Av Håkan Olsson
Det är mars 1932. Tiderna är hårda, arbetslösheten stor; den ekonomiska depressionen har gjort många utblottade, klasskillnaderna är skriande. Något som förenar vår tid med 30-talet är intresset för brott, särskilt grova våldsbrott. Kanske kan läsandet av andras olyckor paradoxalt liva upp en grå och osäker vardag.
Kvällen den 7 mars inträffar ett spektakulärt trippelmord som får tryckpressarna att gå på högvarv. I en paradvåning på Norr Mälarstrand i Stockholm hittas tre personer brutalt ihjälslagna, Svenska arbetsgivareföreningens chef Hjalmar von Sydow och dennes två tjänarinnor, Karolina Herou och Ebba Hamn. Snart visar det sig att sonen Fredrik von Sydow, 23-årig juridikstudent med alkoholproblem, är efterlyst för mordet; möjligen är också Fredriks unga hustru Ingun inblandad. Redan samma kväll når dramat sin kulmen, då Fredrik först skjuter hustrun och sedan sig själv till döds i vestibulen till hotell Gillet i Uppsala. I huset, vid Fyristorget, bedrivs för övrigt ännu idag hotellverksamhet, nu under namnet Hotell Clarion Gillet.
Mordet är ett av förra seklets mest uppmärksammade, i klass med exempelvis polismorden i Malexander 1999. Mordoffret är rikskänd, miljön är slösande överklass, mördaren och hans vackra hustru, född Sundén-Cullberg, fadern var chef för Hansa försäkringsbolag, tillhör Stockholms jetset. För de anhöriga lades inte sällan locket på, det här var inget man talade om. Helena von Henschen (1940-2011), barnbarn till Hjalmar, berättar i I skuggan av ett brott (2004) hur hon först som femtonåring får reda på den stora familjehemligheten. Hon ska gå på teater och se Sigfrid Siwertz Ett brott och då berättar föräldrarna att pjäsen handlar om mammans familj. Henschens bok är en utmärkt skildring, i romanform, både om brottet och om de skuggor som detta kastar långt fram i tiden. Henschen funderar kring motivet, försöker förstå de miljöer som formade Fredrik och Ingun; boken är dessutom en lysande skildring av den tidens överklassmiljöer, inte minst kvinnornas ställning.
Uppsalaadvokaten Anders Frigell har också beskrivit händelserna i von Sydow-mordens gåta(2002).
Boken är smalare än Henschens, rör sig mer kring mordgåtan och saknar den tidigares litterära kvaliteter. Vill man fördjupa sig i detaljerna kring dramat är Frigells text dock ett bra alternativ.
Mer översiktligt berättar den kände kriminaljournalisten Börje Heed i samlingsvolymen Brott som skakat Sverige(1989). Heeds kapitel om de Sydowska morden kallas passande ”den svarta måndagen”. I boken Människor och brott av Eva Faye-Wevle och Johan Åkerström (2004) skriver författarna kortfattat men informativt om morden, artikeln är dessutom rikt illustrerad med bilder kring brottet och tiden.
Visst är det märkligt hur snabbt verkligheten vänder blad. Knappt en vecka efter morden fanns det annat, mer braskande, att skriva om. Ivar Kreuger hittades död i sin Paris-lägenhet, finansimperiet var konkursfärdigt och den ekonomiska krisen skärptes än mer. Men det är en annan historia.
Världens vetande väntar 
