Av Jeanette Malm
Häromdagen läste vi att Sven Lindqvist dött. Ännu en alldeles egen röst som tystnat, i sällskap med Bodil Malmsten, Anders Ehnmark, Torgny Lindgren för att bara nämna några svenska författare som lämnat oss de senaste åren.
Lindqvists mest lästa och spridda bok (översatt till 14 språk!) är Utrota varenda jävel; en modern klassiker om rasismens idéhistora. För mig var läsningen av den en ögonöppnare och ahaupplevelse som jag nog inte känt vare sig förr eller senare. Titeln är hämtad ur Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta som är en allegori över kolonialiseringen av Kongo under början av 1900-talet. Mörkrets hjärta ligger även till grund för filmen av Francis Ford Coppola med titeln Apocalypse now, även om ramhandlingen här har förlagts till Vietnamkriget.
Med Utrota varenda jävel visar Lindqvist att folkmorden inte började, eller slutade, med Förintelsen. Auschwitz var den ”moderna, industriella tillämpningen av en förintelse, på vilken det europeiska världsherraväldet sedan länge vilade”, skriver Sven Lindqvist. Rasism och främlingsfientlighet med folkmord som sitt yttersta uttryck är centralt i europeisk identitet, menar Lindqvist. Såklart orsakade boken stark debatt när den kom 1992, en tid där svensk rasism fick ny näring av ett parti som Ny Demokrati som sedermera fick plats i riksdagen.
Andra banbrytande böcker av Sven Lindqvist är Reklamen är livsfarlig (1957) där han drar paralleller mellan västerländsk reklam och kommunistisk statspropaganda. I Myten om Wu Tao-tzu skriver Lindqvist om sina erfarenheter av den enorma fattigdom och globala orättvisor som han blir medveten om under en flera år lång resa i Asien.
Vila i frid Sven Lindqvist och tack för allt!
Världens vetande väntar 