Ursäkta, är det du eller jag som låter?

hassan

Det var tjugo år sedan som Hassan, radioprogrammet med världens lurigaste humor, kom som en virvelvind rakt in i de svenska tonårsrummen. Själv var jag kanske lite för ung när detta sändes men jag har en äldre syster och en av fördelarna med äldre syskon var att man får lära sig saker som man kanske egentligen var aningen för liten för. Vilket resulterade att jag i förtid fick bra koll på vad de äldre tonåringarna gillade genom att jag, i maskopi med min bror, såg det nästan som ett konststycke att lyckas ta oss in till vår systers välbevakade tonårsrum och knycka hennes saker, där det mest åtråvärda stöldgodset var en dagbok och hennes kassettband med inspelade Hassanprogram.

Detta är preskriberat nu då det var 20 år sedan Hassangänget var aktiva. Detta 20-årsjubileum har man valt att fira med att ge ut två specialutgåvor, kombinerat bok och skiva. En volym utgavs 2013 och en 2014, ska tilläggas att böckerna är exakt likadana men skivorna är olika. Boken är tunn och liten och går fort att läsa igenom. Den erbjuder trevlig läsning om hur utstakade livsbanor, av en slump, kan krokna till och leda in på andra alternativa vägar. I Hassangänget gällde detta framförallt Kristian Luuk som gick på Handelshögskolan och skulle bli finansman, och Fredrik Lindström som var språkvetare och säkert inte hade busringningar i radio som framtidsvision.

hassan---samlat-guld-vol-2

I boken berättas det om hur gänget hittade varandra genom hörsägner och rykten. För Sveriges Radio och P3, som programmet sändes i, var början på 90-talet speciellt på så vis att man för första gången skulle börja rikta in sig speciellt på ungdomar. När man läser boken anar man den nydanande andan som fanns, vilka problem och möjligheter man mötte, en spännande kompott som lämnade mersmak. Jag hade hemskt gärna läst mer men boken är tunn och man får nog snarare se den som bonusmaterial och som ett trevligt omslag för den skiva som finns inuti – och den – den är verkligen guld!

Frida, Stadsbiblioteket

Ebb i kassan?

plånbok

Då kanske du ska göra som ett antal personer de senaste åren – avstå från alla inköp utom de nödvändigaste under ett helt år och sedan skriva en bok om vedermödorna.

Brodrej: Shopstop – rapport från ett celibat shopstop

Levine: Not buying it – my year without shopping

Gramming: Köp inte den här boken

 

 

 

Jag har läst böckerna och är mer eller mindre imponerad av hur man lyckats. Någon är väldigt konsekvent och tillåter sig inte köpa nya nylonstrumpor när sista paret gått sönder, en annan tycker att presenter faller under nödvändighetskontot och köper dyra designsaker att ge bort.

Klart är att det får mig att reflektera över mina inköpsvanor. Allt oftare ställer jag mig frågan innan jag går till kassan: behöver jag det här? Ofta är svaret nej, och lika ofta handlar jag ändå men ibland lyckas jag stå emot.

Är ett köpfritt år lite väl radikalt kan man alltid delta i En köpfri dag som är en internationell kampanj. Syftet är att väcka medvetenhet om konsumtionsmönster och visa på alternativ.

köpfri dag

Konceptet är enkelt. Att delta i En Köpfri Dag innebär att du låter bli att handla något under dygnets 24 timmar under en dag i november. Du kan även visa att du deltar genom att anmäla dig till evenemanget på Facebook.

Att delta i En Köpfri Dag är en symbolisk handling, men det ger effekt då du kommer att känna av hur svårt/lätt det är för just dig att avstå. Det får dig förhoppningsvis även att tänka till kring konsumtionssamhällets effekter, och bidrar på sikt till en ökad medvetenhet om din konsumtion och konsumentmakt.

björkLyckliga i alla sina dagar – om pengars och människors värde av Nina Björk är en bok där författaren på djupet anlyserar vårt behov av ständigt nya saker. Minns ni debatten när den kom? ”Skitdrömmar” kallade Björk det priviligerade västs ständiga driv efter nytt kök och nya prylar. Hon vill få oss att se det verkligt viktiga i livet, och det hittar vi inte i shoppinggallerian. En bok med många aha-upplevelser; egentligen har jag väl fattat att ökad tillväxt är en omöjlighet i längden men Nina Björk skriver med ett så direkt tilltal att jag fattar att det upp till mig att ändra just mina vanor. Hoppas att fler läser och reflekterar. Kanske ett ämne för en läsecirkel på biblioteket?

