Mord i Guds namn

mordVad får människor att begå fruktanvärda brott i namn av högre makter? Trodde verkligen Sara Svensson, den s k barnflickan, att Helge Fossmos uppmaning till mord på pastorns hustru kom från Gud? De flesta, om inte alla, religioner har starka förbud mot att ta andra människors liv, likafullt begås inte sällan mord av trosskäl.

Den amerikanske journalisten och författaren Jon Krakauer intresserar sig för människor i extremsituationer. Mest uppmärksammad är han för boken Tunn luft (1998) som handlar om de katastrofala Mount Everest-expeditionerna 1996. I boken Mord i Guds namn (2004) beskriver han de undergångsmättade stämningarna bland fundamentalistiska mormonsekter. I centrum för boken står ett uppmärksammat dubbelmord 1984 där bröderna Ron och Dan Lafferty mördade svägerskan Brenda och dennes ettåriga barn. Orsaken till mordet var enligt Ron Lafferty att han mottagit en uppenbarelse från Gud vars innebörd var att Brenda skulle försvinna.

Krakauer redogör för omständigheterna kring mordet och tecknar samtidigt en bild av mormonrörelsens historia. Han besöker isolerade mormonsamhällen i Västern där ledarna för sekterna är gifta med ett stort antal kvinnor och har fullständig makt över medlemmarna. Boken söker förstå hur svåra och extremistiska kulturer kan få människor att fullständigt förlora sin moraliska kompass.

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket i Halmstad

Svetlana Aleksijevitj

Swetlana_Alexijewitsch_2013_cropped

Varje år, andra torsdagen i oktober, på slaget 13.00 öppnas dörrarna till Börshuset i Stockholm. Ut kliver Svenska Akademiens ständige sekreterare, ackompanjerad av hundratals fotoblixtar.
På många bibliotek är detta ett högtidligt tillfälle. Så ock på Stadsbiblioteket i Halmstad, där vi rullar ut en guldtofsprydd vagn fylld med salta pinnar, cider och plastglas. TV-skärmarna är påslagna, ljudet reglerat och publiken och personalen strömmar till. I veckor innan har det spekulerats – är det inte dags för en afrikan? Joyce Carol Oates, varför får hon aldrig priset? Eller Haruki Murakami? Tidningarnas kultursidor fylls av förhandstips, bibblans lokala vadslagningsbyrå Bettys betting är glödhet och vi bibliotekarier är smått nervösa och förväntansfulla. Helst ska det finnas böcker inne av pristagaren som snabbt kan lånas ut. De senare åren har varit väldigt bra ur den aspekten: Tranströmer, Munro, Modiano, Lessing och Vargas Llosa är alla författare som är välkända av läsare och det finns ganska gott om översatta titlar.
nobelmedal_1Årets pristagare var ingen underdog. Redan när Sara Danius från Svenska akademien sa ”den vitryska” utbröt jublet här på biblioteket. Svetlana Aleksijevitj skriver en form av dokumentärprosa; vanligen följer hon ett antal personer under många år och bygger berättelser baserade på deras livsöden. Motiveringen från Svenska akademien löd: för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid. Den omfångsrika sviten böcker kallar författaren Utopins röster – historier om den röda människan. Det sammanhållande temat är vittnesbörder från helt vanliga människor med det gemensamt att de är sovjetmedborgare.
Bön för Tjernobyl handlar om de människor som trots risk för liv och hälsa valt att bo kvar i det drabbade området efter kärnvapenkatastrofen 1986.

kriget-har-inget-kvinnligt-ansikte
I Kriget har inget kvinnligt ansikte söker Svetlana Aleksijevitj upp många av de kvinnor som stred för Röda Armén, sida vid sida med männen. Dessa män har i efterhand hyllats och erkänts, men kvinnornas röster har tystats ner. När Aleksijevitj söker upp dem är det en 40-årig tystnad som bryts och kvinnorna berättar saker de inte visste att de mindes.
Tiden second hand – slutet för den röda människan är en berättelse om alla de sovjetmedborgare som efter kommunismens fall inte fann sin plats i det nya samhället. Det är förlorarna hon intresserar sig för, inte det lilla fåtal som blivit rika i det postsovjetiska samhället.

