Prepping

9789113077109_200x_prepping-att-hoppas-pa-det-basta-men-forbereda-sig-pa-det-varsta_haftadAv engelskans prepare har bildats ordet prepping, som betyder ungefär förberedelse. Det preppare förbereder sig för är undergången, eller åtminstone ett längre strömavbrott eller datorhaveri som gör våra bankkort värdelösa och vi därmed inte kan tanka bilen eller köpa mat. Svenska myndigheter uppmanar oss att ha reserver för 72 timmar då vi ska klara oss utan el, vatten och tillgång till mataffärer. En preppare som tar hotet på allvar har resurser för långt mycket mer – de mest hängivna lämnar staden för ett liv på landet med självhushållning och egen brunn eller bygger en bunker i trädgården som fylls med överlevnadsmaterial för lång tid framåt.

I boken Prepping: att hoppas på det bästa men förbereda sig för det värsta möter vi svenska preppare som delar med sig av sina bästa överlevnadstips. Vi får lära oss bunkra, odla, hålla värmen men också mentala överlevnadstips.

JORDAD_POCKET_omslag_orig-247x400

Samma tema finns i boken Jordad av David Jonstad men i ett globalt och historiskt perspektiv. Författaren lever som han lär och har bytt en stressigt storstadstillvaro mot ett nästintill självhusållande liv i en by i Dalarna. Han menar att vi, likt alla civilisationer före oss, går mot sin obönhörliga undergång. Jordad är trots domedagsprofetian en positiv bok som visar på alternativa levnadssätt. Varför jobba och dra in så mycket pengar som möjligt och sedan anpassa livet efter det? Istället kan man fundera på vad man behöver för att leva sitt liv, hur mycket pengar som krävs och sedan anpassa mängden arbete till det.

Visst är tanken på ett enklare liv lockande? Ett liv där vi likt Candide odlar vår trädgård och kanske blir lite lyckligare  samtidigt som vi är rustade för den annalkande kollapsen? Inte vet jag, men det är onekligen fascinerande funderingar.
Jeanette, Stadsbiblioteket

Prylbanta?

 

Handen på hjärtat – visst skulle det vara skönt med färre grejer att hålla reda på? Visst känns alla prylar ibland mer som en belastning än som en tillgång?

På biblioteken finns hjälpen  – böcker som hjälper oss rensa ut och slänga och i framtiden göra medvetna val.

konsten-att-stada

Marie Kondos Konsten att städa har sålts i ofattbara 4 miljoner ex över världen. Kondo menar att vi bara ska behålla saker som bereder oss glädje, allt annat ska slängas. Det som blir kvar ska ha en egen plats. Titeln är lite missvisande för det handlar om att slänga, inte att städa men det finns inget bra ord för den engelska benämningen tidying up som är bokens originaltitel. Jag får lite lust att börja slänga och organisera, men vissa partier i boken är lite för skruvade för min smak. Eller vad sägs om att tacka varje pryl för vad den betytt innan du slänger den?

prylbanta-farre-saker-storre-frihetPrylbanta: färre saker, större frihet av Elisabeth Byström är sprillans ny och med en lång, växande kö av reservanter. Den är till skillnad  mot Konsten att städa skriven ur ett svenskt perspektiv.

*Här får vi lära oss att överblicka oväntade kostnader av att köpa och äga prylar
*Förstå varför du shoppar och behåller saker du inte behöver
*Identifiera dina faktiska behov med behovsanalys
*Stoppa inflödet och metodiskt rensa ut överflödet av onödiga prylar
*Skapa ett enklare och friare liv med färre prylar

 

hur-bor-vi-handla-filosofiska-tankar-om-rattvisemarkt-vegetariskt-ekologisktBengt Brülde har skrivit en bok ur ett filosofiskt perspektiv över vår konsumtion. Hur bör vi handla? handlar om etiska och moraliska frågor till konsumenter men också tillverkare. Rättvisemärkt, ekologiskt, fair trade – vilka val är de moraliskt riktiga? Boken är utmärkt underlag för svåra frågor om skuld och ansvar. Svaren är inte lätta, men att börja diskutera etikfrågor kopplat till konsumtion är en bra start. Kanske blir det en biblioteksläsecirkel på temat så småningom!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

 

 

Dramat i Förlösa

förlösa

Sista livstecknet från lantbrukaren och företagaren Göran Lundblad är den 29 augusti 2012. Då talar han i mobil med sin yngsta dotter. Den 10 september anmäls han försvunnen av den äldre dottern Sara, som uppger att hon och fadern grälat och att fadern efter det inte hört av sig. Rykten sprids snabbt i den lilla byn Förlösa, som ligger några mil utanför Kalmar. Sara har sedan en tid ett förhållande med grannpojken Martin och det är känt att Göran Lundblad starkt motsätter sig detta, han har t o m hotat att göra Sara arvlös. Det har sedan länge rått motsättningar mellan Lundblad och grannen, denne har dessutom ekonomiska bekymmer. Göran Lundblad är enligt sin revisor god för närmare femtio miljoner.

Polisen kopplas in och misstankarna riktas snart mot Sara och Martin, bl a annat har Sara fört över en försvarlig summa pengar till den skuldsatta granngården och man har dessutom renoverat både Lundblads övernattningslägenhet i Kalmar samt hemmet i Förlösa, något som anhöriga och vänner till Göran menar att denne starkt skulle ogillat. Torts telefonavlyssning av det unga paret finns inget konkret att gå på och fallet kallnar.

missing

Missing People i Kalmar engagerar sig i sökningarna av den försvunne Lundblad. Föreningens operative chef, Therese Tang, lyckas skapa ett förtroendefullt förhållande till Martin. Uppenbarligen blir han förtjust i Tang, vad han inbillar sig om framtiden är oklart, men en junikväll 2014 berättar han för Tang, i detalj, hur mordet och bortforslandet av kroppen gått till. Mycket riktigt hittas den nedgrävda kroppen på det beskrivna stället, Martin och Sara anhålls och bägge döms till 18 års fängelse vid Kalmars tingsrätt i januari 2015.

theresetangOm dessa märkliga händelser har journalisten Joakim Palmkvist skrivit Hur man löser ett spaningsmord : Therese Tangs berättelse (2017). Palmkvist har tidigare skrivit om seriemördaren Peter Mangs och vet att effektivt berätta en historia. Han beskriver bakgrunden, de såriga familjerelationerna (exempelvis är det den yngsta dottern som tipsar polisen om att hon tror att storasystern är inblandad), men tyngdpunkten ligger på Tangs minst sagt ovanliga aktiviteter. Leif GW Persson medger senare (i ett avsnitt av Veckans mord) att fallet knappast blivit löst om inte Missing People-medarbetaren fått mördaren att lätta sitt hjärta. De dömda nekar fortfarande, Sara skyller på Martin och denne menar att annan, icke namngiven person, är den verklige mördaren. När fallet senare nådde hovrätten fäste denna ingen som helst betydelse vid Martins osannolika resonemang.

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad