En hyllning till kaffet

kaffe

”Kaffetåren den bästa är bland alla jordiska drycker”

-ur kaffevisan av Mauritz Craemer

Det sägs att man blir pigg av kaffe men tilltron till dess uppiggande effekt kan ibland vara lite överdriven. Ni kan välja att tro på det eller inte, men det har faktiskt hänt att jag skamsen (trots hög kaffekonsumtion) har fått komma till jobbet med en näsa som pekar åt höger istället för rakt fram, eftersom jag råkat tappa en tung bok på den stackars snoken efter att jag har somnat mitt i ett spännande kapitel.

Jag är nog inte ensam om att ha vaknat av att en bok, hastigt och lustigt, kommer farande från himmelen och landar på ansiktet. Men lugn, bara lugn, det går att undvika eller förmildra konsekvenserna av landningen. Här kommer lite olika alternativ för hur man kan gå tillväga:

  1. Gå och lägga sig i tid
  2. Läsa tunnare böcker som inte gör så ont när man tappar den på näsan
  3. Lånar en e-bok på biblioteket och avnjuter den på en läsplatta, och kanske gör inte den lika ont när den landar på näsan
  4. Lyssnar på en ljudbok på mp3, CD, mediejukebox eller streaming, vilka är format som finns på biblioteket, på plats eller via vår hemsida

Som många andra kan jag också dricka kaffe på morgonen, på vägen till jobbet, i bilen, på stranden, ja nästan precis när som helst och vart som helst. Men tänk i detta stressade samhälle där tiden är en bristvara i många människors liv, är jag nästan förvånad över att man ännu inte har uppfunnit en konstellation som gör att man kan få i sig kaffet intravenöst med någon slags droppställningshistoria. Men med handen på hjärtat, hur kul skulle det vara? Kanske skulle man känna det ljuvliga koffeinet kicka in men det största av allt uteblir – den sensationella smakexplosionen och sinnesfriden som bara kaffe och en riktigt god fikastund kan ge. Jag vet att många i detta avlånga land håller med mig då Sverige har en alldeles speciellt mysig och nästan helig kaffekultur.

kaffebok

Lägg gärna ett extra öga på Anne Nilssons Svensk kaffebok : [kaffehistorien – bönans väg till Sverige : rosterierna – Gevalia, Löfbergs Lila, Johan & Nyström m.fl. : baristatipsen – så lyckas du hemma i köket!

Sverige är inte bara utmärkande vad gäller mängden kaffe som dricks utan det finns en hel diskurs kring kaffe som jag tror är tämligen speciell. I boken Den svenska koden: bra att veta för nya och gamla svenskar, används kaffet som ett exempel för att förklara och hylla landet lagom. I alla (tror jag) andra länder beskrivs kaffe som varmt eller kallt, svagt eller starkt, men i Sverige vill vi ha kaffet lagom!

Mer om den svenska kaffekulturen går att läsa i Svenska vanor och ovanor, för vilken etnologduon Jonas Frykman och Orvar Löfgren är redaktörer. Och när jag äntligen har lyckats få killarna Jonas och Orvar på tapeten kan jag inte hålla mig ifrån att rota runt i gottepåsen för att plocka fram den gamla godingen Den kultiverade människan, en störtskön bok som är både trevlig, informativ, intresseväckande och ibland lite chockerande – på ett charmigt sätt.

kultiverade

En annan svensk etnolog som är värd att lägga ögonen på är Billy Ehn som, tillsammans med Orvar, har skrivit många böcker som på ett eller annat sätt behandlar begreppet kultur, som exempelvis Kulturanalytiska verktyg, När ingenting särskilt händer: nya kulturanalyser och Vad konstigt: om undran och oförståelse.

/ Frida

Faller löv nalkas det mild vinter

löv

En dag när jag tittade igenom bibliotekets hyllor hittade jag en mycket speciell liten bok. Den är gammal som gatan (eller förmodligen ännu äldre) och den har ett språkbruk där jag ofta får googla efter ordens betydelse. Boken har funnits i många europeiska hem men börjar nu bli ett minne blott då den har ersatts av teknikens höga framfart. Boken jag talar om är den underbart underhållande Bondepraktikan som har varit till stor hjälp (och kanske stjälp?) i många hushåll. Idag kan man läsa den i ett mer underhållande och studerande syftemen jag har personligen fått erfara att den ännu inte är helt utdaterad utan fortfarande kan vara aktuell, ibland.