zinkpojkar
Zinkpojkar handlar om Sovjetunionens krig med Afghanistan som pågick 1979 – 1989. Många visste inte innan denna bok kom omfattningen av detta krig. Titeln syftar på att de pojkar och män som dödades var så svårt lemlästade att de fraktades hem i förslutna zinkkistor.
Den senast översatta boken heter De sista vittnena – solo för barnröst. Det är barnens berättelse om krig, i det här fallet andra världskriget. De är gamla nu, men Aleksijevitj bad dem ta fram sin barnröster för att beskriva hur de upplevde krigets fasor.
Svetlana Aleksijevitj har censurerats i sitt hemland och blivit utsatt för förföljelse. Åren 2006 – 2008 bodde hon i Göteborg, under beskydd från organisationen The International Cities of Refuge Network. På Nobeldagen den 10 december kommer hon åter till Sverige, nu för att ta emot världens finaste litteraturpris.
Jeanette, Stadsbiblioteket

Våld och brott för länge sedan

Våldshandlingar mellan människor har förmodligen existerat sedan Homo sapiens började dominera klotet för ungefär 200 000 år sedan. I alla religiösa och historiska myter spelar våldsbrott avgörande roller; Kain dödar Abel och Loke fäller Balder. Litteraturhistorien är full av ond bråd död, från släktfejderna i de isländska sagorna till den plågade Raskolnikov och vidare till nutidens Scandinavian noir.

Att döma av pressens hårdbevakning av mordfall kan man tro att vi lever i den våldsammaste av tider. Så är dock inte fallet, statistiken visar att våldsbrotten var frekventare för hundra år sedan.

missdadare-brott-och-manniskooden-i-sverige-omkring-1600

Annika Sandéns Missdådare : brott och människoöden i Sverige omkring 1600 (2014) är en fascinerande betraktelse av brott i den protestantiska enhetsstaten Sverige i början av det sjuttonde seklet. Sandén skriver om äktenskapsbrott (hårt bestraffat, framför allt om det gällde kvinnor), självmord, könsöverskridande beteende (vilket det dömande domkapitlet knappt kunde hantera). Tiden var helt annorlunda än idag, ändå framstår likheterna klarare än olikheterna. Inför brottets normalitetsbrytande kaos står vi alla handfallna, nu som då.

Håkan Olsson, Stadsbiblioteket

Farväl till civilisationen

Thoreaus_quote_near_his_cabin_site,_Walden_Pond

Visst ligger det en lockelse i tanken att lämna ekorrhjulet för en tillvaro utan krav? Tänk att bo utan grannar, trafik, elstolpar, motorvägar, mobiltäckning, stormarknader och informationsöverflöd. Tänk att i stället somna när man är trött, vakna när man är utsövd och äta det som finns i naturen? Säkert är det en romantiserad bild, men ibland känns vår moderna tillvaro helt absurd.

En som gjorde slag i saken var filosofen David Henry Thoreau. Nu levde han på 1800-talet och hade kanske inte samma problem med stress som vi upplever i dag, men han var en stark förespråkare för ett liv utanför civilisationens bojor. 1845 flyttade han till en egenhändigt byggd stuga vid sjön Walden i Massachusetts, USA. Där levde Thoreau i två år, två månader och två veckor utan närmare kontakt med andra människor. Han fiskade, odlade och skrev betraktelser över naturen och det enkla livet. Boken, en essäsamling, fick namnet Skogsliv vid Walden och kom 1854. Nyckelbudskapet i boken är ”Enkelhet, enkelhet, framför allt enkelhet!”

Som filosof räknas Thoreau till civilisationskritikerna och förespråkare för civil olydnad. Han ansåg bl.a att skatt var stöld och manade till politiskt uppror. Som övertygade vegetarian värnade han om djurens rättigheter på ett vis som nog inte var så vanligt under hans samtid. Eftersom examensintyget från Harvard var skrivet på pergament gjort av fårskinn, vägrade han ta emot det med repliken ”Låt varje får få behålla sin egen hud”

Henry David Thoreaus död blev symtomatisk. Under en regnig natt som han tillbringade med att räkna årsringar på fällda träd, ådrog han sig en förkylning. Denna övergick i bronkit och 44 år gammal dog han i sviterna.

loparenshjarta-markustorgeby

En svensk, nutida efterföljare till Thoreau är Markus Torgeby. Han var löparen som hade en världskarriär utstakad, men valde att 20 år gammal bosätta sig i en jämtländsk kåta under fyra års tid. Läs hans berättelse i Löparens hjärta.

Jeanette, Stadsbiblioteket