Terror på danska

appel

Gotfred Appel, inspiratör för Blekingegadeligan

För ett tag sedan skrev jag om den tyska terrororganisationen RAF, främst dess karismatiska frontfigur Ulrike Meinhof. En rännil i den västeuropeiska vänsterextremismen under 1970- och 1980-talet var den danska Blekingegadeligan. Den uppstod inom den danska litteraturvetaren Gotfred Appels maoistiskt färgade Kommunistisk arbjedskreds (KAK – som alltså betyder något annat än Kungliga automobilklubben).

Gruppen misströstade om revolution i Danmark utan stödde istället antiimperialistiska rörelser i tredje världen, främst Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP). Folkfronten blev ryktbar under 1970-talet efter flera spektakulära flygkapningar. Blekingegadeligan finansierade sin verksamhet via rån av banker, postkontor och värdetransporter, dessutom stal man vapen, bl a ur svenska mobförråd.

Gruppen greps 1989 och då avslöjades deras tillhåll på Blekingegaden 2 i Köpenhamn, därav namnet.

blekingegadeligan-1-den-danska-cellenbgl2

Den danske journalisten Peter Øvig Knudsens två böcker om ligan blev mycket hyllade, och lästa, i Danmark. De översattes till svenska 2009 med titlarna Blekingegadeligan 1 – den danska cellen och Blekingegadeligan 2 – Den hårda kärnan.

Øvig Knudsens böcker är välskrivna, lämnar plats för egna reflektioner och är spännande som en deckare.

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad

Jämlikhetsanden

Först ett klargörande av begrepp som ofta rörs ihop, nämligen jämlikhet och jämställdhet. Skillnaden är att jämställdhet syftar på könen, medan jämlikhet rör alla människors lika värde.
Jämlikt/ojämlikt – det hörs ju på orden att det ena är bättre än det andra. Men varför är jämlikhet bra? Utifrån det lite luddiga antagandet har två forskare bevisat att alla, rik som fattig, man eller kvinna, ung eller gammal, oavsett var du bor i världen vinner på ett ekonomiskt jämlikt samhälle. Richard Wilkinson och Kate Pickett sammanfattar i Jämlikhetsanden sin forskning som bygger på statistik från 21 länder inklusive Sverige och USA.


Låter en bok baserad på torra siffror insamlade under 50 år tråkig? Det är den inte. Tvärtom ger tabellerna klarhet i den där vaga känslan av att klassamhället inte är bra för någon, oavsett var på skalan man befinner sig.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Kejne och rättsrötan – del 2

moberg

För ett par månader sedan skrev jag ett blogginlägg om Haijby-affären, den ena av de stora s.k. rättsröteaffärerna under 1950-talet. Den andra skandalen kallas Kejneaffären efter pastorn Karl-Erik Kejne (1913-1960).

Upprinnelsen var att en ung man kontaktade Kejne och påstod att hans hyresvärd, lekmannapredikanten Gösta Malmberg, försökt förmå den unge mannen att delta i ett sexövergrepp på en drogad kvinna. Denne Malmberg dömdes 1950, mot sitt nekande, för att ha begått sexuellt övergrepp mot en man som stod under Malmbergs övervakning och sålunda i en beroendeställning. Affären vidgades vartefter, Kejne och hans supportar hävdade att det fanns en ”homosexliga” under beskydd av höga samhällsskikt. Dessa anklagelser kunde avfärdas och trots ett visst mått av korruption inom rättsväsendet är väl hetsjakten på homosexuella den mest allvarliga aspekten av Kejneaffären.  Man kan med fog påstå att kampen för de homosexuellas likaberättigande försvårades av upprördheten i debatten.

kejne-verkligheten-bakom-1950-talets-rattsroteaffar

Om denna pikanta händelse har författaren (och rabbinen) Dan Korn, mest känd för sina fotoböcker om det försvinnande Gammalsverige, skrivit en riktig tegelsten, Kejne : verkligheten bakom 1950-talets rättsröteaffärer (2013). Korn tar även upp Kurt Haijby och dennes anklagelser mot kungahuset.

apelsinmannen_pocketVill man ha en skönlitterär skildring av denna infekterade tid kan jag rekommendera Birgitta Stenbergs delvis självbiografiska romaner Mikael och poeten (1956) och Apelsinmannen (1983) (titeln syftar på att Kejne påstod sig ha blivit utsatt för ett attentat medelst en förgiftad apelsin).