Den erfarenhet jag har av bondepraktikan var från året som det var extremt rikligt med snö här i Halmstad och då snön varade en bit in i mars, om jag minns det rätt. Redan under hösten var det en gammal kollega till mig, som även arbetade som månskensbonde, sade till mig att hon hade läst bondepraktikan, där det stod om det var ett sådant här väder dagen X (kommer inte ihåg vilken dag eller väder det var), betyder detta att det kommer bli rikligt med snö och den kommer att ligga i tre månader, ända in till mars. Just det, tänkte jag, inte en chans att det stämmer. Men hon fick vatten på sin kvarn och det var med en bitter känsla som jag den vintern mer än en gång skyfflade snö ifrån biltaket, hon och bondepraktikan hade haft alldeles rätt.

snö

Hur spås vädret bli i år då? Som sagt, boken är inte alldeles enkel att förstå då språkbruket är mycket gammaldags och, för mig, obekant. Vad jag har kunnat utläsa ifrån boken är att om löven sitter kvar på träden under oktober månad förväntas det bli en kall och tidig vinter. Så studera löven på träden den här månaden och är du sugen på att åka mycket spark och pulka i vinter får du hålla tummarna för att löven envist klamrar sig fast, och tvärtom gäller då för den som inte uppskattar kalla vintrar.

bondepraktikan

Ett litet smakprov ur den femte upplagan av Bondepraktikan, som följer 1875:s upplaga, och vad den säger om månaden oktober:

Nu skall man plöja och rågen så, Med nytt win om man faten fylla må, Nu månd` kölden till oss skrida, En warm kakelugn kan jag wäl lida.

Är du en person som gillar att studera vädret eller bara gillar att planera och ha koll på läget? Ta då en titt på Bengt af Klintbergs En liten väderbok.

Är du båtägare och gillar att spendera fritiden ute till havs? I så fall kan dessa böcker vara intressanta

Väder och vind till sjöss – L.-G. Nilsson

Vädret ombord : praktiskt för båtägare / Madeleine Westin Bergh

Sjörapporten : om väder, fyrar och skeppsbrott längs våra kuster / L-G Nilsson & Anders Nylund

 

/ Frida – Stadsbiblioteket

Världens ensammaste val

blåval

I somras lyssnade jag som alla andra somrar på så många Sommar i P1 som möjligt. De jag inte hinner med kan jag – tack podcast! – lyssna på under hela hösten. Ett program har jag fortfarande svårt att släppa, dels för att hon som pratade är en av mina idoler, dels för en så sorglig anekdot som hon berättade. Jag syftar så klart på Bea Uusma och historien om världens ensammaste val.

Valen, döpt till 52 hz, har en egenhet som gör den till en mycket ensam val. När valar vill träffa andra valar sjunger de kärlekssånger som drar artfränder till sig och på så sätt för de släktet vidare. Problemet med 52 hz är att han sjunger på en frekvens (gissa vilken?) som inte uppfattas av de andra valarna eftersom deras normala ljudfrekvens ligger mellan 15 och 25 hertz.

De flesta jag pratat med som hör programmet verkar lika berörda som jag. Tänk en val som i minst 25 år simmat  mil efter mil, trånande efter obesvarad kärlek. När jag får reda på att de kan leva i 100 år blir det en nästan övertydlig bild av ”Hundra år av ensamhet”

Det finns olika teorier om varför 52 Hz låter som han gör; han kan vara döv, ha en missbildning, eller vara en korsning mellan två olika valarter. Eller är han det sista exemplaret av en utdöd art?

Valar, med eller utan kompisar, är fascinerade djur. Blåvalen är större än något annat djur som levat på jorden, hela 33 meter som längst. Bara tungan väger närmare 3 ton!

I Valarnas värld av Martin Almqvist kan de se bilder på valar och läsa mer om delfiner, vitvalar, blåvalar och kaskeloter.

valarnas värld

Jeanette, Stadsbiblioteket

 

 

 

 

Syramördaren

john george

John George Haigh

Den 26 februari 1949 sitter en välklädd medelålders herre på en polisstation i Chelsea. Han är där med anledning av ett försvinnande. En äldre änka, mrs Olivia Durand-Deacon, boende på samma hotell, Onslow Court Hotel i South Kensington, som mannen, har varit försvunnen sedan några dagar. När mannen tillfrågas hur han kommit över den försvunna damens päls vänder han sig till polisen och berättar hur det förhåller sig. Durand-Deacon är död och kroppen upplöst i intet eftersom han löst upp liket i svavelsyra. Då inget lik står att finna kan något åtal inte genomföras. Tror han. Scotland Yard gräver upp hela gården och finner lämningar efter en människa, däribland en löstand.

