet och konsistens.

Matssons tidigare bok, och min favorit, är En dos stryknin med titel lånad från Agatha Christies klassiska deckare. Här undersöker författaren gifter och giftmord i litteraturen, från Bibeln, via Kalle Blomkvist och lord Peter Wimsey till Rosens namn.

Med sin kännedom om gifters beskaffenhet tillrättavisar Matson ibland författaren, som med konstnärlig frihet gett giftet egenskaper som inte stämmer med verkligheten. Ibland går han till botten med översättarmissar, som skillnaden mellan bolmört och odört (den ena ger feber, den andra frossa).

De vanligaste gifterna i litteraturhistorien är arsenik, cyankalium och stryknin; speciellt arsenik används ideligen i både äldre och nyare deckare. Såklart finns i boken ett helt avsnitt om svampförgiftningar – var varsam om du blir bjuden på svamprätt av någon du inte riktigt litar på! Romerske kejsaren Claudius dog f.ö av förgiftad murkla, troligen serverad av frun Agrippina.

stryknin

Hela boken En dos stryknin innehåller mängder av fakta om litterära giftmord. Kemisten Matsson förklarar pedagogiskt hur gifterna verkar, varför vissa svampar är giftiga (aminosyror i olycklig förening är en förklaring) och ägnar ett kapitel åt det giftigaste av alla giftiga gifter – botulinumtoxin med en dödlig dos på 0,00000005 gram. En av effekterna är muskelförlamning och vi känner ju till skönhetsinjektioner med ämnet botox där den aktiva beståndsdelen är just botulingiftet. Läskigt, eller hur?

Jeanette, Stadsbiblioteket

Allt är falskt och bedrägeri

 

fake

Det är mycket tal om faktaresistens, fake news, alternativa fakta och filterbubblor nu för tiden. Sanningen som vi sett den verkar vara tänjbar, stolligheter tas på lika stort allvar som vetenskap – i vissa fall och på vissa platser t.o.m. större. Så kan vi ju inte ha det, eller hur?

Som motvikt har det under senare tid kommit en rad böcker med syfte att lära ut källkritik och utveckla förmågan att se igenom bluffar och propaganda.

jwJack Werners bok Ja skiter i att det är fejk, det är förjävligt ändå är både underhållande och lärorik. Werner har gjort sig känd som skapare av Viralgranskaren i tidningen Metro. Samma grepp använder han i boken. Med hjälp av äldre vandringssägner – klintbergare – visar han hur dessa används viralt med små justeringar för att passa in i vår tid. vi får också en checklista med tio tips för att göra internet bättre.

Emma Frans: Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams är en väldigt rolig och väldigt allvarlig bok om vetenskaplighet och faktakoll. Frans är forskare och har kallats ”vetenskapsevangelist” Larmrapporten är en handbok i ett vetenskaplighet på grundnivå: hur avgör jag sanningshalt, hur undviker jag att sprida falsk information, hur får jag någon att byta åsikt? Frågan man alltid ska ställa vid ett påstående som verkar för bra för att vara sant är: var har du hört det? Dvs, grundläggande, hederlig källkritik!

Sista boken ut i ämnet är Åsa Wikforss Alternativa fakta. Wikforss är professor i teoretisk filosofi och hon tar sig an ämnet faktaresistens ur ett filosofiskt perspektiv. Vad är kunskap? Hur står vi emot ogrundade nyheter som sprids mycket snabbare än de sanna?

Oj, vad många frågor det blev i detta inlägg. Förhoppningsvis hittar du svaren i böckerna, och sprider kunskapen vidare. Det är vår demokrati som står på spel mot flodvågen av påhittade nyheter, lögner och propaganda.

Jeanette, Stadsbiblioteket

 

Fågelperspektiv

earth-from-above

Fotoböcker är ofta stora, tunga och dyra att köpa, men samtidigt böcker man ofta vill återkomma till. Så bra då att vi på biblioteken har väldigt många av dessa böcker att låna hem, om och om igen.

Världens mest sålda fotobok är ett mastodonprojekt av Yann Arthus-Bertrand: Jorden sedd från himlen (originaltitel La Terra vue du ciel) Arthus-Bertrand var ballongflygare, och fick idén om att avbilda jorden från ovan under sina luftfärder. Det är ett genialiskt grepp, eftersom det ger ett nytt perspektiv på platser vi tror vi sett. Jorden framstår i all sin skönhet, men också sårbarhet. Fotografen har inte bara skapat en vacker bok utan använder bilderna tillsammans med text  för att påvisa hur skör planeten är, men utan domedagskänsla som åtminstone hos mig hade framkallat känslor av hopplöshet.

sverige ovan

En svensk uppföljare till Jorden sedd från himlen heter följdriktigt Sverige från ovan. Fotografen Lars Bygdemark ägnade fyra år till att sammanställa bilder han tagit under 25 år som flygfotograf. Boken är indelad i tre delar: Götaland, Svealand och Norrland. Även här är bilderna hänförande men inte alltid smickrande – här finns foton över Bohusläns karga klipplandskap såväl som över pappersbrukets reningsbassänger. En sak som slog först efter flera genombläddringar är ett det helt saknas bilder på människor i boken.