Håkan Olsson

K-märkt

Kulturmärkning, eller k-märkning, är ursprungligen ett skydd för byggnader eller markområden för att hindra rivning eller ”modernisering”. För många med mig väcker ordet associationer till Göran Willis och Staffan Bengtsson. Denna duo sände på 1990-talet en serie i SVT med K-spaningar i 30-minutersavsnitt. En del av de här spaningarna har också blivit böcker.

idrottsplatser

I boken Idrottsplatser i våra hjärtan – en K-spaning på genuina idrottsplatser från söder till norr kan man resa till orter som min barndoms Gullmarsvallen i Lysekil eller Örjansvall här i Halmstad för att titta på gamla anrika idrottsplatser. Dessa är på mindre orter ofta hjärtpunkten i byn och är enligt våra k-spanare en typiskt svensk företeelse.

K-märkt smak: genuint svenska middagsklassiker är inte skriven av Willis och Bengtsson men får vara med för att den följer konceptet k-märkt. Här är det den svenska hederliga husmanskosten som får välförtjänt utrymme. Håller dillkött, rotmos och rimmad oxbringa på att försvinna ur det kollektiva mat-medvetandet?

Hela svenska folkets park: en K-märkt turné

svenska folketsDen här boken om de ursvenska folkparkerna är en raritet som numera bara finns att låna på biblioteket eller möjligen hitta på antikvariat.
I Hela svenska folkets park får läsaren möta livet i folkparkerna idag, samtidigt som man får sitt lystmäte av nostalgi och återblickar. Tänk korv, dansbanor, fickpluntor och dansband. Staffan Bengtsson och Göran Willis har intervjuat artister och arrangörer, entusiaster och bakåtsträvare och berättar i boken om svenskt nöjesliv under 100 år.
K-märkt hobby eller den komplette idioten

Vet du skillnaden mellan hobby och tidfördriv? Den här boken är en kärleksförklaring till en tid när alla gick på kurs, alla hade en hobby och det inte fanns gränser för kreativiteten.

Ett K-märkt pojkrum

pojkrumWillis och Bengtsson minns sina pojkår under 1960-talet. Boken är fylld med minnen av Rolling Stones första singlar, Floridacigaretter och testbilden på TV.

 

 

 

 

Med K-märkt mot månen: en rymdbok

60-talet var också tiden för rymdkapplöpningen. Skulle Sovjet eller USA hinna först till månen? Den här lilla boken återuppväcker minnena avJules Verne, Neil Armstrong, Jurij Gagarin, Tintin, Alma Coogan och alla andra som varit på väg till månen.

K-märkt på väg: svenska platser, vägar och ställen ”Förr i tiden” fick en resa ta tid, det viktigaste var inte alltid målet. Här får vi resa längs vägar som inte längre används eftersom motorvägen går så mycket snabbare. Kanske förlorar vi något i vår jakt på tid att vinna?

kalasbyxorK-märkta ord från kalasbyxor till fluortant Avocadogrön, grogg, rökruta, papperspelle. Dessa och ett gäng andra nästan utrotade ord finns i min favoritbok av K-spanarna.

 

 

 

 

 

 

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Omöjliga fotografier

imagine

Omslaget till boken Imagine visar en bild av en jättelik fisk i en damm där ryggen sticker över vattenytan och förvandlas till en liten ö med röda stugor och flaggstång. En annan föreställer en gitarr vars strängar övergår i elledningar. En sommarfager lantidyll bryter sig loss från landskapet och ger sig ut på en färd ovan molnen.

Erik Johansson är fotograf med specialitet att bearbeta sina bilder i Photoshop. Resultatet är väldigt vackra men också vagt oroande bilder. Ursprunget är alltid verkliga foton som kombineras till något helt nytt i sann surrealistisk anda. Johanssons teknik är att sammanfoga hundratals bilder till en ny helhet. Sin största publik har han på internet men har också haft utställning på ansedda Fotografiska i Stockholm.

Boken visar bilderna från utställningen våren 2016 och avslutas med en text på engelska där Erik Johansson förklarar sin konstsyn och arbetssätt.

På Stadsbiblioteket finns en stor avdelning med fotoböcker. Välkommen att botanisera på hylla Inz!

kamera

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Deep web och Darknet

darknet

De allra flesta som använder internet vet att allt man gör, alla sökningar och besök på webbplatser, lämnar spår. Det går att spåra IP-adresser och inloggningar, ingen är egentligen anonym på riktig även om de gömmer sig bakom alias eller användarnamn. Ibland känner jag mig nästan förföljd av reklam som poppar upp i Facebookflödet direkt efter att jag letat efter en vara eller tjänst. Anledningen är de cookies som sparas av sidan och som direkt leder till mig för att utnyttjas i riktad reklam.

Det finns dels det helt öppna internet där allt man gör är synligt, dels det lite mindre öppna samt det mörka, helt stängda. Man kan enkelt säga att deep web är allt som inte är synligt för internets sökmotorer. Som till exempel när du går in på din privata Facebooksida eller loggar in på din internetbank. Dit når inte Google eftersom de sidorna kräver att du loggar in. Och det är alltså det som kallas för deep web.

