Stormar vi minns

BildFoto: Mårten Dahlfors/TT

Det givna samtalsämnet under veckan har så klart varit stormen Simone. Halland och Halmstad var tydligen värst drabbade denna gång, även om förödelsen inte går att jämföra med hur det såg ut efter att Gudrun dragit fram i januari 2005. Vi som är tillräckligt gamla minns också den stora höststormen 1969. Ingen i mitt lunchrum kunde dock erinra sig att den hade något namn.

Lite forskning i ämnet visar att det i Sverige är ett ganska nytt påfund med mänskliga namn på stormar och orkaner. Gudrun var den första i raden, följd av Per, Berit och Simone.

Hur vet man när det är kuling, storm eller orkan?

Som mått på vindhastighet används oftast m/s (meter per sekund). För att kallas kuling – som f.ö. bara används till sjöss, på land heter det hård vind! – ska vinden ligga mellan 13.9 och 20.7 m/s.

Storm kallas vindar mellan 24,5 och 32,6 m/s och då styrkan närmar sig 30 sekundmeter blir verkningarna följande : på stora ytor i skog har alla träd fällts av vinden, stora fartyg som nyss synts försvinner bakom vågberg, havet helt vitt, skum i luften försvårar sikten. (källa: Wikipedia)

Orkan, slutligen kan ha en hastighet på upp till 61 m/s. Då flyger stora föremål i luften, fönster blåser in, byggnadsställningar rasar, båtar kastas upp på land, allmän ödeläggelse.

Bild

Varför är hösten stormarnas tid?

Så här förklarar SMHI orsaken : Under denna tid på året står solen allt lägre och värmer allt mindre. I de södra delarna av landet gör det relativt varma havsvattnet att det är varmare där än längre norrut där även antalet soltimmar minskar i snabbare takt.
Den ökande temperaturskillnaden innebär att fler och kraftigare lågtryck bildas med regn och höststormar i Sverige som följd. Det medför även att kallare och kallare luft portionsvis avancerar söderut. Lågtryckens banor går ofta över södra Sverige och medför vissa år omfattande stormar medan andra år är betydligt lugnare.

Vill du läsa mer om väder och vind?

Stormen : berättelsen om en katastrof

Efter stormen – en sociologisk undersökning av skogsägarfamiljer

Böcker om klimat och väder

BildBildBildBild

Jeanette Malm, Stadsbiblioteket i Halmstad

Moderskeppet.se

moderskeppet

”Vi älskar ny kunskap om fotografi, bildbehandling och design”
Det var för åtta år sedan bloggen Moderskeppet skapades av Mattias Karlsson och han skulle lära oss om bildbehandling med Photoshop. Han anade förstås inte själv hur stort det skulle bli. Idag är Moderskeppet ett självklart val om du vill bli en bättre fotograf eller lära dig med om Photoshop.

Moderskeppet har idag organiserat ett arkiv med 600 tips, 150 videoklipp och 70 recept. Många av dessa går att låna på biblioteket. Här ser du vilka!

I Ord- och bildverkstaden på stadsbiblioteket kan du testa kurserna och prova på Photoshop.

Jonas Vesterlund, Ord- och bildverkstaden på Stadsbiblioteket

Augustnominerade

august

Nu är det högtidsdagar för litteraturintresserade! För en vecka sedan vankade vi oroligt runt i väntan på Det Stora Tillkännagivandet, alltså vem som skulle tilldelas årets Nobelpris i litteratur.

Igår var det dags igen, nu var det tid för Augustprisnomineringarna. Av 148 inskickade förslag har juryn gallrat fram sex kandidater till priset som är 100 000 kronor och en fin statyett. Säkert blir det också skjuts på försäljningssifforna så där lagom till jul.

Den här bloggen vill lyfta fram facklitteraturen, om de skönlitterära nomineringarna kan ni säkert läsa på annat håll. Årets nominerade i fackbokskategorin är:

  • Dan Josefsson : Mannen som slutade ljuga. Berättelsen om Sture Bergwall och kvinnan som skapade Thomas Quick. Ännu en bok om gåtan Thomas Quick, den här gången om personerna som enligt författaren skapade en seriemördare.
  • Lena Sundström : Spår Om svenskegyptierna som fraktades från Sverige av CIA-agenter till tortyr i Egypten. Som vanligt när Lena Sundström skriver detaljrikt och väl underbyggt.

I slutet av november får vi reda på vem som vinner. Jag håller på Uusma och Sundström!

august_web_02

Nominerade i kategorin Årets svenska fackbok – förutom Eva Röse längst till vänster, som är Augustprisets konferencier. Fr. vä Bea Uusma, Lena Sundström, Dan Josefsson, Marie Mandelmann, Gustav Mandelmann och Tore Janson. Johan Persson och Martin Schibbye frånvarade. Foto: Sören Andersson.

Jeanette Malm, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i halmstad

Att fasta eller inte fasta, det är frågan

Bild

Ingen har väl kunnat undgå den senaste i raden av mirakeldieter – 5:2?

På varje arbetsplats har det senaste diskuterats örtteér och fördelningen av de tillåtna 500 kalorierna. Skeptikerna har rynkat på näsan och nätet har översvämmats av satiriska bilder om alternativa dieter.

5:2-dieten är en diet som innebär att man kraftigt begränsar intaget av kalorier två dagar i veckan och äter normalt de övriga fem dagarna.