Välkomna att botanisera i ämnet fotokonst, vi har så många fantastiska fotoböcker som står och väntar på er!

Jeanette, Stadsbiblioteket

Lösa förbindelser

Termen prekariat myntades redan på 1960-talet i Frankrike och anspelar dels på prekär (besvärlig situation) och proletariatet (egendomslösa arbetare). I vår tid är det en realitet för många, och en del menar t.o.m. att fasta arbeten eller  tillsvidareanställningar är en anställningsform med kort bäst före-datum. Prekariatet kännetecknas också, förutom obefintlig anställningstrygghet, av lågt inflytande över arbetssituationen, brist på trygghet från statliga förmåner och svårighet att försörja sig på lönen eftersom den är dels låg, dels osäker.

losa-forbindelser-om-kampen-for-fasta-forhallanden-i-handelnJenny Wrangborg har i Lösa förbindelser: om kampen för fasta förhållanden i handeln intervjuat 60 personer som jobbar i butik, på lager eller kontor. Alla har det gemensamt att de aldrig kan planera vare sig lång- eller kortsiktigt eftersom de måste inställa sig med kort varsel. Tackar man återkommande nej blir man inte tillfrågad. Det visar sig också att det är de tyngsta och mest monotona jobben som tilldelas bemanningsföretagens arbetare. När de jobbar i butik kan de ägna hela arbetsdagar åt att plocka frysvaror, något som den fastanställda personalen inte tillåts göra. Och bristen på ordentliga arbetskläder eller bristen på säkerhetsutbildning som leder till fler skador, fler olyckor bland timanställda än övrig personal.

Det är en upprörande bok om en värld jag inte trodde fanns, eller åtminstone inte att det var så illa. Många av de intervjuade säger att de ser sig som moderna slavar utan eget värde. Om de skadas eller blir sjuka är det ingen som tar ansvar för rehabilitering utan de förlorar jobbet.

prekariatet-den-nya-farliga-klassen

Om du vill läsa mer om prekariat finns att låna ekonomen Guy Standings båda böcker: En färdplan för prekariatet där han lägger fram politiska förslag (varav medborgarlön är ett) för att förbättra situationen för de utsatta.

Prekariatet – den nya farliga klassen belyser problemet med att den som står utanför social trygghet löper riska att hamna i politiskt utanförskap och är lätt byte för populism: snabba, enkla lösningar på komplicerade problem.

Jeanette, Stadsbiblioteket

 

 

 

Dramat vid Hjälmaren

Arbogamordet

Det s k sommarstugemordet utanför Arboga är ett av de mest omskrivna mordfallen under senare tid. Inte konstigt om man betänker att brottet nästan kan liknas vid ett Shakespearedrama – fadermord, förbjuden kärlek, giftmordsförsök, försäkringsbedrägeri i miljonklassen. Och i botten naturligtvis en familjetragedi av omfattande slag.

För allmänheten påbörjas historien den tredje augusti 2016. I en sommarstuga vid Hjälmarens norra strand hittas en äldre man mördad; det är hans fru, själv svårt knivskadad, som kontaktar larmcentralen. Tämligen snart riktas misstankarna mot parets dotter. Efter några bisarra turer, bl a reser dottern till Thailand, häktas hon och hennes unge pojkvän i Trondheim.

Året innan har Johanna Möllers make, Aki Paasila, under märkliga omständigheter drunknat vid sommarstugans badbrygga. Möllers försäkringsbolag anar oråd men polisen betraktar dödsfallet som en olycka. Strax före mordet på fadern beslutar If att inte betala ut Paasilas livförsäkring på 2,5 miljoner. I december 2016 misstänks Möller även för mord på maken. Pojkvännen, Mohammad Rajabi, flykting från Afghanistan, erkänner i februari 2017 mordet på pappan och mordförsöket på mamman, dessutom anklagar han Johanna Möller för att ha anstiftat dådet.