På deep web finns darknet. Det mörka nätet är sajter där din identitet inte går att spåra; krypterade nätverk där en enorm mängd gömda sajter finns. Dessa sajter kan bara nås med hjälp av speciella programvaror.En sådan programvara är Tor, en webbläsare som gör din identitet omöjlig att spåra. I det mörka nätet finns droghandel, porr, vapenförsäljning, och annat kriminellt. Men Tor används också för att värna identiteten hos exempelvis människorättsaktivister som verkar i diktaturer eller för att skydda visselblåsare.

mörkaI boken Det mörka nätet av Jamie Bartlett spår författaren att darknet inom kort kommer att användas av helt vanliga nätanvändare som framför allt är ute efter den anonymitet som Tor erbjuder. Skälet tror författaren är att människor och företag blivit allt mer medvetna om myndigheters övervakning, men också att fler upplever en ökande rädsla över att bli hackad och bestulen på känslig information.

Boken är både spännande och skrämmande. Bartlett gläntar på dörren till det mytomspunna mörka nätet och låter oss träffa nättroll och bitcoinhandlare, drogförsäljare och hackare, alla med sina egna skäl att vilja vara anonyma.

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Ulrike Meinhof : människan och terrorn

baader

Baader-Meinhofligan

Vi tycks leva i en mörk och bekymmersam tid. För ett par veckor sedan slog terrorn till på Drottninggatan i Stockholm, en fredagseftermiddag då människor av olika nationaliteter fridsamt strövade runt i huvudstadens mitt. Gärningsmannen, en uzbek som nekats uppehållstillstånd, kapade en lastbil och mejade ner människor längs gatan innan fordonet kraschades i ett varuhus. Fyra personer dog och ett flertal skadades. Vi har sett mönstret tidigare, i Nice, i Berlin.

Det kan vara viktigt att påpeka att trots dessa illdåd, ofta med jihadistisk bakgrund, så har Europa upplevt mer terrordrabbade årtionden. Under 70- och 80-talet var Storbritannien svårt drabbat av IRAs terror, bomber i London och på Nordirland var nästan vardagsmat. I Italien orkestrerade de röda brigaderna flera spektakulära bomddåd och kidnappningar. I Västtyskland var RAF – Rote-Armee-Fraktion – aktiva under främst första halvan av sjuttiotalet. En central gestalt i denna marxist-leninistiska s.k. stadsgerilla var journalisten Ulrike Meinhof.

Meinhof föddes 1934, blev tidigt föräldralös och uppfostrades av en vän till familjen. Hon drogs in i studentrörelsen och radikaliserades under 60-talet. Hon var en utmärkt stilist och skrev i tidskriften konkret (som i hemlighet finansierades av den östtyska regimen). Det västtyska 60-talet var en tid av uppror och nytänkande. De unga anklagade föräldragenerationen, ofta med rätta, för att ha förträngt den nazistiska erfarenheten och det omfattande medlöperiet. I april 1968 utsattes vänsterledaren Rudi Dutschke för ett attentat, en högerextremism höll i vapnet. Detta blev startpunkten för RAF, för vilken Meinhof blev ett slags taleskvinna. Till skillnad från jihadistisk terror var gruppens dåd inte urskillningslösa, den riktades mot mål som RAF utsåg som motståndare, exempelvis banker, företagsledare mm. Gruppen finansierade sin verksamhet via bankrån. Ledande i fraktionen var, förutom Meinhof, Gudrun Ensslin och Andreas Baader (därav benämningen Baader-Meinhof-ligan). Senare åtalades Meinhof, med övriga, för mord på fyra personer. Meinhof dog, under oklara omständigheter, officiellt självmord, I Stammheimfängelset i maj 1976.

omslag-till-ulrike-meinhofDen tyska författaren Jutte Ditfurth publicerade 2008 en utmärkt biografi, Meinhof. Boken följer Ulrike tätt i spåren, från den besvärliga barndomen till det ödesdigra sjuttiotalet. Ditfurth låter läsaren ta ställning, väjer inte för Meinhofs ansvar men söker också svaren i den tämligen repressiva västtyska miljön. Vill man ta del av Meinhofs egna texter kan jag rekommendera Ulrike Meinhofs förbjudna tänkesätt, utgiven på Cavefors förlag 1976.

Slutligen vill jag varmt rekommendera Steve Sem-Sandbergs dokumentärroman Theres (1996). Författaren talar genom dokument, brev och andra handlingar och väver en kalejdoskopisk och ytterst fascinerande väv kring en av 1900-talets mest gåtfulla personligheter.

Håkan Olsson