Bob!

bob_dylan_in_toronto2

Det har väl inte undgått någon att årets nobelpristagare i litteratur heter Bob Dylan. Det ska erkännas att jag inte var helt förtjust i valet i år, detta trots att jag lyssnat hela mitt vuxna liv på Dylan och räknar honom till de allra största inom musiken.  Kanske beror mitt motstånd på att jag inte tycker att vare sig Dylan eller musikvärlden behöver ett litteraturpris, medan det för litteraturen är en av de få dagar på året när allt ljus faller på valet av författare.

Men nu när första bestörtningen lagt sig är jag ändå lite motvilligt förtjust. Det är kul att fundera över ifall Dylan  – som är känd för att vara lite vrång – verkligen dyker upp på Nobelfesten. Kommer han att konversera drottningen? Hur blir det med klädseln – kan en rebell bära frack?

Tiden får utvisa hur det blir. I skrivande stund har Bob Dylan inte kommenterat priset offentligt.

Men hans texter då? Håller de för att läsas utan musikkomp? Absolut, anser jag, även om jag föredrar att lyssna på helheten som Dylans röst och ackompanjemang ger.

En personlig favorit är  Tomorrow is a long time:

If today was not an endless highway
If tonight was not a crooked trail
If tomorrow wasn’t such a long time
Then lonesome would mean nothing to you at all

Ah but only if my own true love is waitin’
Yes and if I could hear her heart a softly poundin’
Only if she were lying by me
Would I rest in my bed once again

I can’t see my reflection in the mirror
I can’t speak the sounds that show no pain
I can’t hear the echoes of my footsteps
And can’t remember the sound of my own name

Ah but only if my own true love is waitin’
Yes and if I could hear her heart a softly poundin’
Only if she were lying by me
Would I rest in my bed once again

 

En som lär vara extra glad över valet av litteraturpristagare är Ola Holmgren. Tidigare i år gav han ut boken Stickspår: åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur

stickspar

Andra titlar i vår bibliotekskatalog är memoarerna eller ett antal böcker som försöker fånga in myten Dylan:

Det är inte mig ni söker av David Dalton

Dylan: mannen, myten, musiken av Clinton Heylin

Dylan i 60-talet : tematiken i Bob Dylans sångtexter och dikter 1961-67 

 

 

 

Och här kommer hans allra vackraste sång:

 

Jeanette, Stadsbiblioteket

 

Länge leve skiljetecknen!

 

interpunktionHäromdagen var det skiljetecknens dag  – jo, det finns en sådan, liksom det finns kanelbullens, gräddtårtans och toalettens dag m.fl. – och jag hörde på radion att det är allt färre som använder skiljetecken i skriven text. Så kan vi ju inte ha det! Någon har liknat skiljetecknen vid trafiksignaler. Används de inte kommer orden att krocka med varandra och orsaka kaos.

Vi är inte så få som plågas av särskrivningar, anglicismer och annat otyg. ”Språkpoliser” kallas vi som tycker att det är mödan värt att skriva en grammatiskt korrekt mening ; själva föredrar vi benämningen språkväktare.

Inte sällan får utlämnande av skiljetecken ganska komiska effekter. Vilket föredras, en ”mindre, väluppfostrad hund” eller ”mindre väluppfostrad hund”?

komma

 Komma rätt, komma fel, och komma till punkt är en bok för alla som älskar interpunktion … eller som bara behöver lite gemenskap för att våga göra det.  Boken är väldigt roligt skriven, med en mängd exempel på hur tokigt det kan bli om ett komma placeras på fel ställe. Exempelvis lär boerkriget utlösts av ett sådant missförstånd, enligt  författaren Lynne Truss.

Lite torrare, men lika passionerad, är Siv Strömquists klassiker Skiljeteckensboken.  Här får du handfasta råd i när, om och hur interpunktionen ska användas.

I dagarna kom en ny bok om skiljetecken: Interpunktion: om skiljetecken och textens nyanser.  Den här boken är både en historik över skrift och skrivande och en handbok för skrivande personer.

Fler böcker om ämnet hittas på hylla Fc. Vi har också tidskriften Språktidningen som ges ut av Svenska språknämnden.

Välkommen till biblioteket!

Jeanette, Stadsbiblioteket i Halmstad