John George Haigh har gått till kriminalhistorien som syramördaren. Han är förmodligen den ende i den engelska rättshistorien som haft synpunkter på vilka kläder vaxdockan på Madame Tussauds skulle bära. Mycket riktigt hamnade han i den ruskiga kriminalkällaren på det berömda vaxkabinettet.

Haigh var ytterst fåfäng, han bytte kostym varje dag under rättegången och lät hämta sin frisör från London. Försvaret försökte under rättegången, utan framgång, få Haigh förklarad otillräknelig. Han dömdes till döden och hängdes i Wandsworthfängelset i augusti 1949.

 

 

 jgh

Totalt mördade han sex personer och motivet var i samtliga fall ekonomiskt, även om han själv under rättegången förnekade detta. Det finns mycket skrivet om seriemördaren Haigh, dock inte på svenska. Den kände DN-journalisten Jolo, Jan Olof Olsson, har i …och deras fall blev stort (1961) skrivit ett underhållande kapitel om Haigh. I antologin Mord, mördare med mera (1960), sammanställd av Torsten Jungstedt, finns också ett stycke om syramördaren.

Det finns även ett pikant youtube-inslag där en man visar huset i Crawley, West Sussex, där Haigh bedrev sin svavelosande verksamhet. Huset finns kvar, dock i annat skick än 1949.

 

Håkan Olsson

Steampunk – ett fiktivt förflutet

steampunk3

En käpphäst som jag har i det svenska språket är ordet genre. Det låter ju inte som det stavas! Jag har hyst ett visst mått av agg till detta ord ända sedan min tid i grundskolan då det som inte får hända inträffade. Jag höll ett föredrag och mina tonårskamrater som i vanliga fall satt och halvslumrade under dessa föredrag var för en gångs skull vakna och observanta när jag skulle uttala detta förrädiska ord, som helt självklart blev totalt fel. Det fnissades och ännu dummare blev det då jag inte förstod vad som var galet. Alltsedan denna dag försöker jag att tänka efter före.

Det ironiska i kråksången är att inom biblioteksväsendet talas det mycket i termer som genrer och jag tycker egentligen att det är ett intressant begrepp då en genres popularitet kan ge en bild av samtidens trender. Den kan fungera som en benämning för ett formspråk som kan vara bunden till sin tid.

steampunk

En populär genre idag som har fångat min fascination och som jag vill ägna några rader åt är den lite alternativa och subkulturella formen steampunk. Det finns inget klart svar på exakt vad steampunk är eftersom det är en form som ständigt håller på att återuppfinna sig själv. Men det finns en kärna som består av en blandning av viktoriansk stil och science fiction. Som genre kan man finna den i konsten, böcker, musik, filmer, kläder och smycken. I den här världen uppfinner man inte elektricitet utan står kvar och stampar på 1800-talet där ångdrivna motorer, luftballonger, kugghjul och diverse urverk har en framträdande roll. Till skillnad från annan fantasy som förlitar sig till att magin tillhandahåller skillnaden i världen är det inom steampunken maskiner och prylar som skapar ordning i det fragmenterade samhället.

En av de mest kända författarna inom genren är Jules Verne med sina klassiker En världsomsegling under havet och Jorden runt på 80 dagar. Förvisso myntades begreppet steampunk långt efter hans tid men hans böcker har varit viktiga byggstenar för kommande författare.

För den händige har vi på biblioteket Jema Hewitts bok Steampunk Emporium som handlar om hur du kan designa egna steampunksmycken. Se också Anna Örnbergs Skapa unika smycken : vintage de luxe : [fyndat, personligt, loppislyx, steampunk

steampunk4

För den som är oklar på vad steampunk är kan med fördel hyra spelfilmen Sherlock Holmes, där Robert Downey Jr. spelar den excentriska, men geniala, detektiven.

sherlock

Håll ångan uppe!

/Frida