Av Håkan Olsson
Vem är historiens mest kända mördare? Det finns naturligtvis många pretendenter till denna tvivelaktiga utmärkelse, men många vill nog mena att den okände ogärningsman som på det mest brutala sätt mördade fem prostituerade kvinnor i Londons East End hösten 1888 är en lämplig kandidat. Jack the Ripper sålunda, eller Jack Uppskäraren i svensk version.
Fallet är ouppklarat, även om mängder med förslag om sannolik mördare förslagits genom åren. Det är inte ens klarlagt att det handlar om en gärningsman även om modus operandi talar för det. Personen bör ha haft kunskaper om anatomi, givet det sätt på vilket inre organ avlägsnades, alltmer brutalt under mordseriens gång. Det talar för att mördaren var läkare, eller slaktare.
Så sent som i september 2014 ansåg vissa att fallet lösts sedan man kopplat DNA på en sjal som tros tillhört det fjärde offret Catherine Eddowes, till en viss Aaron Kosminski. Slutsatsen får nog anses synnerligen svag. Den kände thrillerförfattaren Patricia D. Cornwell har i Portrait of a killer : Jack the Ripper – case closed (2002) (Porträtt av en mördare, på svenska 2003) utpekat den viktorianske målaren Walter Sickert som mördaren, även här med tämligen tunn bevisning.
Ett flertal teorier har landat i kopplingar till kungahuset, främst till prins Albert Victor, äldste son till Edvard (senare Edvard VII). Det tredje offret, Elizabeth Stride, var för övrigt svenska, född i Torslanda som Elisabeth Gustafsdotter. Birgitta Leufstadius har skrivit om hennes tragiska öde i Jack the Rippers tredje offer (1994).
Den engelskspråkiga litteraturen om morden i Whitechapel är omfattande. Det har gjorts TV-serier, dokumentärer och filmer i strid ström. En bra sammanfattande bok på svenska är Glenn Lauritz Anderssons Jack uppskäraren : kriminalfall och legend (2008).
Fattigdomen i East End var vid den här tiden skriande, bostadsbristen stor. En förfärande andel av kvinnorna i området var prostituerade, dryckenskapen omfattande. Dessa omständigheter kan förklara varför rippologerna ofta sökt gärningsmannen i de högre stånden, den viktorianska epoken med dess prydhet är också en lämplig bakgrund till brott som rör sexualitet.
En enda sak är klar – gåtan lär förbli olöst.
Världens vetande väntar 