Av Håkan Olsson
Häromdagen åkte jag tåg från Stockholm till Göteborg. I Skövde felade ställverket och så tappade vi en timme. Trots återkommande förseningar, mestadels beroende på eftersatt underhåll, menar jag att tåget är det ultimata färdsättet, inte minst ur miljösynpunkt. Framledes ska det bli lättare att boka resor till kontinenten, finns det något bättre än att borda en sovvagnskupé, försedd med både toalett och dusch?
I Brian Solomons The world’s most spectacular railway journeys (2013) listas 50 tågsträckor världen runt. För några år sedan var jag med familjen i Prag, vi tog nattåget till Berlin och bytte där mot Prag. Efter Dresden följde spåret Elbes undersköna dalgång, våren hade anlänt och de branta stränderna lyste praktfull i olika gröna nyanser. Vederkvickta nådde vi småningom den tjeckiska huvudstaden. I kapitlet Elbe river valley guidar Solmon oss kunnigt om sevärdheter längs vägen.
Tack och lov är Malmbanan medtagen, denna pulsåder från Luleå till Narvik (To the land of the midnight sun). Vyerna när man närmar sig Narvik lär vara häpnadsväckande. Det är visserligen långt till nordligaste Norrland men dit måste jag ta mig någon gång.
I Klassiska järnvägar : en hyllning till gångna tiders resor (2018) skriver Anthony Lambert både om en förgången tids tågresor och om linjer som ej längre trafikeras, eller ens existerar. Orientexpressen, från Istanbul till Paris/London, upplevde sin storhetstid i början av 1900-talet, fram till andra världskriget. En av Agatha Christies mest kända deckare, Mordet på Orientexpressen, utspelar sig som bekant längs denna klassiska linje.
Förhoppningsvis blir det lättare, och billigare, att åka tåg framöver. Det är tveklöst det mest humana sättet att färdas på.
Världens vetande väntar 