Kategorier
Aktuellt Nytt på hyllan Vetenskaper

Oro, alltid denna oro

Av Jeanette Malm

En vackert formgiven bok om oro fångade under hösten mitt intresse. Inte så konstigt med tanke på det konstanta tillsånd av oro vi befunnit oss i ett bra tag. Och i sann KBT-anda ska man utmana sina rädslor och på så vis få dem hanterbara.

Roland Paulsen är docent i sociologi och skriver ofta på DN:s kultursidor. Tidigare böcker, väldigt uppmärksammade är Vi bara lyder (om Arbetsförmedlingen) Arbetssamhället (om varför vi jobbar mer än nånsin trots att arbetet effektiviserats) Förespråkare av den politiskt döda frågan om arbetstidsförkortning och medborgarlön.

Tänk om – en studie i oro handlar om oro ur ett slags civilisationskritiskt perspektiv.  Vi har det bättre än någonsin tidigare i historien, men psykiska ohälsan ökar och ökar.

Ett svar kan vara att det vi jobbar med inte är kopplat till överlevnad som det varit tidigare. Vi hugger inte ved för att värma huset, eller jagar djur för mat på bordet. Jägare och samlare tvingade svara närvarande i nuet. Oron för framtiden började med jordbruksrevolutionen – om skördarna slog fel var resultatet missväxt och svält. Industrialismeni sin tur fjärmade människan från tidigare direkt koppling mellan arbete och överlevnad.  

Orosmoln

Oron har fördjupats för varje framsteg mänskligheten gjort och peakar nu på 2020-talet när psykisk ohälsa är största anledningen till sjukskrivning. Beror enligt Paulsen på bristande närvaro i nuet – tänk om?

Samtidigt står vi inför större existentiella hot än någonsin tidigare, klimatkris och pandemi. Men paradoxalt nog oroar vi oss i mindre grad över det verkligt farliga och mer för det osannolika. Farligare att ta bilen till flyget än att flyga men inte många lider av bilrädsla.

Tänk om handlar alltså om oron i historisk kontext. Men också med intervjupersoners exempel på obefogad, handikappande oro. Om Daniel som oroat sig hela livet. Började som barn, när han på barns vis kastade sten i älven. Kom på att det kanske fanns cyklar där, som var rostiga. Stenen träffar cykeln, rosten frigörs och dödar fisken i älven och allt är hans fel.

Varning för att läsa boken – man kan komma på nya saker att oroa sig för som man tidigare inte tänkt på!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s