Älskar snö

snö

När kommer snön? Hur mycket och hur länge kommer den att stanna? Tänk om det inte blir snö. En barmarksvinter, det händer faktiskt. Någon flinga ska väl ändå singla ner och den ska jag ta vara på. Låta landa på min hand och försvinna, smälta. Ända sedan barnsben har jag älskat snö. Det finns inte för mycket snö för mig och den kan inte komma för tidigt. Ligger den kvar länge och det blir dagsmeja känner jag ren lycka. För några år sedan blev vi insnöade under en fjällsemester i september. Temperaturen kröp ned till – 8 på natten och hela fjället i sina varma höstfärger pudrades vitt. Sedan dess drömmer jag om att snöcampa. Varje senhöst gör jag upp planer hur vi ska ge oss ut i skogen, slå upp vårt tält, laga vår sista måltid för dagen, under en svart himmel, och i ett ogenomträngligt mörker krypa ner i sovsäckarna och höra hur snöflingor lägger sig till ro på tältduken. Det enda jag inte kan planera är snö, torr snö, snö i massor….

snö1

Jag önskar det fanns en hel bok, fackbok, om snö, bara snö i dess vidaste begrepp. I Stora boken om vädret (2009) finns i alla fall två sidor om snö och en hänvisning till en äldre bok med titeln Snö : en renskötare berättar (2001). På samiska finns 300 ord för olika typer av snö. Kunskapen om snö och is är en nödvändighet för folken i norr och jag fascineras av innehållet.

Ordet snö förekommer i 85 titlar när jag söker i bibliotekskatalogen. I de allra flesta fall är det i roman-, barn och poesititlar men även musik och film har snötitlar. Jag hittar en statlig utredning SOU 2004:77 med titeln Snö, mörker och kyla. Hjärtat slår lite snabbare, här har vi kanske något men nej det handlar om utveckling av internationell militär test- och övningsverksamhet på svenskt territorium.

Hur många timmar, dagar eller månader går åt till att tala om väder? Talar vi mer om snö än sol, blåst och regn? Hur påverkas vi av snö? Hur tänker de som bor där ingen snö finns eller där det bara är snö och is? Ingen snöflinga lär vara den andra lik, precis som människor, tänker jag och vill bara veta mer. Sedan den oundvikliga frågan, varför bor man ett helt liv på västkusten om man älskar snö? Flytta österut, sök inlandsklimat eller förankra bopålarna åtminstone i Östersund. Då tänker jag på Pelle året om i Britt G Hallqvist Jag byggde mig ett fågelbo från 1967. Pelle ser det positiva i alla årstider och så är det nog, egentligen, även om snö är bäst.

uusma

I Bea Uusmas bok Expeditionen : min kärlekshistoria hittar jag bra läsning i väntan på vinter och snö. Den är både intressant, spännande och har en del riktigt vackra iskalla bilder i den illustrerade utgåvan. Jag vill verkligen rekommendera just den. B Uusmas bok har varit med i vår blogg vid två tidigare tillfällen. Vill du läsa inläggen så följ länk 3 oktober 2013 och 7 november 2013

Fler arktiska äventyr hittar du på hylla Ns, Polarländerna och böcker om väder finns på hylla Uba, Meteorologi.

Ulla

BASE jumping – Building, Antenna, Span and Earth

basejump

Ofta kommer man in på diskussioner om saker man vill göra någon gång i livet. Man gör upp planer, sparar pengar och längtar efter möjligheten till att kunna skapa sig nya upplevelser. För mig är en av livets guldkanter att få vara med om någonting nytt och att få lära sig nya saker. Min lista med vad jag vill göra är lång men nu har jag också kommit på att det finns spännande saker i världen som jag inte vill göra, vilket det här inlägget kommer att handla om.

I Alastair Fothergills fantastiskt vackra och intressanta bok Planeten jorden: som du aldrig har sett den tidigare, läste jag om någonting som jag aldrig har hört talas om tidigare, någonting som kallas för BASE jumping. I boken illustreras detta med en människa som, iklädd en fallskärm på ryggen, kastar sig ner i en av världens djupaste grottor Sotano de las golondrinas i Mexico. Helt galet.

sotano

Eftersom BASE jumping är någonting helt främmande för mig kastade jag mig direkt ut i internets vågor och började surfa runt. Finns mycket information om detta och jag kunde konstatera en sak: det ser fruktansvärt kul ut men jag skulle aldrig (inte ens för allt smör i Småland) kunna hoppa ner i ett 300 meter djupt grottschakt, eller handlöst kasta mig ut från taket av ett hotell i Rio de Janeiro. Never! Detta kommer inte finnas med i mina drömmar, kanske mardrömmar, men samtidigt otroligt häftigt och jag känner djup beundran för de personer som tar klivet ut och faktiskt vågar.

