Balkonger

balkongliv-inred-odla-njut

Idag ska vi prata om balkonger, tänkte jag.

Enligt uppslagsverken är en balkong en plattform med skyddsräcke som är byggd så att den skjuter ut från en byggnads fasad belägen på större eller mindre höjd över mark eller golv. Den är vanligen tillgänglig genom en balkongdörr, vilket är ett till dörr förlängt fönster.

Själv är jag boende i ett hus med ganska liten trädgård och en ganska stor balkong. Varje vinter, när det inte är läge för balkonghäng, tänker jag att nästa sommar, då ska jag minsann fixa till och använda balkongen. Så har det ännu inte blivit, men nästa sommar, då…

Som i alla andra ämnen finns det inspiration att hämta på biblioteket. Jag hittar först boken Balkongliv : inred, odla, njut på hyllan för trädgård och odling. Det visar sig vara en riktig skatt! Förutom alla odlingstips finns i boken också avsnitt om att inreda och inte minst viktigt, att njuta.  Sist i boken finns en checklista som underlättar planeringen av balkongen. Vad ska den användas till? I vilket väderstreck ligger den? Budget?

Dessutom innehåller Balkongliv en mängd väldigt inspirerande bilder på balkonger i olika stilar och storlekar.

balcony-2374933_960_720

Snart börjar semestern. Då kanske jag tar tag i projektet och skapar min drömbalkong? (se ovan :))

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

Nuckan

malin-lindroth

Malin Lindroth är ofrivilligt ensamstående, singel, barnlös. Hon vägrar att linda in det tillstånd hon befinner sig ut, utan kallar sig själv ”nucka”. Parallellt med betraktelser över hennes egna, fruktlösa försök att hitta en man som hon vill ha, och som vill ha henne, får vi lära oss nuckans kulturhistoria.

Det hon vill är att reclaima, återta, det fula ordet nucka såsom redan gjorts med ”bög”, ”flata”, ”blatte” osv. Det funkar inte att använda nedsättande uttryck om en grupp om medlemmarna i gruppen kallar sig själv vid ordet. Rätt smart, faktiskt.

nuckanI biografin Nuckan får vi inte bara läsa om den sorg Malin Lindroth känt över att aldrig få en familj, aldrig få barn, utan också om hur tabu det är att erkänna denna sorg. Vänner fösöker lyfta fram det som är positivt och vågar inte diskutera på djupet. Boken lyfter förutom den peronliga berättelsen också fram ensamstående kvinnor genom historien. Även om nuckan aldrig haft hög status har hon i vissa avseenden haft större frihet än den gifta kvinnan.

Biblioteken i Halmstad har också boken som läsecirkellån. Då lånar du en kasse med åtta exemplar av boken med en lånetid på fyra veckor. Här hittar du alla våra andra läsecirkelkassar 

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Giftigheter

arsenik,

Allt är gift, det är bara en fråga om dos”. Citatet har gett namn åt Olle Matssons bok och härstammar från 1500-talskemisten Paracelsus. Matsson är professor i kemi och har gedigna kunskaper i ämnet giftigheter. I senaste boken skriver Matsson om hur gifterna använts i människans tjänst under hela mänsklighetens historia, i en del fall i avskyvärda syften, i andra för att läka och lindra.

allt-ar-gift-om-dodliga-amnen-och-deras-roll-i-historien

En del ämnen har vi använt i tron att de varit harmlösa, som t.ex. användandet av bly och arsenik i smink under 1700-talet. Även när kunskapen om de förödande effekterna – tandlossning, andningssvårigheter och till sist förgiftning och död – kom fortsatte man att använda gifterna eftersom de gav sminket oöverträffad vithet och konsistens.

Matssons tidigare bok, och min favorit, är En dos stryknin med titel lånad från Agatha Christies klassiska deckare. Här undersöker författaren gifter och giftmord i litteraturen, från Bibeln, via Kalle Blomkvist och lord Peter Wimsey till Rosens namn.

Med sin kännedom om gifters beskaffenhet tillrättavisar Matson ibland författaren, som med konstnärlig frihet gett giftet egenskaper som inte stämmer med verkligheten. Ibland går han till botten med översättarmissar, som skillnaden mellan bolmört och odört (den ena ger feber, den andra frossa).

De vanligaste gifterna i litteraturhistorien är arsenik, cyankalium och stryknin; speciellt arsenik används ideligen i både äldre och nyare deckare. Såklart finns i boken ett helt avsnitt om svampförgiftningar – var varsam om du blir bjuden på svamprätt av någon du inte riktigt litar på! Romerske kejsaren Claudius dog f.ö av förgiftad murkla, troligen serverad av frun Agrippina.

stryknin

Hela boken En dos stryknin innehåller mängder av fakta om litterära giftmord. Kemisten Matsson förklarar pedagogiskt hur gifterna verkar, varför vissa svampar är giftiga (aminosyror i olycklig förening är en förklaring) och ägnar ett kapitel åt det giftigaste av alla giftiga gifter – botulinumtoxin med en dödlig dos på 0,00000005 gram. En av effekterna är muskelförlamning och vi känner ju till skönhetsinjektioner med ämnet botox där den aktiva beståndsdelen är just botulingiftet. Läskigt, eller hur?

Jeanette, Stadsbiblioteket

Allt är falskt och bedrägeri

 

fake

Det är mycket tal om faktaresistens, fake news, alternativa fakta och filterbubblor nu för tiden. Sanningen som vi sett den verkar vara tänjbar, stolligheter tas på lika stort allvar som vetenskap – i vissa fall och på vissa platser t.o.m. större. Så kan vi ju inte ha det, eller hur?

Som motvikt har det under senare tid kommit en rad böcker med syfte att lära ut källkritik och utveckla förmågan att se igenom bluffar och propaganda.

jwJack Werners bok Ja skiter i att det är fejk, det är förjävligt ändå är både underhållande och lärorik. Werner har gjort sig känd som skapare av Viralgranskaren i tidningen Metro. Samma grepp använder han i boken. Med hjälp av äldre vandringssägner – klintbergare – visar han hur dessa används viralt med små justeringar för att passa in i vår tid. vi får också en checklista med tio tips för att göra internet bättre.

Emma Frans: Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams är en väldigt rolig och väldigt allvarlig bok om vetenskaplighet och faktakoll. Frans är forskare och har kallats ”vetenskapsevangelist” Larmrapporten är en handbok i ett vetenskaplighet på grundnivå: hur avgör jag sanningshalt, hur undviker jag att sprida falsk information, hur får jag någon att byta åsikt? Frågan man alltid ska ställa vid ett påstående som verkar för bra för att vara sant är: var har du hört det? Dvs, grundläggande, hederlig källkritik!

Sista boken ut i ämnet är Åsa Wikforss Alternativa fakta. Wikforss är professor i teoretisk filosofi och hon tar sig an ämnet faktaresistens ur ett filosofiskt perspektiv. Vad är kunskap? Hur står vi emot ogrundade nyheter som sprids mycket snabbare än de sanna?

Oj, vad många frågor det blev i detta inlägg. Förhoppningsvis hittar du svaren i böckerna, och sprider kunskapen vidare. Det är vår demokrati som står på spel mot flodvågen av påhittade nyheter, lögner och propaganda.

Jeanette, Stadsbiblioteket