Möller nekar envist till brottet, trots att bevisbördan får sägas vara tung. I augusti 2017 faller domen – livstids fängelse för Möller och fjorton års fängelse följt av utvisning för Rajabi. Däremot frias hon för mordet på maken. I februari 2018 fastställer hovrätten domarna och nekar Möller prövningstillstånd.

svenska brott

Det flitiga författarparet Tomas Bodström och Lar Olof Lampers har i dagarna publicerat sin tredje bok om uppmärksammade rättsfall och den handlar sålunda om detta mord; Sommarstugemordet i Arboga. Det är en hederssak att jag läst, eller åtminstone läst delar av, de böcker jag lyfter fram i denna blogg. Så är inte fallet denna gång, den lär ankomma biblioteket endera dagen. Men givet författarnas två tidigare alster så går jag i god även för denna.

Spännande att följa om Möller framledes kommer att erkänna de brott hon är dömd för, så har ju skett förr med ihärdiga nekare, exempelvis John Ausonius och Peter Mangs.

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad

Uppdatering: Skribent Olsson meddelar att han nu, med behållning, läst ovan nämnda bok.

Hunger

hunger-historien-om-min-kropp

Boken är knalligt rosa med titeln i fet svart stil. Hunger heter den och är skriven av Roxane Gay. Gay slog igenom för några år sedan med Bad feminist som är en slags handbok i feministiskt tänkande utan pekpinnar. Man får lyssna på hiphop som ofta är extremt sexistisk, eller läsa Femtio nyanser-böckerna och ändå kalla sig feminist. Inte alltid en självklar ståndpunkt i mer renläriga feministiska manifest.

Roxane Gays senaste bok handlar om henne själv, utifrån det faktum att hon är extremt överviktig, men också om allmängiltiga frågor angående fetma. Hennes egen historia är sorglig och fruktansvärd; hon blev gruppvåldtagen som tolvåring av ett gäng pojkar som var obetydligt äldre. Matmissbruket var ett sätt för Gay att göra sig oattraktiv och att döva ångesten efter traumat.

Hunger – historien om (min) kropp handlar om Roxane Gays egna erfarenheter av att leva i en kropp som är långt större än de flestas, om klädinköp, om blickar och tips om bantning från välmenande familj.

Det som skiljer Roxane Gays bok från andra personliga berättelser om fetma är att det inte är en bok om lyckad viktnedgång. Ur förordet: ”Det här är mina fulaste, svagaste, naknaste sidor. Det här är historien om min kropp eftersom kroppar som min oftast ignoreras eller avfärdas eller förlöjligas.”

våg

Andra böcker om övervikt:

Jenny Dahlberg: Tjock  samt När jag fyller 30 ska jag vara smal

Bo Andersson: Allt annat än lagom

William Leith: De hungriga åren

Lionel Shriver: Store bror (visserligen en roman, men väldigt bra och problematiserande på samma vis som Gays bok, därför får den vara med i vår fackboksblogg)

Jeanette, bibliotekarie

Stadsbiblioteket i Halmstad

Vett och etikett

mrDet första som dyker upp i mitt huvud när jag hör uttrycket ”vett och etikett” är Magdalena Ribbing. I fikarummets samtal om ditt och datt dyker hennes namn ofta upp; ”vad skulle Ribbing sagt?” om att vi kommenterar varandra mat (det avrådde hon från) eller referenser till konstiga diskussioner i hennes Hyfs & stil-spalt i DN. Jag minns särskilt motståndet mot ordet ”hen” som hon motarbetade med kraft. Man måste inte hålla med Magdalena Ribbing för att sakna och respektera henne, hon stod för sina åsikter och försvarade dem mycket välformulerat. Vissa har avfärdat henne som upprätthållare av överklassmanér istället för att se det humanistiska patos som var hennes drivkraft. Om än med rötter i borgerliga ideal. Ibland överraskade Magdalena Ribbing; som när hon slog fast att Dylan inte alls var ohyfsad när han inte närvarade vid Nobelfesten efter att ha tilldelats priset i litteratur, eller ens bekräftade att han var pristagare.  ”Dylan är ett geni, och genier måste tillåtas bete sig utanför ramarna” löd Ribbings omdöme.

Även om Ribbing är borta, hon dog 2017 efter en fallolycka i hemmet, lever hennes råd kvar i de böcker som hon skrev i ämnet. 2016 kom Ribbings etikett, en bibel på 400 sidor om allt inom ämnet vett, hyfs, etikett och stil.

duka-dukat-duking-hemmet-inredning-inspiration-bjudning-bord-servetter-band-orange

Andra användbara titlar: Hålla tal som innehåller tips för alla möjliga tillfällen, Bröllopsboken med tips om allt, precis allt, för den stora dagen. Magdalena Ribbing har utöver andra böcker om dukning och smycken även skrivit en biografi över släktingen  Den vackre kungamördaren Adolph Ludvig Ribbing.

Jeanette, Stadsbiblioteket