Av Benedicte Södergren

Så beskriver en tweet Higgs partikel, den upptäckt som har kvalificerat Peter Higgs och François Englert för Nobelpriset i fysik 2013. Oberoende av varandra kom de det gåtfulla fältet på spåren redan 1964, men det var inte förrän 4 juli 2012 som de båda forskarna träffades, när teorin bekräftades i Cern-laboratoriet utanför Genève. Därtill krävdes världens hittills största maskin Large Hadron Collider.

 

Vad är det då för något, Higgs partikel? Vi märker inte detta spöklika vacuum, ändå skulle vi inte finnas utan det. Det är som luften för oss, som vattnet för fiskarna, likt ägget som håller ihop kakan. Man kan vara glad att även de exakta vetenskaperna ibland tar till bildspråk för att kunna beskriva verklighetens magi. l Vetandets värld från 10 oktober liksom i Forskning & Framstegs artikel I mörkret bakom Higgs får man reda på mycket mer om forskarna, partikeln och Cern.

Tillkännagivandet kom med en timmes fördröjning och det har naturligtvis spekulerats vilt om vad som sades bakom de stängda dörrarna. Avslöjandet får vi dock vänta på i 50 år; det hör till Nobelprisets väsen att det ska omgärdas av ett mystikens skimmer.

Väldigt mycket annat kan man dock få veta på Nobelstiftelsens hemsida, inte minst all möjlig statistik. Irene Joliot-Curie fick Nobelpriset (kemi). Det gjorde även hennes mor, far och make! Werner Heisenberg var bara 31 år når han mottog priset och ändå inte yngst, för det finns faktiskt en 25-årig pristagare.

När man då sitter där i soffan 10 december brukar ofelbarligt en massa frågor börja surra: Hur var det nu igen med Röntgen, fick han? När var det Moder Teresa fick Nobelpriset? Kommer du ihåg drottningens aprikosfärgade sidenduchesse? Dom Leuchtenbergska safirerna…? Undrar vad Mandela sa i sitt tal; det var säkert bra? Allt finns där – även menuerna.

Mycket nöje!