 

 

 

Jeanette, Stadsbiblioteket

 

Morden i Whitechapel 1888

jack

Vem är historiens mest kända mördare? Det finns naturligtvis många pretendenter till denna tvivelaktiga utmärkelse, men många vill nog mena att den okände ogärningsman som på det mest brutala sätt mördade fem prostituerade kvinnor i Londons East End hösten 1888 är en lämplig kandidat. Jack the Ripper sålunda, eller Jack Uppskäraren i svensk version.

Fallet är ouppklarat, även om mängder med förslag om sannolik mördare förslagits genom åren. Det är inte ens klarlagt att det handlar om en gärningsman även om modus operandi talar för det. Personen bör ha haft kunskaper om anatomi, givet det sätt på vilket inre organ avlägsnades, alltmer brutalt under mordseriens gång. Det talar för att mördaren var läkare, eller slaktare.

Så sent som i september 2014 ansåg vissa att fallet lösts sedan man kopplat DNA på en sjal som tros tillhört det fjärde offret Catherine Eddowes, till en viss Aaron Kosminski. Slutsatsen får nog anses synnerligen svag. Den kände thrillerförfattaren Patricia D. Cornwell har i Portrait of a killer : Jack the Ripper – case closed (2002) (Porträtt av en mördare, på svenska 2003) utpekat den viktorianske målaren Walter Sickert som mördaren, även här med tämligen tunn bevisning.

cornwell

Ett flertal teorier har landat i kopplingar till kungahuset, främst till prins Albert Victor, äldste son till Edvard (senare Edvard VII). Det tredje offret, Elizabeth Stride, var för övrigt svenska, född i Torslanda som Elisabeth Gustafsdotter. Birgitta Leufstadius har skrivit om hennes tragiska öde i Jack the Rippers tredje offer (1994).

Brev från Jack the Ripper (?) till Scotland Yard

Brev från Jack the Ripper (?) till Scotland Yard

Den engelskspråkiga litteraturen om morden i Whitechapel är omfattande. Det har gjorts TV-serier, dokumentärer och filmer i strid ström. En bra sammanfattande bok på svenska är Glenn Lauritz Anderssons Jack uppskäraren : kriminalfall och legend (2008).

Fattigdomen i East End var vid den här tiden skriande, bostadsbristen stor. En förfärande andel av kvinnorna i området var prostituerade, dryckenskapen omfattande. Dessa omständigheter kan förklara varför rippologerna ofta sökt gärningsmannen i de högre stånden, den viktorianska epoken med dess prydhet är också en lämplig bakgrund till brott som rör sexualitet.

En enda sak är klar – gåtan lär förbli olöst.

Håkan Olsson

Sjukdomar, farsoter och epidemier

pestpandemi

Farsot, epidemi, pandemi. Tre ord som är mer eller mindre synonyma och ger en lätt ilning av skräck blandat med förtjusning när man (jag) tänker på innebörden. För att bringa reda i vad som skiljer benämningarna åt har jag konsulterat Wikipedia som säger så här:

En epidemi eller farsot är ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som sprider sig mellan människor (motsvarande för djur heter epizooti). En epidemi som sprider sig över stora delar av världen kallas för pandemi. En sjukdom som är vanlig inom en begränsad grupp eller inom ett begränsat geografiskt område kallas endemi.

Forskare som undersöker epidemier, epidemiologer, kan ägna sig åt olyckor, psykiska sjukdomar eller beteenden. Kriteriet på en epidemi är att antalet drabbade stadigt ökar tills epidemin har nått sin kulmen. Om antalet drabbade sedan inte minskar, utan ligger kvar på ungefär samma nivå, har epidemin blivit en endemisk sjukdom.

Vi har alla läst om tyfus och digerdöden, om pesten och koleran, spetälskan, och, hur makabert det än kan låta så är det något lite kittlande i att läsa om eländet. Kanske för att de flesta är utrotade i vår del av världen?

