Av Jeanette Malm
Jag såg DVD:n The Imitation game härförleden. Den är välspelad, spännande och fångar miljöerna från andra världskriget väl. Filmen handlar om en grupp matematiska snillen som under stor press försöker lösa det tyska chiffret Enigma. Enigma visade den tyska flottans positioner och genom att tyda koden kunde många liv räddas och kriget avslutas tidigare.
Alan Turing, en socialt inkompetent 26-åring med klara Aspergerdrag, leder gruppen och lyckas slutligen knäcka den ”omöjliga” koden och därmed rädda miljoner. Då kan man ju tro att han får all heder och ära som tillkommer honom? Nix. Turing var nämligen homosexuell. I en tid när detta framställdes som abnormt och ett hot mot mänskligheten tvingades han välja mellan fängelse eller kemisk kastrering. Efter år av hormonbehandling tar han sitt liv, 41 år gammal.
Först 30 år efter krigsslutet får världen veta vilken betydelse Turing haft för utvecklingen av den moderna datorn. I år skulle Alan Turing fyllt 100 år. Han verkar äntligen fått den respekt och uppskattning han förtjänat, givetvis som matematiker men även som gayikon. Turing skämdes inte för sin sexuella läggning och försökte inte heller hemlighålla den. Det kostade honom livet men förde gayrörelsen framåt, åtminstone i den här delen av världen.
Det finns en hel del att läsa för den som är gripen av Turings öde.
En nyutkommen fackbok handlar om gruppen som löste chiffret, Kodknäckarnas hemliga liv i Bletchley Park : historien om de män och kvinnor som dechiffrerade den tyska koden under andra världskriget
Snart kommer också Alan Turing: datageni, kodknäckare och gayikon.
David Lagercrantz har skrivit en spänningsroman som bygger på Turings liv och verk, Syndafall i Winslow
Nyfiken på koder och chiffer i allmänhet? Då har Simon Singh skrivit boken för dig: Kodboken – konsten att skapa sekretess. Från det gamla Egypten till kvantkryptering.
Världens vetande väntar 