Principerna för BASE jumping har funnits sedan 1970-talet men av vad jag förstår har den, kanske med hjälp av teknikens framfart, utvecklats och vuxit betydligt under senare år då man idag kan dokumentera, videofilma och marknadsföra sina hopp i en helt annan skala än för bara tio år sedan.

parkour

En annan sport som under de senaste åren har växt sig stor är Parkour (även kallat Freerunning) där utövarna använder det som finns i miljön för att hoppa, springa på väggar och mycket mer spektakulära saker. Vill du veta mer kan du hitta Jan Witfelds bok The ultimate parkour and freerunning book : discover your possibilities på biblioteket.

/ Frida

Kakelugnsmordet

tandläkarmordet

Tandläkare Robert Aspelin hade inte hörts av sedan april 1962. En gammal vän hade föreslagit Aspelin att följa med på en akademisk återträff men denne hörde inte av sig. Vännen blev orolig och började undersöka tandläkarens efterlämnade papper. Aspelin kom från en bemedlad familj, utbildade sig till tandläkare men kom knappt att utöva sitt yrke. Notoriskt slarvig med ekonomin hade ett större arv något år tidigare dock förbättrat situationen. Vid en koll med Aspelins bank visade det sig att inga medel fanns kvar. Vad hade hänt?

Tandläkarens personlige bankman hade förskingrat samtliga tillgångar, visste han månne något om förvinnandet? Så småningom rullas en av den svenska kriminalhistoriens märkligaste historier upp. Förhörd om förskingringen erkänner bankmannen, Wilhelm Rodius, att han mördat Aspelin i sin tidigare våning på Drottninggatan. Kroppen har sedan styckats och eldats upp i kakelugnen. Vid tiden för erkännandet har fastigheten rivits. Om detta kan man läsa i Brottsplats Sverige av Lasse Wikström och Rolf Wrangnert (1998). Den välkände kriminaljournalisten Börje Heed har skrivit om dramat, bl a i den postumt utgivna Brottsplats Stockholm (2014). Då brottsplatsen försvunnit tvingades polisen till okonventionella metoder för att fastslå hur brottet genomförts. Man tvingades till och med rekvirera en död griskropp för att leda i bevis att gärningsmannens sensationella bekännelse stämde.

Håkan Olsson

En himla massa bakprogram

tårta

Är det bara jag, eller är det inte så att det bakas mer än någonsin i Sverige? På tv är det bakprogram var och varannan kväll i alla kanaler, det finns mängder av tidskrifter om bakning och antalet bakbloggar är oräkneliga.

Baknings-TV följer mallen för tävlingsprogram. Deltagarna får ett uppdrag, en sträng jury bedömer och den som inte håller måttet (höhö) åker ut.

Vinnaren däremot, får göra en egen kokbok, eller bakbok kanske det heter. Här hittar du böcker från vinnare och domare i Hela Sverige bakar:

Älska att baka

älskabaka

Sockerchock

Birgittas bästa : favoritrecepten till det svenska fikat. Birgitta Rasmusson är sedan 1980-talet chef för ICA provkök och kvinnan bakom kakböckernas kakbok – Sju sorters kakor som sålts i smått fantastiska 3,4 miljoner exemplar.

För bakproffs finns tävlingsprogrammet Dessertmästarna. En av domarna heter Roy Fares (jo, han är kusin till regissören Fares Fares och skådespelaren Josef Fares). Roy Fares ger ut de allra läckraste bakböcker som verkligen väcker sötsuget. Vad sägs om Delicious – bakverk för en godare höst och vinter ; United States of cakes – bakverk och sötsaker från den amerikanska västkusten eller Sweet! – desserter och sötsaker.

delicioussweet

I helgen ska jag baka en paj med saltkola, pecannötter och äpplen!

Jeanette, Stadsbiblioteket