Vid en djupdykning i bibliotekets katalog med ämnesökning som sjukdomar och historia hittar jag lite lästips som kan stilla nyfikenheten:

  • Farsoter och handikapp : ett kulturhistoriskt perspektiv av Bo Andersson. Den handlar om polio, spetälska, pesten, syfilis, kolera, spanska sjukan, dövhet och vänsterhänthet.
  • Folkets farsoter och kungarnas krämpor av Christer Nilsson. Hur har epidemier bland soldater ändrat historiens gång? Är det skillnad på adeln och vanligt folk när det handlar om loppor och löss?
  • Skräckens tid : farsoternas kulturhistoria av Berndt Tallerud. Här lär vi oss att de inte är krigen som skördat flest människoliv, om vi nu trodde det. Bara pesten,en av många epidemiska sjukdomar, har dödat fler än alla världshistoriens krig tillsammans.
  • Kolera : en farsots grymma framfart i Uppsala och på den uppländska landsbygden / Berndt Tallerud. Drygt 10 % av Uppsalas befolkning drabbades på 1830-talet av kolera. Totalt i världen dog mer än 10 miljoner människor. Om detta skriver Tallerud i en bok med många bilder och teckningar, från en tid som känns väldigt avlägsen men är mindre än 200 år bort.
  • Pandemi : myterna, fakta, hoten / Björn Olsen. Första gången jag hörde ordet ”pandemi” tror jag var i samband med fågelinfluensan. Det var något så skrämmande i en sjukdom som spreds från djur till människa, dessutom av fåglar. Vårens budbärare blev plötsligt flygande dödshot.
  • Epidemiernas historia och framtid / Birgitta Evengård. Den här boken håller vad titeln lovar. Forskare från skilda områden som teologi, humaniora och medicin visar hur epidemierna påverkat oss, från urtid och framåt.

Jeanette, Stadsbiblioteket

Ekonomisten eller Allt som är gratis på biblioteken

pengar

De finns att hitta överallt. I många länder samlas de i flock och alltsedan urminnes tider har det cirkulerat rykten och det har byggts upp myter kring detta ovanliga folk. I många svenska hem har de figurerat i sagor som vuxna använde till att skrämma små barn med, där historierna om Spara och Slösa var de mest populära. Detta folk och denna kultur har funnits sedan hedenhös men fick inget egentligt ansikte förrän en charmerande man vid namn Ingvar Kamprad tog klivet ut i rampljuset och ställde sig i fören för (vad jag vill kalla) ekonomisterna.

kamprad

Sverige är inte unikt utan många länder har delar där detta ovanliga släkte tycks samlas; i Danmark går de att hitta i Jylland, i Finland finns de i Laihia, i Storbritannien är de i Skottland, i Sverige finns de i Småland och i Norge – där finns det inga. Det heter att kärt barn har många namn, detta gäller också för ekonomisten där namn som: snåljåp, gnidare, snålvarg och, min personliga favorit, girigbuk kan användas för att beskriva en ekonomist.

Anledningen till varför jag kom att snöa in på detta var att jag en dag på mitt arbetspass på riktigt upptäckte någonting på biblioteket. Jag har sett det många gånger men har ändå inte riktigt lagt märke till det. Det är en liten sak men jag tycker ändå att det är lite ballt då det visar på de otroligt breda utbud som folkbiblioteket har där man kan låna/hyra massvis med saker som:

Alltså, en hel radda med saker och då har jag ändå säkert missat att ta med någonting. Hmm….böcker skrev jag väl dit? Jo, och så var det denna sak som jag blev så fascinerad av. Det är ingen stor sak, vare sig bildligt eller bokstavligt, utan bara lite udda och oförväntat – jag talar om att det finns elmätare till utlån! Hur otippat är inte det? Att låna hem en apparat som registrerar och tydligt visar strömförbrukning och kostnad för just dig och dina apparater. För en sann smålänning (som jag själv fortfarande är litegrann) låter det som guld i mitt hörande öra, och, man behöver inte ens köpa apparaten eftersom den finns att låna (gratis) på biblioteket.

elmätare

Elmätare

Som avslutning vill jag tillägga att en elmätare är ett bra ekonomiskt verktyg samt att den är bra ur miljösynpunkt, där den kan erbjuda en insikt om vilka apparater som faktiskt är energitjuvar (har väl hört talas om en ulv i fårakläder) då det nödvändigtvis inte behöver vara det mest uppenbara. Tanken är väl den att det är enklare att förändra och effektivisera sitt förbrukningsbeteende om man har konkret kunskap om orsak – verkan, en kunskap som i förlängningen kan skapa en tyngre plånbok och en bättre miljö.

Frida H, Stadsbiblioteket