Av Jeanette Malm
Yens Wahlgren är xenosociolingvist, vilket på ren svenska betyder att han sysslar med språk som inte finns, konstgjorda språk i populärkultur och litteratur. Hans bok Liftarens parlör till galaxen – en berättelse om 101 språk som egentligen inte finns kom nyligen och den väckte mitt intresse för ämnet konstgjorda språk. Vad, hur och varför? var frågor jag ställde mig.
Yens Wahlgren skiljer på så kallade conlangs, constructed languages, som en bredare benämning där allt från esperanto till borduriska (som talas i ett par av Tintinalbumen) innefattas och artlangs, artistic languages, vilket är språk som skapats enbart för konstnärliga skäl och som vi möter i populärkulturen.
Konstgjorda språk utmärks av att de inte är modersmål för någon. Det finns ca 7000 levande språk i världen – varför hitta på ännu fler? Svaret, enligt Yens Wahlgren är att de språk som vuxit fram under lång tid inte är logiska eller konsekventa. Det perfekta språket måste därför vara ett som konstruerats.
Minns någon esperanto? Det skapades av Ludvig Zamenhof i slutet på 1800-talet med syfte att öka förståelsen mellan människor och minska krig och konflikter. Det har väl inte riktigt blivit som Zamenhof tänkt, även om det finns föreningar för esperanto över hela världen är det ändå ganska få som kommunicerar på språket.
I Wahlgrens bok fastnade jag för kapitlet om klingonska. Det påstås vara det mest talade och kända av de konstgjorda språken. Klingonska skapades till Star Trek-filmerna men har sedan dess vuxit till ett språk med egen grammatik. Det finns ordböcker, the Klingon Dictionary och språkkurser på kassettband och snart även på en app. Klingonska var från början ett språk som användes av utomjordningar på TV, men har växt ur sitt fiktiva ursprung och lever vidare även utan draghjälp av tv-serien.
Nyfiken på boken och språk som valyriska, syldaviska, navi, lilliputianska, rkiska för att nämna några? Här kan du låna!
Världens vetande väntar 