Pendeln – om att leva i skuggan av Förintelsen

pendeln

Hur reagerar man när det, långsamt, upptäcks att din familjs historia inte är den du trodde den var? Varför tystnar släktingar när vissa saker tas upp? Själv hade jag en farbror, professor i veterinärmedicin, som i unga år, sent trettiotal, flörtade med svenska nazistiska rörelser. Sedan kom kriget och han växte upp, förhoppningsvis.

Detta är intet mot vad Julie Lindahl, tysk-brasiliansk-engelska, gift med en svensk, tvingas erfara. Hennes älskade gamla mormor, Oma kallad, kulturellt intresserad, bor i München och uttrycker sig ibland tveksamt gällande invandrare och den tyska historien. Julias mamma, tidigt död, hade att ansträngt förhållande till både dotter och mor. Varför befann sig morfar, Opa kallad, i Polen under kriget, och varför flyttade familjen, tämligen hastigt, till Brasilien 1960? Molnen hopar sig.

jl

Julie Lindahl

En sexårig resa följer, genom Tyskland, Polen, Paraguay och Brasilien. Pendeln – med undertiteln ett barnbarn utforskar sin familjs nazistiska förflutna kom i början av året, fick goda recensioner, och har blivit en mycket efterfrågad bok på biblioteket. I detta nu har vi 12 exemplar och över 40 i kö.

Följ med Julia på hennes resa mot mörkrets hjärta, en resa som helt upptar hennes tid och dessutom äventyrar hälsan. Boken är inget stilistiskt mästerverk men den är tillräckligt välskriven för att locka till läsning. Och ämnet är centralt och allmängiltigt för förståelsen både av 1900-talet och den mänskliga naturen.

Håkan Olsson

Det moderna trettioåriga kriget

soldater

Klas-Göran Karlsson är professor i historia vid Lunds universitet. Han har skrivit ett flertal böcker om 1900-talet, bl a Urkatastrofen som berör det första världskrigets plats i den moderna historien och Terror och tystnad, om liv och strukturer i det totalitära Sovjetunionen.

I Det moderna trettioåriga kriget : Europa 1914-1945 driver han tesen att perioden ska betraktas som ett enda långt krig (även om jämförelsen med det ursprungliga trettioåriga kriget 1618-1648 är en aning effektsökande. Dock kan sägas att den katastrof som inträffade i Centraleuropa på 1600-talet överträffades först 300 år senare).

det-moderna-trettioariga-kriget-europa-1914-1945

Tanken på att betrakta föreliggande epok som en period av kris och krig är inte ny, amerikanen Arno Mayers har bl a skrivit om detta.

Uppenbart är dock att det överrumplande krigsutbrottet 1914 är, för att låna Karlssons egna ord, en urkatastrof. En till synes ostoppbar trend mot ökat välstånd och demokratiska landvinningar ändade. Ländernas ekonomier ställdes om för krig och detta kvarstod i hög grad under mellankrigstiden. Brutala inbördeskrig (Ryssland, Spanien), folkmord i instrumentell skala (turkiska folkmordet på armenier) blev mönster som sedan återkom och brutaliserades under den ”andra halvleken”.

karta

Versaillefreden nämns ofta som en orsak till mellankrigstidens instabilitet, klart är att f a den franska linjen innebar draksådd (Jmf hur Tyskland och Japan behandlades efter 1945). De många nya staterna efter sammanbrottet för dubbelmonarkin och Ryssland definierades ofta etniskt, Ungern ex, vilket  på ett kusligt sätt återkommer idag.

Den auktoritära eller totalitära modellen vann stat efter stat, efter Frankrikes fall 1940 var endast fem europeiska stater demokratiska – Storbritannien, Irland, Schweiz, Sverige och Finland.

Bortsett den karlssonska tesen fungerar boken utmärkt som en historia om Europa mellan 1914-1945 och den avslutas med ett antal lärdomar, eller varningar –tyvärr aktuella i vår tid: Renässans för nationell slutenhet (Ungern, Polen m fl), undergångsstämningar samt allt oftare ifrågasättande av demokratin som sådan.

Det kan vara läge att citera Churchill  -”Democray is the worst form of government, except for all the others”

churchill

 

Håkan Olsson