Man kan tycka att det inte borde behövas receptböcker för detta enkla koncept, men såklart har vi nästan översvämmats med nya femtvå-böcker. Köerna är långa, men här och här ser du vilka vi har på biblioteken!

Bild    Bild BildBild

Styckmordet som delade landet – mordet på Catrine da Costa 1984.

Bild 

1980-talets mest uppmärksammade rättsfall, näst mordet på statsministern, är utan tvekan Catrine da Costa-fallet. Sällan har ett mål rört upp så mycket känslor, mot slutet av decenniet var obducent och  allmänläkare två av de mest frekventa orden i svenska språket. Alla hade en åsikt, flertalet var övertygade om läkarnas skuld. Kanske berodde ställningstagandet på förutfattade meningar, tidsandan med dess rykten om ritualmord och förträngda minnen spelade nog in.

I juli 1984 hittas i Solna lämningar av den sedan 10 juni försvunna Catrine da Costa. Hon levde ett hårt liv, var prostituerad och drogmissbrukare. Flera år senare, i januari 1988, åtalas två läkare för att ha mördat och styckat da Costa. Åtalet byggde på indicier, bl a skulle allmänläkarens dotter, enligt mamman, ha bevittnat en styckning. Flickan var 1984 endast 18 månader och vittnesmålet framfördes via mamman, som dessutom befann sig i en uppslitande vårdnadstvist med läkaren.

Viktiga i sammanhanget var också ett fotohandlarpar som ska ha identifierat allmänläkaren när denne hämtade komprometterande fotografier. Bilder som, enligt vittnena, dokumenterade någon sorts styckning. Läkarna åtalades i tingsrätten men proceduren fick tas om då ett rättegångsfel begåtts, en av nämndemännen hade skvallrat till pressen. Så småningom friades männen men i domskälen ansågs det klarlagt att de styckat kroppen. Detta brott, brott mot griftefriden, var dock redan preskriberat. Eftersom männen var friade kunde de inte överklaga och senare dömdes de i förvaltningsrätten vilket betydde att läkarlegitimationerna drogs in.

Bild

Det har skrivits spaltmil om målet i dagspressen, dessutom har flera böcker behandlat frågan. Redan 1990 kom Hanna Olssons Catrine och rättvisan. Boken är en starkt feministisk inlaga, som belyser fallet ur ett könsmaktsperspektiv. Även om Olsson kanske gör det för lätt för sig i skuldfrågan har den ett bestående läsvärde.

döden man

Journalisten Per Lindebergs Döden är en man (1999, ny bearbetad och uppdaterade utgåva 2008) menar att läkarna utsatts för ett justitiemord. Han nagelfar bevisen och menar att rätten föll offer för massmedialt och publikt tryck när de på samma gång friade och fällde de åtalade. Flera opinionsbildare, exempelvis Leif GW Persson och Jan Guillou, hyllade boken. Mer tveksam är Lars Borgnäs som i Sanningen är en sällsynt gäst (2003) öppnar för att åtminstone obducenten kan vara skyldig. Fortfarande delar frågan de insatta; den kände juristprofessorn Anders Agell, död 2008, kämpade in i det sista för att ge läkarna upprättelse. Andra är övertygade om deras skuld.

Vad kan en stackars förvirrad bibliotekarie göra annat än att citera Jan Myrdal: Gå till läggen!

Håkan Olsson

Spanarna

Bild

En av veckans höjdpunker i det lilla formatet är radioprogrammet Spanarna på fredagseftermiddagen. Nästan aldrig lyssnar jag direkt, utan laddar ner poddversionen för  att avnjutas under mina hundpromenader.

Programmet är en av radions riktiga långkörare, nästa vecka firar man 25 år!

En panel med tre personer försöker avläsa tendenserna i nutiden, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för lyssnarna. För en tes krävs minst tre belägg.

Mina favoriter i den sexhövdade spanarpanelen är Jessica Gedin, Sissela Kyle och Göran Everdahl.

Bild

Panelen är givetvis viktig, men störst betydelse av alla har nog ändå Ingvar Storm. Han inleder varje program genom att på ett alldeles unikt sätt presentera programidén, och lyckas fortfarande efter dessa 25 år hitta nya formuleringar varje gång.

Stående inslag är också dagens aktuella datum där Storm knyter ihop stort och smått som hänt denna dag ; t.ex fick vi under föra veckan lära oss om filosofen och ateisten Ingemar Hedenius som lär ha stämt Uppsala domkyrka för att han väcktes av kyrkklockorna!

Vill du läsa mer om eller av Hedenius, Storm , Kyle, Gedin eller Everdahl? Länkarna visar ett urval ur bibliotekskatalogen!

Jeanette Malm

Expeditionen – min kärlekshistoria

Bild

Visst är det fascinerande med människor som brinner för något?

En som är besatt utöver det vanliga är Bea Uusma. Hon har i 15 år forskat om Andréexpeditionen, och gjort det med en nit som fört henne till Nordpolen och Vitön, bidragit till yrkesvalet som läkare samt en möjlig lösning på hur de tre expeditionsmedlemmarna dog. Just dödsorsaken är en gåta som ingen hittills lyckats lösa, och den gamla teorin om trikinförgiftning är inte längre trovärdig.

Boken heter Expeditionen – min kärlekshistoria, och är inte bara intressant utan dessutom väldigt snygg.

Bild

Jeanette Malm, bibliotekarie på stadsbiblioteket i Halmstad