Karin Johannisson 1944-2016

kjo

Vid niotiden en onsdag i november blinkade det till i mobilen. Det var en nyhetsflash från Dagens Nyheter som berättade att professorn och idéhistorikern Karin Johannisson gått bort. Ännu en idol som lämnat mig (oss) detta dystra år 2016.

När jag tänker på henne framstår hon som helt unik. Oförtröttligt och lågmält men ändå knivskarpt har hon tecknat framförallt kvinnlighetens och kroppens idéhistoria. Någon beskrev henne som  ”besatt av hur synen på kroppar och känslor förändras genom tiderna.”

Johannisson hade förmågan att se tecken i nutiden som avslöjade något mer djupgående. Hon skrev om Hillary Clinton och om de spekulationer som vällde fram när hon tagit ett snedsteg på väg in i bilen efter ett framträdande: ”Svajig gång, instabilitet, mer lättkrackelerad yta mellan kropp och psyke, potentiellt galen. Det är en bild som hållit kvinnan tillbaka sedan generationer. Som inneburit det alltid varit aktuellt att koppla sig själv till anpassning till underordningens och undfallenhetens politik. En man skulle aldrig komma på tanken att leva genom en kvinnas blick.”

Tack för din feministiska gärning, Karin. Tack för att du gett kvinnan plats i idéhistorien, denna tidigare så manligt dominerade domän.

Har du inte läst Karin Johannisson? Ingen fara, vi har böckerna för dig:

densaradedivan

Den sårade divan som handlar om Agnes von Krusenstierna, Nelly Sachs och Sigrid Hjertén, tre kvinnliga konstnärer som alla tillbringade längre perioder på den tidens mentalsjukhus.

Nostalgia – en känslas historia Under 1800-talet var melankoli och nostalgi en medicinsk diagnos. I den här boken undersöker författaren hur begreppet nostalgi tolkats över tiden.

morka

Den mörka kontinenten om ”kvinnosjukdomar” under 1800-talet, med belägg ur läkardiagnoser. Vetenskapen skulle bevisa kvinnans underlägsenhet eftersom mannen kände sig hotad av hennes krav på större frihet och jämställdhet.

En fullständig lista över Karin Johannissons böcker hittar du HÄR >>>

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

EKO-dagen: en resumé

person holding a leaf with small earth

En genomsnittslig lördag besöks Stadsbiblioteket i Halmstad av 1100 personer. Med den siffran i åtanke var det ett spännande ögonblick när statistiken för 22 oktober kunde avläsas. Spännande åtminstone för oss som arrangerat EKO-dagen, en temadag med hållbarhet som tema.

Tillsammans med Konsument Halmstad, Europa Direkt Halland, Naturskyddsföreningen, Klimataktion Halmstad, Omställningsrörelsen och Samhällsbyggnadskontoret hade vi på biblioteket planerat denna dag. Hållbar livsstil tolkar vi som att de egna små vardagliga valen kan få stora konsekvenser för miljön om tillräckligt många människor engageras.

Hur såg då programmet ut? Det myllrade i varje vrå av nyfikna besökare och entusiastiska föreläsare. I Bibliotekscafeét kunde vi lyssna på fördrag om Framtidens mat, om att sälja bilen och skaffa lådcykel eller hur företagen återvinner kläder.

På övre plan samlade vi utställare och workshops. Här fanns elcykelförsäljare, byggåtervinning, Kretsloppan, information om belysning och hållbart resande, workshop om DoRedo – göra nytt av gamla kläder. Naturskyddsföreningen visade hur man enkelt gör egen deodorant och bodyscrub. Klimatvågen är en interaktiv utställning som handfast visade hur just min livsstil påverkar miljön. vykortTänkvärt – och för att inte glömma bort alla goda föresatser gav vi besökarna möjlighet att skriva ett hållbarhetslöfte till sig själva. Detta postar vi om ett år ungefär, lagom till nästa EKO-dag.

 

 

Klädbytet var väldigt uppskattat. Idén var enkel: lämna in upp till fem plagg, få en bricka och kom tillbaka två timmar senare för att välja bland någon annans inlämnade kläder. Genialt!

affisch_jeans_kladbytardagen

På nedre plan samlade vi övriga föreläsare. Här lyssnades det på Köpstoppsbloggens Ann-Christin Gramming som berättade om året då hon helt avstod från alla inköp utom de absolut nödvändiga.

Andreas Jakobsson skrev en bok (Svinnlandet) om sitt liv som dumpstrare. Han lever nästan uteslutande på mat som andra kastat, företrädesvis från livsmedelsaffärer. Ingalunda ett torftigt liv. Han visade bilder från skafferiet som dignade av godis, ostar, frukt och charkuterier. Mest oväntade fyndet var 56 paket cigaretter som Andreas hittade bara några dagar efter att han slutat röka.

Lilian Ryd pratade om sameliv, ett liv som i stort sett är en studie i hållbarhet. Hennes bok Urfödan finns såklart att låna!

Slutligen – fast det hände en massa andra roliga saker som jag inte räknat upp –  hade vi äran att få lyssna på EU-kommisionären Linnea Engström som pedagogiskt lärde oss om havets blå hållbarhet.

Och hur många hittade till Stadsbiblioteket denna dag? Fantastiska 2400 personer! Detta gör vi om, det är vårt hållbarhetslöfte!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad

 

Terrorattentaten i Norge 2011

minnesmarke

Minnesmärke på Utöya

Vad gjorde du den 22 juli 2011? Själv var jag i norra Uppland, vi stod i min svärmors lägenhet och lagade mat när rapportsändningen klockan arton berättade om ett attentat mot regeringskvarteren i Oslo. Att det var ytterst allvarligt framstod snart men det förfärliga mördandet på Utöya låg ännu någon timme fram. Småningom stod det klart att massmord pågick på ön där Arbeiderpartiets ungdomsförbund hade en samling. Senare klarnade sambandet, Oslo och Utöya hängde ihop, men vem eller vilka var gärningsmän? Rykten gick att radikala islamister låg bakom. Förvåningen var stor när Anders Behring Breivik, en vit norrman med kopplingar till extremhögern och radikal anti-jihadism, anhölls som misstänkt.

Norge förändrades för gott, att terrorn skulle slå till i ett av världens mest välmående och fridfulla länder kändes overkligt. Senare dömdes Breivik till lagens strängaste straff, han är placerad på anstalten i Skien.

fatland  lippestad

Om detta dåd har det skrivits spaltmil men det finns också ett flertal böcker utgivna. Erika Flatland publicerade 2013 Året utan sommar. Samma år kom Geir Lippestads Det vi kan stå för. Lippestad, själv medlem i Arbeiderpartiet, företrädde Breivik under Rättegången (den åtalade hade önskat honom som sin advokat). Åsne Seierstad, känd för boken Bokhandlaren i Kabul, utgav, också 2013, En av oss : en berättelse om Norge. Hon undersöker hur Norge kunde ”frambringa” ett sådant oerhört hat, hur Breivik i splendid isolation alltmer radikaliserats och vad det säger om vår självförståelse.

breivik

 

Fem år efter terrorattentaten i Norge ser vi hur Europa polariseras, hur främst högerpopulismen växer sig stark. Det som 2011 sågs som obegripligt förefaller dessvärre ingå i ett större mönster. Hur vi hanterar historien avgör vår framtid.

Håkan Olsson, bibliotekarie